Podcasten Framtidsodlarna:
”Ökad biodiversitet skapar
mycket nytta, men de nya kraven
kan på kort sikt drabba
producenterna”

EU:s miljöministrar godkände i juni den nya naturrestaureringslagen. Det huvudsakliga målet med lagen är att öka biodiversiteten både på land och till havs. I det första avsnittet i den nya säsongen av podcasten Framtidsodlarna ställer vi oss frågan: Är kraven på ökad biodiversitet ett hot eller en möjlighet för det finländska jord- och skogsbruket?

Fredrik von Limburg Stirum driver Koskis gård, som ligger på gränsen mellan Salo och Raseborg. När han tog över gården år 2007 blev han den sjätte generationen att driva släktgården. Den totala arealen uppgår till cirka 2.000 hektar, bestående av cirka 1.700 hektar skog, 250 hektar åker och en del vattenområden.

Ett speciellt fokus på gården har under hela 2000-talet legat på att öka den biologiska mångfalden.

– Matproduktionen är beroende av biologisk mångfald bland annat genom de ekosystemtjänster som exempelvis pollinerare bjuder på. Och på skogssidan visar forskningen att en skog med hög biodiversitet har en större resiliens mot till exempel insekter och stormar, som förutspås öka på grund av klimatförändringen, säger Fredrik von Limburg Stirum.

Certifierad för naturbeteskött

Koskis gård blev för några år sedan den första certifierade gården för naturbeteskött i Finland. Av gårdens areal är cirka 150 hektar betesmark, som till stor del består av naturbeten.

Von Limburg Stirum har målmedvetet jobbat med att återställa gamla naturbetesmarker till sitt ursprungliga skick. Under sommarmånaderna betar drygt 200 djur på de artrika naturbetesmarkerna. På skogssidan har man skyddat drygt 100 hektar gammal skog via Metso-programmet.

Ett annat område där von Limburg Stirum har gjort stora insatser för biodiversiteten är återställandet av gamla våtmarker.

– En av de åtgärder som leder till de snabbaste resultaten är anläggandet av en våtmark. Redan samma dag som vattnet stiger kommer de första fåglarna. Här på Koskis har vi till exempel fått de utsatta arterna svarthakedopping, skedand och årta att börja häcka här på våra våtmarker, säger Fredrik von Limburg Stirum.

Naturrestaureringslagen – hot eller möjlighet?

I juni godkände EU:s miljöministrar den omdebatterade naturrestaureringslagen. Enligt den ska en femtedel av alla mark- och vattenområden inom EU återställas till sitt ursprungliga skick år 2030.

Är den nya lagen ett hot eller en möjlighet för det finländska jord- och skogsbruket?

– Det beror på i vems händer beslutsfattandet ligger. Det finns mycket risker på kort sikt om man inte tar de produktionsbehov som finns på en enskild gård i beaktande. Men i det långa loppet är det superviktigt både för matproduktionen och för skogsbruket att vi tar hand om biodiversiteten, säger Fredrik von Limburg Stirum.

Det är ännu oklart vad den nya lagen kommer att innebära för Koskis gård. Trots att von Limburg Stirum redan har åtgärdat mycket både med naturbeten, våtmarker och med skyddad skog kan den nya lagen medföra krav på ytterligare åtgärder. Men von Limburg Stirum har redan en lång erfarenhet av det här arbetet och han ger följande råd till sina kollegor inom branschen.

– Man ska inte vara rädd för att börja jobba med biodiversitet. Man kan börja smått och sedan bli inspirerad av de resultat man ser. Sedan ska man också utnyttja alla de finansieringsalternativ och mekanismer som finns. Det har vi gjort i nästan alla projekt både inom jord- och skogsbruket, säger Fredrik von Limburg Stirum.

Podcasten Framtidsodlarna hittar du på Podbean, Spotify och på slc.fi/framtidsodlarna. Det första avsnittet publiceras onsdagen den 14 augusti.

I serien reser Jens Berg runt i Svenskfinland för att träffa producenter som utvecklar och ligger i framkant inom sitt område. Serien produceras av SLC i samarbete med Montem.