Pälsbranschen har sökt lösningar
för att öka biosäkerheten

Det har varit bråda tider för pälsbranschen. Från och med den 15 april ska alla farmer vara skyddade med nät eller vara rymningssäkra. Men på grund av logistiska utmaningar fanns inte material att tillgå under våren.

– Under vintern och våren har hela branschen jobbat stenhårt för att få det här åtgärdat. Alla gör sitt bästa för att uppfylla de nya kraven på biosäkerhet, säger Steven Frostdahl, informationschef på Svenska Österbottens Pälsdjursodlarförening, SÖP.

Förra veckan ordnades Kannus forskningsfarm Luova Oy en biosäkerhet- och teknikdag. Där visades resultaten av samarbetet mellan olika aktörer inom branschen, som under vintern jobbat hårt för att ta fram lösningar för att förbättra fågelbekämpningen på farmerna.

Situationen för farmarna är ny eftersom kraven på biosäkerhet har ökat efter att en ny förordning från jord- och skogsbruksministeriet trädde i kraft tidigare i år. Enligt den ska alla pälsfarmer skyddas med nät eller andra åtgärder från och med den 15 april fram till oktober.

Bakgrunden är fågelinfluensan som drabbade många pälsfarmer i fjol.

– Vi har alla förbundit oss till att göra allt i vår makt för att hålla fågelinfluensan borta från farmerna. Fågelinfluensan var en otrolig jobbig sak för vår bransch under hela fjolåret och nu hoppas vi att de åtgärder vi nu vidtar kommer att skydda farmerna, säger Frostdahl.

Hittat lösningar tillsammans

Den nya förordningen innebär i praktiken att skugghusen ska utrustas med någon form av skydd, huvudsakligen nät, som förhindrar fåglar att ta sig nära burarna. Det gäller alla farmer som inte är rymningssäkra, det vill säga har stängsel runt farmen och träpaneler som skyddar burarna.

– Biosäkerheten på farmerna var hög redan tidigare, men fågelinfluensan var något som vi inte har konfronterats med tidigare. Nu anpassar sig branschen till den nya situationen och det viktigaste är att alla säkerställer att fåglar inte kan kontaminera djur eller foder, förklarar han.

Några anpassade lösningar och produkter har inte funnits på marknaden. Branschen har fått arbeta tillsammans med andra aktörer för att ta fram lösningar som kan appliceras på farmerna. Det har också varit en utmaning för Ostrocenter, som säljer förnödenheter åt pälsfarmarna.

– Under vintern har vi försökt utreda vilka produkter som finns på marknaden som motsvarar tolkningarna i den nya förordningen. Problemet har varit att det inte finns så många alternativ på skyddsnät som är förmånligt, hållbart och tillgängligt, säger Tommy Andersson, försäljare på Ostrocenter.

Balnät som säljs till jordbrukare, har inte varit ändamålsenliga.

– Balnäten är för smala och täcker inte burarna ordentligt. Vi har varit tvungna att hitta bredare nät, säger han.

Han visar ett nät som fästs på utsidan av ett skugghus på testfarmen i Kannus.

– Det här är hållbart och har fungerat riktigt bra, konstaterar Andersson.

Tagit fram ny trådhållare

På plats i Kannus var också Kaj Hjortman, som arbetar med försäljning och administration på Granlunds i Munsala. Företaget ifråga tillverkar bland annat räv- och minkburar och under vintern har man tagit fram en ny lösning i form av en trådhållare.

– Den produkten är ett resultat av dialog med farmarna. Trådhållaren kan fästas i buren och gör att nätet inte ligger för nära burarna. Nätet går längs skugghuset, men ligger tack vare den här lösningen inte för nära. Det här är ett exempel på en ny innovation som vi tagit fram för att farmarna snabbt ska kunna möta de nya kraven, berättar Hjortman.

Det har med andra ord krävts samarbete, innovationsförmåga och idéer på utveckling för att farmarna med kort varsel ska kunna förbättra biosäkerheten.

– Det här är en ny situation för oss alla och vi tar kontinuerligt input från fältet på förslag och idéer, säger Hjortman.

Utmaningarna med att hinna få biosäkerheten i skick har varit stora. På grund av vårens strejker var det inte möjligt att bland annat importera skyddsnät.

– Logistiskt har det varit en katastrof eftersom det inte fanns nödvändiga material att tillgå för farmarna, säger Frostdahl.

Det bidrog också till andra utmaningar. För att köpa in material beviljar staten investeringsstöd på 40 procent av kostnaderna. Men för att få ansökan godkänd krävdes att materialet var införskaffat.

– Farmarna kunde därmed inte ansöka om investeringsstödet. Men till slut fick vi specialundantag så att det räcker med att ansökan är skickad trots att materialet inte har levererats. Det betyder i sin tur att det tar länge innan farmarna får sina ersättningar. Troligen kommer stöden att utbetalas först i september eller till och med senare.

– För en del handlar det om stora investeringar och det är en besvärlig sak att stöden utbetalas så här sent, säger Frostdahl.

Hur långt har arbetet med att förbättra biosäkerheten på gårdarna kommit?

– Vi har gjort allt vi kunnat och farmarna har jobbat stenhårt för att tillmötesgå myndigheternas krav. Nu hoppas vi att våra åtgärder räcker, svarar han.