Skyddszoner riktas nu till områden där de har så stor effekt som möjligt med tanke på vattenvården. Det nya tillämpningsområdet för skyddszoner tas i bruk vid ansökan om jordbruksstöd 2024, meddelar Jord- och skogsbruksministeriet.
Skyddszoner utgörs av permanent vallväxtlighet som anläggs invid vattendrag. Med hjälp av detta minskas den belastning som jordbrukets fasta ämnen och näringsämnen orsakar på vattendragen.
Tack vare det utvecklingsprojekt som nu färdigställts har man kunnat skapa ett kartmaterial som identifierar de åkerskiften som mest effektivt främjar målen för vattenvården. Information om de platser som rekommenderas göras till skyddszoner finns i tjänsten ArcGIS Online.
Tillämpningsområdet är utformat så att skyddszoner kan anläggas på åkrar som finns längs vattendrag, i grundvattenområden och Naturaområden, på kantområden vid våtmark, på havsstränder, på områden med betydande översvämningsrisk eller på skiften som är mycket erosionskänsliga.
Erosionskänsliga åkerskiften har identifierats med hjälp av RUSLE-modellen som beskriver åkerskiftens erosionskänslighet. Vid bedömningen har man även tagit hänsyn till vattendragets ekologiska status.
I nästa års Vipu-ansökan
– Nästa vår kommer detta tillämpningsområde att läggas till i VIPU-tjänsten inför 2024 års ansökningsomgång. Nästa år kommer det att vara möjligt att söka stöd för skyddsområden enligt det nya tillämpningsområdet, berättar projektchef Åke Möller från Livsmedelverket.
Den pågående CAP-perioden inleddes med ett mer begränsat tillämpningsområde. Det nya tillämpningsområdet kompletterar det som varit i bruk sedan början av CAP-perioden, och omfattar i fortsättningen bland annat havsstränder.
I ansökningsomgången för 2023 anmäldes skyddszoner till en areal av närmare 13.000 hektar av cirka 3.500 gårdar. Målet för CAP-planen är att skyddszonerna i Finland ska utgöra 42.000 hektar år 2027.
Skyddszoner är en av åtgärderna i Finlands CAP-plan. Syftet med skyddszoner är första hand att främja vattenvården och anpassningen till klimatförändringarna. Dessutom förebygger skyddszonerna erosion och förbättrar mångfalden.