Regntunga moln gjorde kanske att en del besökare uteblev från fältvandringen i NSL Försöks försöksrutor i Västankvarn den 13 juli. Och visst fick de modiga som vågade sig dit en rejäl skur över sig – men också en givande dag med matnyttig information och intressanta besök bland försöksrutorna.
Dagen kom att kretsa kring åtgärder för att höja skördenivåerna, om alternativa bekämpningsmetoder och jordförbättringsåtgärder. Fältvandringen ordnades i samarbete med flera av Nylands svenska lantbrukssällskaps samarbetspartners. En liknande fältvandring ordnades den 15 juli på Stor-Sarvlaks Gård i Lovisa.
Försöksverksamheten går numera under namnet NSL Försök och sker på Västankvarn gård i Ingå och Stor-Sarvlaks Gård i Lovisa. På tusentals rutor görs sortförsök och odlingstekniska försök där bland annat bearbetningsmetoder, växtskyddsmedel och gödselgivor testas.
En del av försöken görs i samarbete med utomstående aktörer. Resultaten redovisas i efterskott på NSL:s webbplats under rubriken Försöksrapporter, men en vandring bland rutorna tillsammans med sakkunniga personer ger naturligtvis en helt annan bredd och möjlighet att med egna ögon se skillnaderna mellan rutorna.
Välmående våroljeväxter
Fältvandringen i Västankvarn inleddes med besök i oljeväxtfälten där en del av försöken görs inom ramen för projektet RybsRaps 2025 vars mål är att öka skördenivåerna på oljeväxter.
En del av lösningen har ansetts vara att odla mer höstoljeväxter men av förekommen anledning finns i år inte en enda ruta med höstgrödor. Vintern tog effektivt kål på dem alla.
Vårrapsen och vårrybsen ser däremot relativt välmående ut. En orsak till att många drar sig för att odla oljeväxter är de rikliga skadedjursförekomsterna.
– Vi har inte haft problem med skadedjur i år. De här rutorna är sprutade en gång mot ogräs, en gång mot jordloppor och en gång mot rapsbaggar, säger NSL:s fältmästare Mikael Fröberg, när han går igenom de olika sortförsöken.
Bland sorterna lyfter han fram bland annat rapssorten Greta som ser kraftig och fin ut och har klarat skorpbildningen bra. Också den tidiga hybridsorten Drago har visat sig ha en stor skördepotential.
Årets populära vårrybssort Synthia ser frodig ut och också sorterna Birta och Synneva ser lovande ut i årets försök. Samma sortförsök som görs i Västankvarn görs också på Stor-Sarvlax och i Sverige för att få en bredare kunskap om sorternas potential.
Lura skadedjuren
Inom projektet RybsRaps 2025 testar man alternativa lösningar på skadedjursproblematiken genom att så in rybs i rapsfält.
– Genom att så kantzoner av rybs i rapsfälten lockar man skadedjuren till rybsen istället för till rapsen. Skadegörarna föredrar rybs. Dessutom utvecklas rybsen snabbare vilket gör det lättare att förutsäga behovet av bekämpning i rapsfältet, säger Sari Peltonen från ProAgrias centralförbund.
Den här metoden anses vara särskilt effektiv mot jordloppor medan resultatet beträffande rapsbaggar inte är lika bra.
Försöken innefattar också test med olika bottengrödor, som bovete, honungsfacelia och vitklöver, vilka ska gynna pollinerare och de nyttiga insekterna, alltså skadedjurens naturliga fiender.
På webbplatsen rypsirapsi.fi hittar man mycket information om odling av både vår- och höstoljeväxter. Det mesta är på finska men bland annat en snabbguide om framgångsrik oljeväxtodling går att finna också på svenska.
Kalkning på lång sikt
Det mest långvariga försöket på Västankvarn är ett kalkningsförsök som pågått sedan år 2008. Målet är att utreda kalkningens lönsamhet i växtodling. Försöket går ut på höja ett lågt pH-värde och följa med skördeökningen över tid.
Försöksrutorna kalkades i början med 7 respektive 14 ton kalk plus ytterligare 7 ton kalk två år senare. Genast efter kalkningen steg pH-värdena för att följande år tillfälligt sjunka och sedan stiga igen och stabilisera sig. Effekten av kalkningen håller fortfarande i sig. Idag ligger pH-nivåerna strax under 6 respektive strax under 6,5.
– Vi kunde ju gissa att korn och vete skulle gynnas av högre pH-värden, men det var en överraskning att det blev betydande skördeökningar också i försöksrutorna med havre, säger försöksledare Patrick Erlund.
Skördeökningarna har varit tydliga men kalkning är en kostsam och långsiktig åtgärd. Återbetalningstiden beräknas vara sju år.
Håll åkern i skick!
Ett tema under fältvandringen var också jordförbättrings- och djuprotade växters påverkan på markstrukturen. Organisationen Baltic Sea Action Group och Sjundeåföretaget Malmgård Riistasiemen visade upp försök med mellangrödor och fånggrödor som förbättrar markstruktur och ökar mångfalden på åkern.
Bland försöken finns grödor som käringtand, gulväppling, gul och blå lupin, rågvicker, blodklöver och cikoria.
En god markstruktur är nyttigt för växten men också A och O för kollagringen i marken.
– Idén är att kol och mat ska odlas på samma åker. Samtidigt får man en bättre markstruktur, större kolförråd, mångfald och fler pollinerare, säger Eija Hagelberg från Baltic Sea Action Group.
Enligt Sebastian Sohlberg från Malmgård Riistasiemen finns det ännu mycket att lära om vilka växter som kan bidra till att förbättra både mångfalden, åkermarkens tillstånd och fungera som gårdarnas egna gödselfabriker. Han ser inte fånggrödor och mellangrödor som konkurrenter till produktionsgrödorna.
– För mig med jordbrukarbakgrund är det viktigt att hålla skördarna höga. Jag hoppas kunna hitta en gröda som fungerar både som fånggröda och saneringsgröda. Den ska gå att så i samband med huvudgrödan, men gro långsamt så att man hinner spruta innan uppkomst. Sedan ska den gärna vara låg men täckande – utan att ta över, säger Sohlberg.
För tillfället genomförs 19 försök på tre olika platser så med god tur hittar han sin idealgröda bland dem.
Fältvandringen i Västankvarn behandlade också försök inom växtskydd, alternativa bekämpningsmetoder mot kvickrot och försök med baljväxter.