Pollinerarna tillför det finländska jordbruket 50 miljoner euro per år. Detta framgår av en färsk rapport baserad på projektet ”Populationsutveckling hos pollinerare, övervakning och ekonomiskt värde av insektspollinering i Finland” (pölyhyöty) som genomfördes 2019-2022.
Projektet leddes av Finlands miljöcentral och finansierades av jord- och skogsbruksministeriet. I projektet undersöktes förändringar i populationerna hos ca 300 pollinerararter under de senaste hundra åren samt det ekonomiska värdet av insektspollinering för jordbruket i Finland.
Dessutom ingick i projektet även övervakning av humlor baserat på medborgarobservationer.
I stort sett stabila populationer
Bland de arter som ingick i undersökningen kunde ingen nedgående trend i populationer observeras, men på grund av brist på data utelämnades dock många hotade arter från projektet.
På ett längre (1930-2019) och medellångt (1980-2019) tidsintervall uppvisade de olika arterna av bin och humlor tre lika delar nedgående, uppgående och stabila trender. Under det kortare tidsintervallet (2000-2019) uppvisade över hälften av arterna en stabil trend, medan en fjärdedel var nedgående och en fjärdedel uppgående. Bland majoriteten av blomflugarterna var helhetstrenden stabil på både de längre och kortare tidsintervallen.
Över hälften av långhorningarna visade en stabil trend på det medellånga tidsintervallet, en tredjedel en nedgående trend medan under en femtedel uppvisade en stigande trend. På det kortare tidsintervallet minskade andelen stabila och nedgående arter medan de uppgående arternas andel steg till över en tredjedel av alla arter.
Sammanfattningsvis visar de flesta arter en stabil trend medan det finns ungefär lika många arter som antingen minskar eller ökar. Antalet dag- och nattfjärilar har dock minskat en aning sedan 1990-talet.
– Vi kunde se en minskning främst bland de nordliga pollinerararterna, medan många sydliga arter har blivit vanligare, konstaterar forskare Susu Rytteri.
Detta antas bero främst på det varmare klimatet i söder.
Mervärde för jordbruket
Under projektet gång gjordes också uppskattningar gällande det ekonomiska värdet av insektspollinering för jordbruket i Finland. Detta gjordes genom att räkna ut det ekonomiska värdet av skördetilllskottet som bipollineringen skapar för insektspollinerade odlingsväxter. Samt i vilken grad växterna är beroende av insektspollinering.
Åkerväxterna som ingick i undersökningen utgjordes av rybs, raps, kummin, bondböna, bovete, oljelin och rödklöver. Trädgårdsväxterna av jordgubbe, hallon, äpple, frilandsgurka, svarta vinbär, röda vinbär, buskblåbär och squash.
Insektspollineringens ekonomiska värde år 2020 beräknades vara 44 miljoner euro (konfidensintervall 25-76 miljoner). Värdet för åkerväxternas var 11,7 miljoner och bland dem var pollineringsvärdet störst för rybs och bondböna.
Trädgårdsväxternas värde uppgick till 32,3 miljoner, och här var jordgubben och hallonet värdefullast.
Insektspollineringens helhetsvärdet för jordbruket har varierat mellan 42 och 63 miljoner euro åren 2000-2021. Fluktuationen beror främst på rybsens varierande odlingsarealer samt på ett stort uppsving i odlingsareal för bondböna och kummin under de senaste 10 åren.
Rapporten fastslår att insektspollineringen har ett väsentligt ekonomiskt värde för odling av åker- och främst trädgårdsväxter. Trots att naturpollinerare står för över hälften av odlingsväxternas pollinering är också honungsbin av betydelse eftersom dessas bon kan placeras ut med precision enligt behov. Honungsbinas roll är speciellt viktig på stora odlingsarealer samt på skiften med växter som kräver insektspollinering där det inte finns tillräckligt med naturpollinerare.
Pollinerarnas betydelse för livsmedelsproduktionen betraktas enligt rapporten som allt viktigare, och efterfrågan på pollineringstjänster växer konstant.