Några protester och demonstrationer likt de ute i Europa planeras inte. Men på ÖSP:s fullmäktige konstaterades att jordbrukarna måste synas och höras bättre även här. Vi måste visa åt allmänheten att vi behövs, säger frilandsodlaren Christer Finne.
På ÖSP:s fullmäktigemöte bjöds det som vanligt på diskussioner. Det som varit på tapeten nu är bondeprotesterna ute i Europa, som är en följd av att jordbrukarna känner sig trängda. Klimatpolitik, försämrad lönsamhet och import av billiga livsmedel är några saker som fått dem att protestera.
– I Europa har man en annan kultur än här när det gäller att protestera. Men måttet börjar också vara rågat här i Finland och Norden för vi står inför liknande utmaningar. Trenden måste definitivt brytas, konstaterar ÖSP:s ordförande Tomas Långgård.
Diskussionen fick fart när Christer Finne, frilandsodlare i Solf i Korsholm, tog upp att han och många på fältet vill se aktivare bönder. Aktiva på så sätt att bönderna själva visar att de finns och att de behövs.
– Med små medel, till exempel sprida ut budskap om jordbruket som kan delas ut till allmänheten, kunde vi väcka folket. Jag tror många behöver en tankeställare om att vi bönder behövs och att jordbruket är något positivt, säger Finne.
Utmaningarna finns kvar
Han fick medhåll av alla, däribland Långgård, som konstaterade att ÖSP förra året ville ha någon form av aktion. I det skedet fick förbundet inte med sig MTK i de finska grannlandskapen.
– Ser man i backspegeln tror jag att det hade varit nödvändigt med en aktion, men vi tog inga risker när vi inte då fick uppbackning. Utmaningarna har inte försvunnit och utgår man från vårt trängda läge är kraven på regeringen hårda från vår sida. Åtgärdas inte våra krav finns det beredskap på en form av aktion, säger han.
Kraven från ÖSP är många och kan sammanfattas i olika åtgärder som måste vidtas för att förbättra jordbrukets lönsamhet. Gårdarnas intäkter sjunker, byråkratin ökar och de flesta behöver sidoinkomster för att kunna bedriva jordbruk. Den situationen är inte hållbar, anser Långgård.
– Det måste gå att leva på att vara matproducent. Det är det här jag menar med att vi kommit till en vägskäl och att trenden måste brytas. Jag tror att våra yrkeskolleger i EU känner ganska långt detsamma.
Henrik Holm från Nykarleby, som deltog på distans, riktade ett stort tack till de europeiska kollegerna som ställt sig på barrikaderna.
– Deras protester mot de nationella regeringarna och EU har gett resultat och beslutsfattarna har fått backa på en del krav. Demonstrationerna har alltså effekt och vi kommer också att få ta del av de framstegen. Jag vill därför tacka våra europeiska kolleger, säger han.
Även han anser att de finska bondeorganisationerna borde ha vidtagit åtgärder för ett år sedan.
– Vi väntade för länge och hade behövt reagera snabbare i Finland. Utmaningarna och problemen har inte försvunnit någonstans och därför vill jag se att vi höjer vår profil.
Långgård poängterade också vikten av att en aktion måste vara genomtänkt.
– Det är viktigt att en aktion, om vi i framtiden väljer att gå in för en sådan, är riktad mot en specifik sak. Den måste vara organiserad på rätt sätt.
Oroväckande uttalanden från handeln
Roten till mycket av det onda för alla inom primärnäringarna är den ofördelaktiga fördelningen av marknadspriserna på livsmedel. När jordbrukarnas representanter försöker påtala detta till handeln blir det ofta kalla handen.
Från handelns sida finns till och med uttalanden om att det måste bli ett slut på att producenternas dikterar priserna. Inte många jordbrukare håller med om att verkligheten ser ut så.
– Sådana här uttalanden är inte roliga. Det finns redan nu undersökningar som visar att företag inom köttförädling anser det förekommer ojusta handelsmetoder där handeln exempelvis gör ensidiga ändringar i avtal. Men det finns en rädsla att anmäla det.
– Här finns det att göra för marknadsombudsmannens byrå och vi behöver få igenom våra förändringsförslag till bland annat livsmedelsmarknadslagen och en uppdatering av upphandlingslagen, säger Långgård.
ÖSP har också i snart två år följt med konsumentpriserna på livsmedel genom egna undersökningar. Tydligt är att köpkorgen, bestående av tretton olika baslivsmedel, har blivit litet dyrare.
– Trots att vårt urval är litet kan vi se tendenser. Det faktum att spannmålspriserna har sjunkit och likaså priserna på kött och mjölk, syns inte i konsumentpriserna. Risken finns alltså att handeln pressar producentpriserna, men sänker inte konsumentpriserna. Ett annat belägg för det är handelns lönsamhet som bara fortsätter öka, säger Långgård.
Conny Englund, fårproducent i Pedersöre, brukar ta till ordet och gjorde det även nu. Han beskriver läget som en klassisk kamp mellan David och Goliat.
– Likt David måste vi visa att vi är en stadig David med en tro på att vi kan lösa våra utmaningar. Ingen annan gör det åt oss. David fixade det – och vi måste nu hårdare gå ut för att vi ska klara oss.
Finns till för jordbrukarna – inte tvärtom
Han efterlyste ytterligare att Livsmedelsverket måste inse att man finns till för jordbrukarna – inte tvärtom.
– Jag vet inte hur det är, men jag tror inte Livsmedelsverket förstår att de är en del av oss. Myndigheten jobbar också med den inhemska produktionen av mat och de måste förstå att den finns till för oss.
ÖSP:s viceordförande Niclas Sjöskog berättade att han på fältet ofta märker en uppgivenhet bland många kolleger. Läget är svårt och samtidigt utpekas dessutom jordbrukarna ofta som miljöbovar.
– Det här är en sak som många av oss har svårt att leva med. Här måste vi själva på ett aktivare sätt lyfta upp oss själva. Det finns ingen annan som gör det, säger han.
Under det senaste halvåret har ÖSP tagit kontakt med Livsmedelsverket i Seinäjoki för ett besök. På grund av tidsbrist och brist på svensktalande tjänstemän har myndigheten bett om en träff senare under våren.
– Förhoppningsvis kan Livsmedelsverket ta emot oss i april eller början av juni, säger ÖSP:s verksamhetsledare Susanne West.
På fullmäktigemötet berättade Robert Nygård, ordförande för Svenska Österbottens Pälsdjursodlare, om att den förbättrade biosäkerheten på pälsfarmer kan bidra till att andra husdjurshållare kan få problem med fåglar.
– Farmerna ska nu skydda sitt foder bättre och vi vet inte ännu hur fåglarna börjar röra sig och om det blir konsekvenser för andra under våren. Men andra djurhållare kan få större problem med fåglar, varnade han.