För de finländska jordbrukarna som producerar största delen av råvarorna till våra matbord har det egentligen ingen större betydelse hur maträtterna ser ut i slutändan. För jordbrukarna är det istället viktigt att råvaran till finländarnas mat också har producerats i Finland, konstaterar Mikael Jern.

Institutet för hälsa och välfärd, THL, har gjort en omfattande undersökning som kommer fram till att möjligheten att röra sig i naturen kan spara miljoner i hälsovårdskostnader. För att folkhälsonyttan skall bli så stor som sägs i rapporten måste man få fler människor att ta sig ut i naturen, påpekar Mikael Jern.

Den stora utmaningen om biodiversiteten skall räddas är att processen måste ske nerifrån uppåt för att lyckas. Det är den enskilda markägaren eller brukaren som själv måste förstå vilka områden som är viktiga för naturens mångfald och sedan fatta beslut om hur de områdena skall skötas, påpekar Mikael Jern.

Efter EU-valet i våras har parlamentet en ny sammansättning och en ny inriktning. Men det finns ännu många frågetecken kvar innan vi vet hur det stora EU-skeppet kommer att navigera de närmaste åren, konstaterar Mikael Jern.

Man kunde tro att massmedia varje dag borde skriva om hur skogssektorn bidrar till att bromsa den globala klimatkatastrofen. Så är det inte. Istället hängs vår skogssektor i media ut för att den inte binder tillräckligt av de fossila utsläppen, påpekar Mikael Jern.

För en del medlemmar kanske det känns onödigt att rösta i skogsvårdsföreningarnas fullmäktigeval, eftersom det ju i vilket fall som helst blir tillsatt ett fullmäktige. Men det är fel tänkt. I alla demokratiska organisationer är det viktigt att medlemmar deltar och påverkar, påpekar Mikael Jern.

Ett erkännande att miljöarbetet som görs inom jordbruket också har betydelse behövs. Det går inte att genomföra miljöfrämjande åtgärder inom jordbruket om inte jordbrukarna själva är med på noterna. Varför skulle jordbrukarna alls bry sig om miljöfrågor om positiva nyheter från sektorn även uppfattas som negativa? undrar Mikael Jern.

En fråga som infinner sig är varför myndigheterna skall sätta tid, pengar och personresurser på att resa runt till tiotusentals fastigheter i hela landet för att kontrollera att maskarna frodas i komposterna? Speciellt i dessa tider då vi vet hur svår den ekonomiska situationen är för den offentliga sektorn, påpekar Mikael Jern.

Livsmedelsverket tog senaste år in 9,6 miljoner euro på köttgranskning, 1,7 miljoner euro på registrering av nötkreatur och 1,7 miljoner euro på ekogranskning, för att nämna några inkomstposter. Bakom avgifterna finns förstås arbetsinsatser som kostar, men hur kostnadsstrukturen ser ut inom Livsmedelsverket är oklart, konstaterar Mikael Jern.

Om det ekologiska jordbruket skall klara sig i EU, och i Finland för den delen, måste fokus sättas stenhårt på marknaden, påpekar Mikael Jern.

Det ligger i samhällets intresse att främja jordbrukarnas psykiska välmående, påpekar Henrik Wickström, riksdagsledamot för SFP.

Frågan är om detta byråkratiska monster i slutändan räddar speciellt många träd från skövling? konstaterar Mikael Jern.