Ökad humushalt med
regenerativ odling
Nina Långstedt, ekobonde i Ingå, tror på regenerativa odlingsmetoder.
– Regenerativ odling handlar i korthet om att sätta all fokus på jordhälsa och mikrobiologi, att återskapa och bygga vitala system i jorden. På samma gång uppnår man en mängd olika fördelar som ökad biodiversitet, kolbindning och bättre bördighet. Det handlar om ett holistiskt synsätt på jordbruket.
Nina Långstedt beskriver begreppet regenerativ odling inte som ett absolut färdigt system, utan mer som en process och en riktning.
– Det handlar om att stöda de naturliga processerna och det intressanta är humushalten. Ju mer kol man lyckas binda i marken, desto mer stiger humushalten. Du kan gå vilka vägar du vill för att bygga humus, men målsättningen är att öka den.
Idag är humushalterna i våra jordar ganska låga, men enligt Långstedt kunde vi sträva efter minst 5 procent. På hennes egen gård ligger humushalten för närvarande på mellan 3,2 och 3,6 procent.
Ekologiskt räcker inte
Långstedt, som odlar spannmål på sammanlagt 90 hektar i Ingå, gick själv över till ekologisk odling redan för 10 år sedan. Hon är ändå noga med att påpeka att ekologiskt i sig inte är svaret på någonting.
– Ekologiskt är bra, men det räcker inte till när vi talar om jordhälsa och mikrobiologisk mångfald i jorden. Man kan odla ekologiskt på många olika sätt. Det är bra att komma ihåg att ekologisk certifiering bara är en miniminivå och ett regelverk för vad man får och inte får använda i odlingen. Vill man bygga humus i jorden måste man göra något mer.
Nina Långstedt konstaterar att jorden i dag överlag är utarmad.
– Det är illa ställt med organiskt material, jorden innehåller till exempel nästan inga döda rötter.
Hon har själv låtit utföra en mer omfattande Albrecht-analys av marken på sin gård och i våras testade hon en så kallad biostimulant på åtta hektar vårvete. Blandningen bestod av en mängd olika mikroorganismer; bakterier, jäst, svampar och alger som stöder jordens mikrobiologi.
– Skörden blev fin. Strået var kraftigare och skördemängden större än där jag inte spritt blandningen. Allt utgår från en lyckad fotosyntes, en frisk växt och en sund biologisk balans ovan och under jord.
Mångfald över tid och under jorden
Det finns fyra viktiga aspekter att tänka på i regenerativ odling: mångfalden över tid, att störa jorden så litet som möjligt, att inte lämna jorden bar samt att komma ihåg att mångfalden gäller också under jorden.
Mångfald över tid handlar om att odla många olika sorter för att främja biodiversiteten.
– Det gäller att inte odla samma gröda år efter år och att man samtidigt odlar många olika växter som fånggrödor. Tre till fyra sorter räcker inte, det skall vara minst sju. Vi använder en fröblandning som innehåller 17 olika sorter. Man behöver inte öka mängden frön per hektar, huvudsaken är att det är en mångsidig blandning. Olika växter har olika rotsystem och stöder varandra på många olika sätt.
Att undvika att störa jorden handlar om både kemiska, fysiska och biologiska aspekter.
– Vi använder inte kemiska bekämpningsmedel eftersom vi odlar ekologiskt, men det fysiska handlar om att bearbeta jorden så litet som möjligt. Har jag en gröngödslingsvall slår jag den inte rutinmässigt för att inte i onödan störa fotosyntesen.
Att inte lämna marken bar över vintern är något Långstedt strävar efter, men målet är ännu inte uppnått på hela gårdens areal. Hon plöjer nog, men försöker göra det så sällan som möjligt i den femåriga växtföljden.
– Ett alternativ är att man försöker ha snabba byten av växter. För oss kan det till exempel vara att plöja på hösten och sedan sår vi in en höstgröda inom 2-3 veckor.
Den fjärde åtgärden, som för närvarande är den som intresserar Långstedt mest, är mångfalden under jorden.
– Det allra mest centrala då man odlar enligt regenerativa metoder är jordhälsan, det vill säga mikrobiologin och mikroorganismerna. Om jordhälsan är i skick så blir bland annat vattenhushållningen bättre, vilket är en konkret fördel vid extrema väderförhållanden, torka eller ösregn.
”Vi borde förstå vår plats i ekosystemet”
Långstedt är också inspirerad av tankar om permakultur, eller hållbar odling, som grundar sig på ett helhetstänkande där människan, samhället och allmännyttan förenas.
– Inom permakultur lär man sig att observera, att lära känna sin jord och sina förutsättningar. Utifrån det gör man sedan vad man kan. Vi har till exempel inte betesdjur på gården, vilket skulle vara optimalt i de regenerativa metoderna.
På ett övergripande plan har vi mycket att lära oss av naturen.
– Det gäller att observera vad som växer var och varför. Det handlar också om att analysera insekter med samma inställning och försöka förstå deras roll i ekosystemet. En insekt är inte nödvändigtvis en skadeinsekt utan finns antagligen där av en orsak. Allt hänger ihop – jordhälsan, växthälsan och människans hälsa. Vi borde förstå vår plats i ekosystemet; att vi är en del av det och inte kan kontrollera allt.
På frågan hur hon ser på framtiden och om det här sättet att odla kan vara tillräckligt produktivt svarar Långstedt:
– Som jag ser det finns det ett systemfel i hur vi använder naturresurserna och vi har ett mycket ambitiöst klimatmål redan till 2035. Regenerativa odlingsmetoder är inte hela lösningen och vi har till exempel inte svaret på hur vi skall kunna minska användningen av fossila bränslen i jordbruket. Men kunskapen ökar hela tiden och det är intressant att följa med de många projekt som pågår i världen för ökad kolbindning i jordmånen.