Myndigheter och forskare är i stort sätt eniga om att gensaxen inte är farligare för miljön eller den mänskliga hälsan än konventionell odling. Nu skulle det gälla att förankra budskapet hos den stora allmänheten, konstaterar Peter Karlberg.

Stamvårdande jakt är vad som behövs. Om vargtrycket blir för högt på en ort ska det vara möjligt att regionalt, på landskapsnivå, bestämma om stamvårdande jakt, konstaterar chefredaktör Staffan Pehrman.

Förra hösten såddes 24.500 hektar höstvete och 19.800 hektar råg som tröskas nu i höst. Höstgrödorna har sin plats i växtodlingen. Tack vare att de höstsådda grödorna bidrar till ett växttäcke under vintern har de därtill en miljömässig konkurrensfördel jämfört med vårsådda grödor, en konkurrensfördel som dessutom är mångfacetterad. Med allt bättre och för 2020-talets väder- och klimatförhållanden allt lämpligare sorter kommer skördepotentialen för höstsäden bara att öka.

Vi behöver bland annat en tillräcklig nationell motfinansiering för att kunna garantera samma stödnivå som under 2020. Det bör också ske en ytterligare kapitalisering av gårdsbrukets utvecklingsfond Makera. Vi behöver anslag för att stöda produktionen av biogas, en viktig strävan som dessutom nämns i regeringsprogrammet.

​Lidl i Finland kommer permanent att sänka priserna på trehundra produkter. Sänkningarna kommer att genomföras stegvis under hösten. Det är fråga om ungefär var nionde produkt i den tyska livsmedelskedjans sortiment.

Nu står det klart att Katri Kulmuni utmanas av flera kandidater i Centerns ordförandeval. Och som ofta är fallet i Centernsammanhang finns det företrädare för de olika regionerna, det finns företrädare för landsbygden av varierande grad och det finns företrädare för företagarna. Det vi nu ser utspela sig är antingen början på morgondagens krassa verklighet för ett krympande landsbygdsparti eller, efter ordförandevalet och nästa riksdagsval, ytterligare en osannolik comeback för landsbygdens egen folkrörelse och maktparti.

​När den finländska semestermånaden nummer ett, juli, börjar gå mot sitt slut är det skäl att konstatera vilka otroligt goda råvaror det än en gång funnits på matbordet i sommar. Inte minst är det skäl att ta sig en funderare på vad som finns bakom de här råvarorna, varifrån och hur de kommit till just ens eget matbord och vad det innebär?

​I mitten av juli lanserades SLC:s och MTK:s klimatvägkarta. Vägkartan är en gedigen forskningsprodukt av forskaren Heikki Lehtonen vid Naturresursinstitutet Luke. I klimatvägkartan nämns bland annat en ökning av biogasproduktionen, solenergin och andra lösningar som ska hjälpa oss bönder att tackla klimatförändringen. Vägkartan har ett nollscenario, där utsläppen inte minskas och så presenterar den två olika scenarier för hur jordbrukarna kan minska klimatutsläppen.

Coronakrisen har genom en minskad efterfrågan satt i gång rörelser på marknaden som kan leda till att de europeiska producentpriserna på mjölk lever om. Under de månader som krisen hittills pågått har ändå mjölkpriserna enligt EU-kommissionens Milk Market Observatory i hela unionen enbart sjunkit med ett par procent i medeltal.

Vädret är det överlägset viktigaste redskapet i jordbrukarens verktygsback. Det är det som i slutändan har störst inverkan på skörden och avkastningen. Trots det är det ett redskap vi inte kan göra någonting åt. Eller? Det här har i varje fall varit det traditionella sättet att tänka för jordbrukare genom tiderna. Herren tager och herren giver. Bonden Paavo grävde dubbelt flera diken och fortsatte att streta på.

​Naturens mångfaldsfrågor har varit på tapeten på sistone. På våren gavs ett utkast av värderingen av Finlands naturs mångfaldsprogram (2012–2020). Det nya mångfaldsprogrammet för 2021–2030 planeras delvis på basis av detta.