Bernhuber
Österrikaren Alexander Bernhuber kommer att företräda EU:s jordbrukare i höstens förhandlingar om den nya förordningen för växtskyddet. FOTO: EU
Jordbruk EU

Österrikare förhandlar
om EU:s nya växtskydd

Den österrikiska EU-parlamentarikern Alexander Bernhuber ska företräda EU-jordbrukarna i höstens förhandlingar om den kommande förordningen för EU:s växtskydd. Kommissionens förslag har redan på förhand karaktäriserats som kontroversiellt.

Förslaget till förordning innehåller bindande kvantitativa mål för att minska användningen av kemiska växtskyddsmedel och deras risker på EU-nivå fram till 2030. Målen är att EU till 2030 ska minska den totala användningen med 50 procent.

Huvudförhandlaren Alexander Bernhuber representerar jordbruket och den konservativa EPP-gruppen i parlamentet. Förhandlingarna för den gröna gruppen leds av österrikaren Sarah Wiener, som också blir EU-parlamentets huvudförhandlare.

Bernhuber lovar att gå in i förhandlingarna ”med hög röst” för att klart och tydligt föra jordbrukets talan. Han efterlyser en saklig diskussion utan onödiga emotioner. Pesticider ska förbli ett väsentligt element i EU för bekämpning av skadedjur och sjukdomar.

Behandlingen inleds på hösten

Österrikaren hänvisar till konsekvenserna av det pågående kriget i Europa och en hotande hungersnöd ute i världen. Det är nödvändigare än någonsin att gödsla och skydda odlingsväxterna i det skärpta klimatet.

Mot bakgrunden av erfarenheterna från det aktuella kriget, påminner Bernhuber om att EU:s jordbrukare behöver en mångsidig verktygslåda för att trygga försörjningen. Detta är nödvändigt med tanke på de skärpta betingelserna.

Bernhuber ställer redan från början hårda villkor inför förhandlingarna. EU behöver en förstärkt matproduktion utan försämringar. Detta måste också den gröna gruppen i parlamentet lära sig att inse.

Det nya förslaget kommer att behandlas i EU-parlamentet under hösten. Den föreslagna förordningen betecknas allmänt som kontroversiell, eftersom kommissionen strävar till ett totalt användningsförbud i känsliga områden som Natura 2000.

Användningen av växtskyddsmedel med särskilt farliga egenskaper ska minska med 50 procent fram till 2030. Referensnivån för minskningen är åren 2015-2017. Medlemsländerna ska anta bindande mål för att klara de övergripande EU-målen.

Nationella handlingsplaner

Minskningsmålen följer kommissionens strategier för den gröna given, från jord till bord, biodiversitetsstrategin och nollutsläppsstrategin. Förslaget innehåller också nationella handlingsplaner.

Jämfört med det befintliga direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel, har kommissionen utökat principerna om integrerat växtskydd. Medlemsländerna ska införa incitament som motiverar yrkesmässiga användare att tillämpa grödspecifika riktlinjer.

I förslaget finns allmänna krav för användning av växtskyddsmedel. Villkoren innebär bland annat att växtskyddsmedel med särskilt farliga egenskaper endast ska få användas och köpas in av yrkesmässiga användare.

Enligt EU-kommissionens konsekvensanalys är det nya alternativet förenligt med ambitionerna i den europeiska gröna given, strategin Från jord till bord, strategin för biologisk mångfald och handlingsplanen för nollföroreningar.

Enligt kommissionen ger förslaget en rad fördelar för samhället, den biologiska mångfalden och ekosystemen genom att det minskar riskerna med användning av växtskyddsmedel för människors hälsa och för miljön.