SLC:s ombudsman Rikard Korkman och ÖSP:s ombudsman Fredrik Grannas avslutade fredagsprogrammet under KoneAgria med en marknadsöversikt. Under rubriken ”Greppa spannmålsmarknaden” påtalades vikten för odlare av att förstå prisbildningen i den verksamhetsmiljö man verkar.
– Det är väldigt viktigt att kunna marknaden. Man måste förstå den miljö man är verksam inom – om inte annat så för att hindra otrevliga överraskningar, inledde SLC:s ombudsman Rikard Korkman sin marknadsöversikt då mässans fredagsprogram led mot sitt slut.
ÖSP:s ombudsman Fredrik Grannas höll i taktpinnen under en presentation som kom att påvisa hur insikt i globala trender låter odlaren fatta de rätta lokala besluten.
150 miljoner ton styr det globala priset
– Det är viktigt att förstå att det är den globala marknaden som styr utvecklingen också i Finland. När vi ser på nyckeltal – lager i förhållande till den årliga konsumtionen – så har det varit mycket stabilt. Kring 26 procent. Det finns tillräckligt med spannmål, men det som avgör världsmarknadspriset är exportörerna, förklarade Korkman då han inledde med att redogöra för tillgång och efterfrågan på marknaden.
Huvudexportörerna i världen är Argentina, Australien, Kanada, EU, Kazakstan, Ryssland, Ukraina och USA. Tillsammans exporterar de 150 miljoner ton spannmål av en total årlig produktion i världen på 2,3 miljarder ton, vilket betyder att världsmarknadspriset bildas av verkligt små andelar.
– Prisstegringen förra året berodde dock på att logistiken inte fungerade. Nu har man hittat nya lösningar, och det verkar inte vara några stora förändringar på kommande.
Enligt Korkman måste den som vill följa med spannmålsmarknaden ha koll på Parisbörsen.
– Ett viktigt nyckeltal för odlarna att komma ihåg är det vi kallar basis, det vill säga skillnaden mellan vårt lokala pris och priset på börsen. Här tittar vi alltid på den närmaste futuren. Vi har nu legat under den med ungefär 9 euro, vilket är lite bättre än det normala på omkring 15 euro under. Det här kan kopplas ihop med att våra skördeutsikter inte varit vidare bra i år.
Enligt Korkman påvisar statistiken en trend där vi i Finland vartannat år legat under det normala i spannmålsskörd.
– Under normala år förstärks vår spannmålsbalans, vilket gör att vi blir svaga som odlare. Basisen växer till minus 20 eller 30 – till och med till minus 60. Då finns det ingen efterfrågan, men samtidigt öppnar sig exportmöjligheterna, förklarade Korkman.
Kvalitetsbedömning för årets spannmålsskörd
– Det är också viktigt att det finns bra information på marknaden, och här är kvalitetsbedömningen viktig. Om man exempelvis får ett brev från livsmedelsverket där man ombeds skicka in ett spannmålsprov skall man göra det.
Korkman framhöll även vikten av att få en analys av sin egen skörd för att kunna agera rätt på marknaden.
– Då du har något du vill sälja så vill du gärna veta vad det är du säljer för att hitta potentiella uppköpare.
I år har kvalitetsbedömningen främst gällande havre varit aktuell, vilket Korkman även tog upp under marknadsöversikten.
I Finland är hektolitervikten för havre i medeltal 54,5 kg, medan 75 procent uppfyller minst en hektolitervikt på 52 kg och 15 procent uppfyller minst 58 kg. Problem med mögeltoxiner (DON) existerar likaså då 15 procent av proverna överskrider gränser för livsmedel med 1,75 milligram per kilo.
– De här förhandsproverna publicerades 10.10 och härstammar från början av säsongen. Säsongen har ju inte blivit bättre i slutet vilket gör att det finns en risk att siffrorna försämras ännu, konstaterade Korkman.
– Gällande vårvete och höstvete uppfyller 50 procent livsmedelskraven – 50 procent av proven på vårvete har falltal under 180 vilket är det lägsta falltal som ännu kan användas för livsmedel. Av höstveteproven har 92 procent falltal över 220.
På foderkornsfronten är hektolitervikten i medeltal 63,3 kg. Endast 50 procent av proven uppfyller 64 kg som anses beskriva gränsen för foderkorn. I fjol uppfyllde 70 procent detta kvalitetskrav.
Förmågan att greppa marknaden borde förbättras
Korkman avslutade sin presentation med att önska att alla odlare skulle kolla upp hur världsmarknaden ligger till åtminstone en gång i veckan – eftersom detta skulle förbättra situationen inom jordbruket. Endast 5 procent av odlarna i Finland prissäkrar sin skörd, vilket Korkman ser som ett problem.
– För att vi skall ha en framtid inom spannmålsodlingen måste vi få till stånd en kontraktsproduktion inom kedjan där man tillsammans ser till att man kan utnyttja pristopparna.
Grannas höll med om analysen och avslutade därefter presentationen med en kort sammanfattning.
– Följ med marknaden och så skall vi se till att bli bättre på att göra förhandskontrakt.
De som är intresserade av marknadsöversikten i sin helhet hittar en inspelning av presentationen på SLC:s webbplats på adressen slc.fi/greppaspannmal.