Situationen inom den finländska husdjursproduktionen är ohållbar. Kostnaderna stiger, men de förs inte vidare i kedjan. Handeln tar inte sitt ansvar, säger ÖSP:s ordförande Tomas Långgård.
Det torde sakta men säkert gå upp för oss att tilläggsåtgärderna i vårt miljöersättningsprogram bygger på forskning. En forskning som inte kostar oss något att inta kunskapen av, men däremot kan vara nyckeln till högre skördar, vilket jag hoppas vi alla drömmer om, skriver Erik Perklén i en kommentar.
Nylands svenska producentförbund (SLC Nyland) välkomnar förslaget om en ny livsmedelsmarknadslag och tillsättandet av ett livsmedelsmarknadsombud för att åtgärda osunda marknadsmekanismer. Målet är en mera rättvis handel där primärproducenternas roll i livsmedelskedjan är starkare än idag.
Jord- och skogsbruksministeriet har informerat intensivt den här veckan om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden 2021-2027. Man talar om CAP27. Orsaken är att det brittiska utträdet brexit ännu är aktuellt och då blir 27 medlemsstater kvar i unionen. Reformen väntas föra vissa positiva saker med sig för Finlands del.
Skatteförvaltningen har begärt utlåtanden om nya beräknade inkomster och avdrag med tanke på förskottsuppbörden nästa år. I en beräkning har SLC kommit fram till att förslaget innebär en förhöjning av beskattningens nettoinkomster för jordbruket med hela 7 procent, då beräkningsgrunden är inkomsterna 2017.
Det man ska komma ihåg är att skogsägarna inte ensamma kan vara de enda som offrar sitt levebröd för att stävja klimatförändringen, utan bördan måste jämnas ut bland befolkningen, skriver Christoffer Hällfors i sin kolumn.
I sitt ställningstagande vill våra skogsvänner förbjuda kalhyggen, men nu begränsar man sig inte till de statsägda skogarna så som tidigare, utan det heter ”kalhyggen bör tillåtas bara i vissa fall, såsom vid angrepp av rotröta i skogar med endast ett trädslag.” Och inte nog med det, utan: ”Statsstöden för iståndsättning av diken, skogsplantering på öppna ytor och skötsel av ungskog bör upphöra”.
Det verkar nästan som om debatten om den mellanstatliga klimatpanelens IPCC:s senaste rapport redan håller på att lugna ner sig. En positiv sak i den debatt som förekommit var ändå att jord- och skogsbruket inte hängdes ut som bov bland allmänheten trots ett antal försök. Det ger näringen lite svängrum att försöka ta upp de konstruktiva utmaningarna som rapporten faktiskt bidrar till i stället för att ständigt stå i försvarsposition – samt att diskutera konkreta åtgärder.
Jord- och skogsbruket har potential att bidra till att bromsa klimatuppvärmningen, säger SLC Nyland i ett uttalande.
Den senaste rapporten från IPCC, den mellanstatliga panelen för klimatförändringar, måste tas på allvar, det är inte konstruktivt att bagatellisera, skriver Micke Godtfredsen. Skogen är en nyttig kolsänka, som vi kan vårda ännu bättre med ett fortsatt hållbart skogsbruk. Det är sedan en annan sak att vi behöver en mångsidig palett av förnybara energikällor, där förbränning utgör en del. Lika viktigt om inte viktigare är att vi försöker minska vår energiförbrukning.
Skördefesten på Åland är av stor betydelse och då menar jag inte bara den ekonomiska aspekten. Skördefesten bidrar till möten, kontaktytor, samarbeten, förståelse och kunskap, konstaterar ÅPF:s ordförande Birgitta Eriksson-Paulson.
Remissdebatten pågick ännu i onsdags i riksdagen om regeringens proposition om djurens välbefinnande. Den kommande lagen om djurens välmående ska ersätta den nuvarande djurskyddslagen. Den nuvarande regeringen har varit tillräckligt tydlig med budskapet att lagen ska klubbas av före riksdagsvalet i vår. Enligt de källor LF har talat med kommer så också att ske, om det inte utlyses urtima val inom någon månad. När det gäller lagens innehåll så är en av de allra viktigaste framgångarna att den vetenskap som funnits och finns tillgänglig kring djurens mående och beteende utgör grunden för den nya lagstiftningen, inte antagna värderingar om djur som utgår från människans eget välmående.
