Nytt verktyg kan testas i vinter -
PeltoOptimi graderar åkerskiften
enligt avkastningspotential
Redan i vinter kan du testa verktyget PeltoOptimi för att se vilken avkastningspotential dina enskilda åkerskiften har. Verktyget som utvecklats av Naturresursinstitutet Luke poängsätter varje skifte och visar med färgkoder vilka som har bäst och sämst avkastning.
De finländska jordbrukarna har saknat ett verktyg som baserat på sifferdata visar vilka skiften det lönar sig att satsa mest på, säger berättar forskningsprofessor Pirjo Peltonen-Sainio från Luke.
Nu finns ett sådant snart tillgängligt genom PeltoOptimi – ett verktyg utvecklat av Luke för att klassificera åkerskiften bland annat enligt avkastningspotential.
– Redan i vinter kommer en testversion att läggas upp i Lukes Ekonomidoktorn-portal. Där kan alla intresserade jordbrukare bekanta sig med hur verktyget fungerar.
Information på skiftesnivå
Det är första gången ett verktyg i portalen visar information på skiftesnivå och inte bara gårdsnivå. Dessutom baserar sig systemet helt på opartisk data, vilket betyder att det kan användas till exempel vid åkermarksaffärer.
– Den största fördelen är ändå möjligheten att göra insatser på högavkastande skiften och slippa slösa resurser på mindre bördig åkermark, säger Peltonen-Sainio.
Hon har själv arbetat mycket med effektiverings- och miljöfrågor inom europeiska nätverk och sett vilka redskap odlare i andra länder har att tillgå.
– I Finland har vi i europeisk jämförelse en otroligt stor variation i avkastningspotential mellan olika skiften. Därför kan vi inte direkt tillämpa modeller utvecklade för till exempel franskt eller tyskt jordbruk. Därutöver har vi ett speciellt klimat och många områden där det är svårt att bedriva jordbruk.
Lösningen blev att utveckla ett eget verktyg.
– Vi inledde arbetet kring PeltoOptimi 2014 och ett år senare fick Luke EU-finansiering för projektet OPAL-Life där PeltoOptimi nu ingår. Den vägen får projektet också kontinuitet.
OPAL-Life pågår till 2020 och ska minska klimatutsläppen från jordbruket enligt principen om hållbar effektivering.
Tre graderingsskeden
PeltoOptimi graderar gårdens skiften i tre steg. Först får skiftena poäng enligt basegenskaper som storlek, avstånd från gårdsenheten, form och lutning.
De bästa skiftena får en grön färgkod (hållbar effektivering) och de medelgoda skiftena i det här skedet en gul kod. Svaga skiften får en klarröd kod (extensifiering) och de sämsta skiftena en mörkröd kod (beskogning).
I följande steg utnyttjas satellitbilder och ett så kallat NDVI-index, ett vegetationsindex som räknas ut skilt för varje gröda baserat på satellitbilder från den mest kritiska tillväxtpunkten.
På så sätt får man en uppskattning om skiftets avkastningspotential. NDVI-indexet kan ändra skiftets färgkod ett steg åt någondera hållet, till exempel från gult till grönt eller rött.
– Verktyget beaktar i viss mån också vattendragen. Ett skifte som baserat på avkastning blir klassat som mellanbra (gul) kan ändra färg till klarrött för att minska avrinningen, men de bästa skiftenas färg påverkas inte av vattendrag, säger Peltonen-Sainio.
Det tredje steget är att gradera skiftena enligt jordmån. Till exempel kan ett klarrött skifte med torvjord få koden mörkröd för beskogning. Även logistiken kommer in i det här skedet – är ett skifte rött i en klunga med gröna skiften får det också grön kod. I det sista graderingsskedet blir de kvarstående gula skiftena gröna eller röda.
– Men odlaren har tillgång till information från alla graderingsskeden, vilket betyder att man kan fatta beslut om att göra mindre insatser på skiften som först märkts med gult eller rött.
Möjliggör bättre logistik
I framtiden ska det bli möjligt att dela sin information med utvalda personer och instanser, som rådgivningen eller jordbrukare i området. En tanke är att verktyget ska kunna motivera till ägoreglering.
– Ett skifte som på den egna kartan färgas rött på logistiska grunder skulle på grannens karta kunna vara grönt baserat på avkastningspotential, säger Peltonen-Sainio. Det samma kan gälla för grannens skiften.
Smidigare logistik är för många en nyckelfråga.
– Vi har testat PeltoOptimi på 20 pilotgårdar, och i intervjuerna med odlarna kom det fram att logistiken är en stor motiverande faktor vid val av skiftesvisa åtgärder. Därför hoppas vi förstås att verktyget ska väcka tankar på hur det lönar sig att satsa insatser och strukturera arbetet.
Informationen som samlas av PeltoOptimi kommer också att kunna användas av forskare och administration, uppdelat enligt område och produktionsinriktning.
– Information om enskilda gårdar och skiften kommer inte att synas i dessa sammanhang. Endast när urvalet är tillräckligt stort visas data till exempel enligt produktionsinriktning.
Verktyget kan också användas som utgångspunkt för nya tjänster i framtiden.
– Finland har otroligt bra, heltäckande data att tillgå. Det enda som saknas är egentligen information om vilka skiftesvisa åtgärder som valts, till exempel vårbearbetning eller plöjning. Det skulle tillföra ett stort mervärde till analysen.
PeltoOptimi kommer att finnas tillgängligt gratis på portal.mtt.fi/portal/page/portal/ekonomidoktorn. Med användarnamn och lösenord får man tillgång till den egna gårdens information, både som karta och tabell.
PeltoOptimi har tagits fram inom projektet OPAL-Life i samarbete med Helsingfors universitet, Lantmäteriverket, MTK, Nylands Svenska Lantbrukssällskap och ProAgria.