Landskapsregeringen satsar 1,6 miljoner euro på vattenprojektet Rent vatten 2030 med målsättningen att framför allt förbättra vattenkvaliteten i åländska dricksvattentäkter och inre havsvikar. Ålands producentförbund ser positivt på projektet, men efter ett informationsmöte nyligen är förhoppningarna inte längre lika stora.
Under träffen i Ålands folkhögskola förklarade nämligen projektledaren Caroline Karlsson från landskapets miljöbyrå och Ann Nedergård, som är projektledare för vattenskyddsfrågor i det samhällsägda bolaget Ålands vatten Ab, att projektets vattenprover enbart ska tas från sjöarnas bottensediment.
Från ÅPF:s sida hade man däremot hoppats på att nya vattenprojektet också skulle fokusera på avrinningsområdenas dikessystem. Enligt vd Sue Holmström får man då bättre belägg för om de tillämpade åtgärderna är ändamålsenliga eller om man borde testa andra metoder.
– Som projektet nu är upplagt så utför man åtgärder som man hoppas är tillräckliga för att uppnå god vattenstatus i vattentäkterna utan att egentligen veta vilka åtgärder som är framgångsrika, påpekar hon.
Holmström betonar att ÅPF fortsättningsvis är positivt inställd till projektet ”eftersom vi alla är beroende av god vattenkvalitet i våra dricksvattentäkter”. Men nu verkar det som om förväntningarna att projektet skulle försöka hitta de bästa åtgärderna för att förbättra vattenkvaliteten i avrinningsområdenas dikessystem blir svåra att uppfylla.
– Om man inte tar vattenprover både före och efter en åtgärd vet man ju inte om åtgärden varit bra eller dålig eller om den alls haft någon vattenförbättrande effekt.
Samarbetspartner ska också betala
Pådrivande för vattenprojektet är att flertalet sjöar och många havsvikar på Åland i dagsläget inte når upp till god ekologisk status. Detta har märkts särskilt tydligt under de senaste varma och torra somrarna. I kombination med höga halter av näringsämnen har vattenkvaliteten periodvis varit mycket dålig i dricksvattentäkter och inre havsvikar.
Projektet Rent vatten 2030 består av flera delprojekt där en vattenförekomst eller ett tillrinningsområde utgör ett delprojekt. Avsikten är att genomföra delprojekten i samarbete med vattenbolag, kommuner, lokala intresseorganisationer samt mark- och vattenägare. Tanken är att samarbetsparterna ska vara med och betala för dessa åtgärder.
Men det finns också delprojekt som enbart landskapsregeringen bekostar. Projektet drivs av landskapets miljöbyrå där Caroline Karlsson sedan tidigare är anställd som projektledare för vattenförbättrande åtgärder. Hon har studerat civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik och är intresserad av frågor som rör vatten, avlopp, cirkulär ekonomi och miljö.
Mark- och vattenägare ska involveras redan när åtgärderna planeras för att säkerställa att alla berördas synpunkter inhämtas heter det i projektplanen som godkänts av infrastrukturministern Christian Wikström.
Där poängteras också att det ska förekomma ”kommunikation och dialog med berörda mark- och vattenägare” samt en ”transparent hantering av eventuella ersättningar”.
Konkreta vattenförbättrande åtgärder ska genomföras under åren 2023-2026 med målet att höja den ekologiska statusen i prioriterade vattenförekomster från måttlig till god. Men eftersom resultaten knappast kan avläsas direkt efter en utförd åtgärd avslutas projektet först år 2030.
Högsta prioritet för råvattentäkter
I ett första skede ska man nu identifiera och genomföra de åtgärder som ger den största förbättringen av vattenkvaliteten i sjöar och tillrinningsområden och prioritetsordningen har redan slagits fast. Det är 1) Markusbölefjärden, 2) Långsjön, 3) Toböle träsk, 4) Lavsböle träsk, 5) Östra Kyrksundet, 6) Träsk-Finbyviken, 7) Bertbyvik, 8) Kaldersfjärden, Ämnäsviken och Jomalaviken, 9) Vargsundet och Västra Kyrksundet.
Åtgärder påbörjas i samtliga dessa vattenförekomster, men vattenförekomster med högre prioritet behandlas först och resten i mån av tid och resurser. Dricksvattentäkterna är högst prioriterade. De ”toppnoterade” Markusbölefjärden och Långsjön är exempelvis råvattentäkter för Ålands vatten Ab, som förser ca 75 procent av Ålands befolkning med hushållsvatten.
Ändringar eller tillägg i prioriteringsordningen kan göras av projektets styrgrupp, men grundvattenförekomster åtgärdas inte inom projektet Rent vatten 2030.
Projektet startar i år och avslutas 2026. Totalt avsätts 1,6 miljoner euro med pengar från Ålands penningautomatförening Paf, vars vinstmedel ska användas för samhällsnyttiga ändamål på Åland.