Odlar första gången sockerbetor:
”Skörden ser väldigt bra ut!”

Thomas Björklöf från Karis har odlat sockerbetor för första gången. Nu är upptagningsarbetet i gång, och alla indikatorer pekar på grönt. Trots att upptagningen störs av det regniga vädret ser Björklöf sockerbetan som en stor möjlighet – framför allt i osäkra tider.

– Det finns en sägen som säger att när falltalet på vete sjunker i augusti så betyder det att en god sockerbetsskörd är på kommande, vilket verkar stämma i år!

Thomas Björklöf verkar nöjd. Han har just klivit ner från traktorn och vi står vid åkerkanten en bit från Skriks gård i Karis där Björklöf bor med sin familj.

Det är första gången Björklöf odlar sockerbetor, och det förefaller som om beslutet mer än lönat sig.

– Jag gick igenom mina kalkyler i början av året och konstaterade redan då att spannmålet inte ser något vidare ut. En vinst på spannmål hade krävt en sjutonsskörd. Den enda möjligheten var att fundera på alternativ, och sockerbetan verkade intressant som gröda, berättar han.

Upptagningen i gång

Björklöf odlar 40 hektar sockerbetor vid sidan av spannmål, oljeväxter och ärter. Han räknar med en skörd på 50 ton per hektar med ett pris på 42 euro per ton.

– Vi hade ju dyra insatsvaror i år, men jag räknar med att inkomsten blir fyra gånger högre än den hade blivit med spannmål, så det ser riktigt bra ut.

Sådden ägde rum i april och sköttes av en entreprenör, vilket gav Björklöf dyrbar tid att fokusera på annat. Enligt den ursprungliga planen skulle också upptagningen ske på entreprenad.

– Men sen råkade jag komma över en betupptagare från Lettland till ett förmånligt pris. Det gör saker och ting behändigare, eftersom jag exempelvis kan ta upp betor idag om det utlovats regn tills imorgon. Det kan vara ganska svårt att få en entreprenör att komma på så kort varsel.

Björklöf körde i gång förra fredagen, men påbörjade den egentliga upptagningen på måndag, och fortsätter tills regnet kommer emellan.

– Än så länge går det att köra, fast vändtegarna nog blir ganska klottiga. Man försöker ju undvika att skada strukturen i jorden alltför mycket, och jag hoppas på mera sol och värme så att fälten skulle torka upp.

Tålig gröda

Trots att väderfenomenen ställer till det under upptagningen, ser Björklöf sockerbetans styrka just i att den är en tålig gröda. Sommarens torka drabbade den inte på samma sätt som spannmålen.

– Sockerbetan är en bra växt på det sättet att den sällan tvinar bort, och kommer det värme och regn senare så kommer den till nytta av det.

Det är i stället jordlopporna som i dagsläge utgör det största hotet. Björklöf har varit tvungen att ta till bekämpningsmedlet i flera etapper.

– Jag har hållit mig vaksam och varit ute och sprutat mot lopporna vid rätt tidpunkt. En hektar såg först ut att inte bli till något, men återhämtade sig sedan. Växtskyddet är speciellt viktigt nu, då vi ännu inte vet om det kommer några alternativa betningsmedel till nästa år.

Framtidens gröda?

Med gott väder räknar Björklöf att klara upptagningen på en vecka, men med regn drar processen ut. Ändå är det just beträffande väderfenomenen som Björklöf ser den största potentialen i sockerbetan.

– Om vändningarna i vädret blir skarpare med ihärdig torka och långa regnperioder utgör sockerbetan en bra gröda för att skydda sig mot väder och vind och sprida riskerna.

Jordbrukaren behöver dessutom inte genast göra stora investeringar, utan kan få hjälp med både sådd och upptagning.

– Jag skulle rekommendera sockerbetan just med tanke på att det går att anlita entreprenörer idag. Du behöver inte själv införskaffa maskiner, vilket gör det hela enkelt.

Björklöf har redan kontrakt på 50 hektar sockerbeta för nästa år.

– Då jag vet priset för 2024 och vad insatserna kostar så bestämde jag att fortsätta med sockerbetsodlingen när den en gång är lönsam.