Matsvinnet medför enorma ekonomiska, sociala och ekonomiska konsekvenser. Varje år produceras nästan 59 miljoner ton matavfall i EU, eller 131 kg avfall per invånare. Enligt EU-kommissionen motsvarar detta en kostnad på 132 miljarder euro.
Matavfall är en onödig och oetisk angelägenhet, framhåller EU-kommissionen. Välbärgade européer slänger bort fullt ätbara livsmedel, medan andra delar av världen hungrar. Mer än hälften av matavfallet, 53 procent, uppstår i hushållen.
En mindre del av avfallet uppstår i restauranger och storkök (9 procent) medan handeln bidrar med 7 procent. Inom produktionen av livsmedel går 11 procent till spillo och 20 procent inom bearbetning och produktion.
EU har som satt som mål att halvera matsvinnet per person inom detaljhandeln och konsumtionen senast 2030. Eftersom stora delar av befolkningen stöder målsättningen, har kommissionen förhoppningar att vända utvecklingen i rätt riktning.
Utvecklingen sker etappvis
För att uppnå målet inom utsatt tid, föreslår kommissionen att nedtrappningen ska ske i etapper. Till en början borde matsvinnet minska inom bearbetning och framställning av livsmedel med 10 procent fram till 2030.
Inom detaljhandeln och konsumtionen i restauranger, storkök och hushåll borde matsvinnet per person sänkas med 30 procent. Som referensår gäller 2020, då de första resultaten från kontroller av matsvinn genomfördes.
I slutet av 2027 ska medlemsländernas framsteg granskas i en formell översyn. I det skedet kan det bli aktuellt att justera målet, ifall det skulle visa sig att medlemsländerna når målsättningarna i ett tidigare stadium.
I samband med EU:s första handlingsplan från 2015 för den cirkulära ekonomin, inrättade kommissionen en plattform med målet att förebygga matsvinn. Som en följd av initiativet infördes direktiv som ska göra det lättare att skänka bort livsmedel.
Eftersom mer än hälften av matsvinnet uppstår inom konsumtionen, försöker kommissionen framför allt motverka matsvinn i detta sammanhang. EU ställer dessutom verktyg, lösningar och rekommendationer till förfogande för att motverka matsvinnet.
Nya grödor kan öka hållbarheten
EU levererar dessutom forskningsresultat och innovationer som stöder utveckling av lösningar och metoder som förhindrar förluster och slöseri med livsmedel. Flera forskningsprogram har startat inom det aktuella området.
Kommissionen påminner dessutom om att nya växtförädlingsmetoder som baserar sig på genteknik kan öka motståndskraften mot sjukdomar och skadedjur hos odlingsväxter. Detta kan förbättra livsmedelssystemens hållbarhet.
Den nya tekniken kan bidra till att öka resiliensen hos odlingsväxter och skydda skördarna mot sjukdomar och konsekvenserna av den globala uppvärmningen. Detta sänker beroendet av växtskyddsmedel och bidrar till en högre avkastning.
För att påskynda framstegen inom EU föreslår kommissionen att medlemsländerna ska minska matsvinnet med 10 procent inom bearbetning och tillverkning, samt med 30 procent inom detaljhandeln och konsumtionen fram till 2030.