Inom CIT-projektet (Circular Insight & Transition) har kolinlagringen i jordbruksmark tillhörande Lykkans pilotgårdar i Pörtmossen undersökts sedan i höstas. En central slutsats är att markhälsan förbättras då kolhalten ökar.
I måndags erhölls de sammanställda resultaten efter en omfattande undersökning av kolinlagringen i jordbruksmark som tillhör jordbrukaren och Lykkan-profilen Kristian Bengts.
Forskningsarbetet har genomförts inom CIT-projektet som fram till den sista juni leds av projektchef Fredrik Hanstén. Projektet är ett samarbete mellan fyra österbottniska näringslivsbolag. I denna undersökning har Lykkan och Hortilab medverkat som samarbetspartner.
Kolhaltsundersökningen tog avstamp under hösten 2022 då entreprenören Jussi Knaapi gjorde provtagningar på tio olika ställen på det utvalda fältet i Pörtmossen.
– Innan provtagningarna skannade vi åkern för att kunna dela in området i zoner enligt markegenskaper och därmed få ett mera representativt urval, säger Kristian Bengts.
Mera kol än väntat
Jordproverna från åkern i Pörtmossen har samlats in genom borrningar på tre olika djupnivåer: 0-20 centimeter, 20-50 centimeter och 50-90 centimeter.
– En del av proverna har analyserats på Hortilab. Den analysmetod som har tillämpats är glödgningsförlust, med mera blandat ursprungsmaterial, vilket är ett vanligt tillvägagångssätt här i Finland, säger Filip Högnabba, vd på Hortilab.
– Samtidigt har så kallade ostörda jordprover – med ursprungsmaterial som har levererats i intakt form – skickats med flygfrakt till ett laboratorium i Skottland för analys med metoden torrförbränning, tillägger Högnabba.
En grundläggande slutsats efter mätningarna och analyserna är att det finns en klar koppling mellan ökad kolhalt i marken och god markhälsa. Fredrik Hanstén visar i samma veva upp ett diagram som belyser sambandet på ett konkret sätt.
– De högsta halterna av organiskt material fanns inte överraskande i de övre jordlagren. Men även i de understa undersökta jordlagren var kolhalten större än förväntat, säger Hanstén.
– Skillnaderna i resultaten kan bero på att jorden har en högre lerhalt på djupare nivå samt förekomsten av kristallvatten, säger Filip Högnabba.
Kristian Bengts kommenterar att kolhalten i det undersökta fältet överlag är ganska god även om svagare fläckar också förekommer.
Modell för klimatkompensation
– Ett centralt mål för Lykkan är att utveckla en modell för jordbrukarnas klimatkompensation. Att vi därtill har kunnat genomföra det inledande markundersökningsprojektet i samarbete med lokala krafter är mycket positivt, konstaterar Kristian Bengts.
– Det är inte bara klimatförändringarna som är drivkraften för vår verksamhet. Det handlar också om att allmänt bidra till att förbättra jordhälsan och åkrarnas mående. Detta är speciellt angeläget under en sån här ovanligt torr sommar, säger Bengts.
Bengts tillägger att antalet anslutna Lykkan-gårdar med regenerativa jordbruk har ökat från 10 till 20 under det senaste året. Anläggningarna är belägna runt om i landet. Rimligtvis kommer det göras motsvarande kolhaltsundersökningar på andra pilotgårdar framöver.
– Efter den första undersökningen planerar vi att göra en uppföljning här i Pörtmossen. Det blir aktuellt tidigast om tre år, säger Bengts som själv brukar ha markförbättrande bottengrödor såsom gräs och klöver på det utvalda spannmålsfältet.
CIT-projektet har administrerats av Dynamo Närpes i samarbete med näringslivsbolagen Kristinestads näringslivscentral, Vasek och Concordia. Projekttiden är 1.10.2021-30.6.2023.
– Grundläggande målsättningar med projektets satsningar har varit att främja företagens omvandling till en cirkulär ekonomi och den gröna omställningen samt att ta fram nya koldioxidverktyg, säger Fredrik Hanstén.