Greppa Marknaden-projektet höll en fältträff på Yaras försöksgård Kotkaniemi i Vichtis. Optimerad gödsling och gödseltillverkarens tekniska hjälpmedel för gödsling var givetvis i fokus.
Aleksi Simula är produktchef vid Yara i Finland. Han för ett resonemang och talar om en 6,7 procents ökning av skördens värde på en viss åker. Den bärande tanken är att en optimerad gödsling ger förutom en ökning i kvantitet också en kvalitetsmässig försäkring.
– Man behöver 5,3 hektar mer åker för att ha samma mängd skörd att sälja, konstaterar Simula.
”Yield gap”
Tove Sundgren, produktchef vid Yara i Norge, har läst på om det finländska jordbruket och noterat att de finländska medelskördarna ökat rejält 1960-1980. Under åren 1980-1995 ser man en försiktigare utveckling och sedan 1995 har medelskördarnas nivå stagnerat.
Hon visar på kartor över dagens skördepotential. Skillnaden mellan den nuvarande nivån på medelskörd och skördepotentialen kallas för ”yield gap”.
– För oss som ett företag i gödselbranschen som dessutom vill profilera sig inom Smart Farming är förstås det här ”yield gap”:et otroligt intressant. Det är uttryckligen här potentialen finns och förstås också möjligheterna till tilläggsintäkter för jordbrukaren, säger hon.
Hur träffar då en jordbrukare rätt med kvävegivan och vad innebär egentligen begreppet Smart Farming?
– Smart Farming handlar om en kombination av växtförhållanden, rådgivning och den N-prognos som Yara tillhandahåller. Kännedom om produktionsgrödans kvävebehov kan man dessutom få genom Yaras N-sensor eller N-tester, säger hon.
Nollruta och maxruta är viktigt
Markens utgångsläge och hur mycket kväve den levererar kan också variera mycket. Ett enkelt sätt att få kännedom om utgångsläget är att låta göra en nollruta i beståndet.
– Tittar vi på nollrutorna så ser vi att de innehåller allt från 50-120 kilo kväve, säger Sundgren.
Yara har uppgjort färdiga prognoser för kvävet men precis som en väderleksprognos behöver den här nödvändigtvis inte överensstämma fullständigt med den verkliga nivån.
– Budskapet är ändå att vi måste ta hänsyn till det som kommer från marken i mycket högre grad än tidigare, säger Sundgren.
– När vi väl gjort det kan vi börja ta hänsyn till de så kallade inomfältsvariationerna och sådana finns förstås också. Inte minst på grund av jordarten.
CropSat är en satellittjänst som visar variationen i dina fält med hjälp av satellitbilder. Det är ljusets reflektion i grödorna, själva reflektionsspektret, som satelliterna mäter.
– CropSat kan vara en lämplig inkörsport till det här med ”Smart Farming” överlag för många jordbrukare. Lämplig i fråga om användarvänlighet och i fråga om kostnader. Blir man sedan intresserad kan man fortsätta till Yaras olika tjänster verktyg som kostar mer, avslutar Aleksi Simula.