Novia-forskarna Sten Engblom och Eva Högfors-Rönnholm håller föredrag om sura sulfatjordar och presenterar nya forskningsrön på en världsomfattande markvetenskaplig konferens i Brasilien i mitten av augusti.
”21st World Congress of Soil Science” äger rum i Rio de Janeiro, Brasilien den 12-17 augusti. Evenemanget som ordnas vart fjärde år är profilerat som en världskongress i markvetenskap. I år uppskattas cirka 7.500 deltagare från ett hundratal länder sluta upp.
På plats från Yrkeshögskolan Novia i Vasa finns forskarna Sten Engblom och Eva Högfors-Rönnholm. Deras uppgift är att sprida aktuell information om sura sulfatjordar och diverse nya vetenskapliga framsteg som är internationellt användbara.
Finland och Australien ledande forskningsländer
– Den session som vi kommer att medverka i den 14 augusti har ungefär hundra deltagare. Det ska bli intressant att diskutera med experter från andra länder och lyssna på utvalda föredrag. Bland annat deltar forskare från Australien i sessionen. Finland och Australien är klassade som de ledande forskningsländerna på det här området, säger Sten Engblom.
– Sura sulfatjordar är ett problem som också förekommer till exempel i sydostasiatiska länder som Vietnam och Thailand samt på den afrikanska kontinenten. Huruvida problemet är närvarande också i Sydamerika känner jag dock inte till sedan tidigare, säger Engblom.
Eva Högfors-Rönnholm redogör för aktuella mikrobiologiska forskningsrön under den sydamerikanska konferensen. Det handlar om att undersöka och kartlägga bakterier som har en katalyserande funktion i samband med försurningsprocesser.
– Den mikrobiologiska forskning som har utförts i Vasa under de senaste åren är helt ny och den enda i sitt slag, betonar Högfors-Rönnholm.
Sura sulfatjordar uppstår när gamla marina sediment dräneras. Sedimenten innehåller rikligt med sulfider och när dessa kommer i kontakt med syre bildas det svavelsyra som en konsekvens av oxidationsprocessen.
– Olika typer av mänsklig verksamhet som till exempel jordbruksaktiviteter, muddrings- och dikningsprojekt banar väg för sura sulfatjordar, säger Sten Engblom.
I Finland är sura sulfatjordar ett allvarligt miljöproblem som är påtagligt framför allt längs den österbottniska kustremsan men också i andra kustområden runt om i landet.
– Speciellt för Österbotten är att sura sulfatjordar utvecklats från brackvattensediment. Vanligtvis brukar det handla om saltvattensediment, säger Eva Högfors-Rönnholm.
Försöksfält på Risöfladan utanför Vasa
Yrkeshögskolan Novia har i samarbete med Åbo Akademi, Yrkesakademin, Vaasan amattikorkeakoulu, ProAgria och ÖSL genomfört det mångåriga projektet PRECIKEM sedan 2010. Projektet har ett tiotal finansiärer.
Avsikten är att genom såväl laboratorie- och fältförsök och uppföljningar utveckla kemiska precisionsmetoder för behandling av sura sulfatjordar. Målet på lång sikt är att sulfatjordar som används för jordbruk kan fortsätta brukas på ett så miljömässigt hållbart sätt som möjligt.
På Risöfladan utanför Vasa har ett försöksfält upprätthållits och byggts ut successivt sedan 2010. Det handlar om att behandla markytor på sammanlagt 12 hektar med suspensioner av kalk och torv som tillsätts via dräningsrör i marken.
– Vi har med hjälp av kalksuspension lyckats höja pH-värdet i marken, säger Sten Engblom.
När pH-värdet stiger blir en stor del av bakterierna inaktiverade. Genom att använda torv i behandlingen kan man samtidigt öka antalet bakterier och effektivt binda metaller i jorden, säger Eva Högfors-Rönnholm.
– I fråga om den mikrobologiska forskningen, som i huvudsak finansieras av Maj och Tor Nesslings stiftelse, idkar vi för övrigt samarbete med Linnéuniversitet i Kalmar, tillägger Högfors-Rönnholm.
Den andra finansieringsperioden för PRECIKEM löper ut i slutet av 2018. Om fortsatt finansiering kan erhållas från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling via NTM-centralen i Österbotten flaggar Sten Engblom för fortsatt projektverksamhet.
– Huruvida det blir någon fortsättning torde klarna i början av 2019, säger Engblom.