Hemman4
I dag föder Hemmanet upp 2.000 ängskalkoner, varav en stor del säljs nu till jul. Ängskalkonerna har vid sidan av den egentliga kalkonuppfödningen blivit en viktig verksamhet för att nå ut till kunderna, berättar Kristian Bengts.
Jordbruk

Populärare med rökt kalkon
på julborden

Det är bråda tider för företaget Hemmanet i Övermark. Nu pågår julförsäljningen av ängskalkonerna som föddes upp i somras. Finländarna konsumerar allt mer kalkonkött och att det blir vanligare på julborden märks också.

– Vi började med ängskalkoner för drygt tio år vid sidan av den traditionella kalkonuppfödningen. Det är en verksamhet som blivit mycket viktig för oss och är ett ben av vår verksamhet. Direktförsäljningen av våra ängskalkoner har blivit mycket populära, säger Kristian Bengts, som driver företaget Hemmanet i Övermark i Närpes.

Företaget har konventionell kalkonuppfödning som huvudverksamhet. Förutom det bedrivs växtodling samt odling av färdiga gräsmattor och det tredje benet är ängskalkonerna.

– Ängskalkonerna föds upp utomhus i en hage under sommaren och på hösten slaktas de och en stor del av köttet röks. Vi började med 1.000 och de senaste åren har vi haft 2.000 ängskalkoner och det är lämpligt för oss, säger Bengts.

Passade in i konceptet

Hemmanet började med produktionen av ängskalkoner för att det passade in i arbetsrytmen. December är en lugnare månad och då kan företaget satsa mera på att jobba mot konsumenterna.

– Då kan vi fokusera mera på konsumenterna och vår direktförsäljning. Inför högtider kanaliserar vi våra produkter via REKO och att ha egna produkter är ett bra sätt att knyta kontakter med konsumenterna, förklarar han.

Bengts berättar att efterfrågan på ängskalkoner har ökat under hösten vid amerikanska högtider som Thanksgiving.

– Den högtiden har ökat vår försäljning i november och vi säljer också mera till påsk. Men den viktigaste är julen och då har vi också ett litet lager av djupfrysta produkter i vår gårdsbutik. Vi har nu också en webbutik där konsumenter kan inhandla kalkonprodukter.

Han beskriver kalkonkött som mångsidigt. De rödare delarna som lår lämpar sig för grillning på sommaren.

– Kalkonens olika delar har olika egenskaper och smakar gott. Det tror jag är en orsak till att efterfrågan ökar. Vi har erbjuder också recept för att lära finländarna hur man tillreder kalkon.

Hemman2
På Hemmanets gård har det i många år stått en kalkon byggd av en höbal och trä. I samband med att högsäsongen för företagets ängskalkoner infinner sig nu till jul lyfts den upp på en vagn för att synas bättre.

Hålls på nuvarande nivå

En utökning av antalet ängskalkoner finns inte i planerna nu. Orsaken till det är att utbudet i dag motsvarar efterfrågan rätt väl.

– Att utöka produktionen skulle bli ett stort steg och realiteterna kommer också emot. Konsumenterna är betydligt färre i Finland än till exempel Centraleuropa så vi är rätt nöjda med storleken på verksamheten nu, konstaterar Bengts.

Hur viktig är direktförsäljningen av ängskalkoner för Hemmanet?

– Det har stor betydelse för oss och det har varit en mycket rolig resa att göra, trots att det har krävts mycket jobb. Det bästa är att få jobba nära konsumenterna och nu har vi en nisch som haft en positiv utveckling, svarar han.

Hemmanet har investerat stort de senaste åren. För några år sedan tog man i bruk en ny produktionsanläggning för konventionell uppfödning som utökade produktionen till cirka 70.000 kalkoner per år. Samtidigt byggdes en flisvärmecentral och spannmålstork.

– Det som legat som grund för att vi vågat satsa är att det ser positivt ut med efterfrågan på kalkonkött. Efterfrågan på vitt kött har varit på ökande och det känns bra att producera något som efterfrågas. Men nuläget är lika utmanande för oss som andra sektorer inom köttproduktionen, säger han.

Priserna har inte stigit tillräckligt

Det han syftar på är kostnadsstegringar på spannmål och foder, energi och gödsel. Hemmanet är nästan självförsörjande på spannmål och den största utgiften i foderstaten är koncentrat.

– Koncentraten har blivit rejält mycket dyrare på ett år så läget är tufft. I likhet med de flesta andra sektorer har inte producentpriserna stigit tillräckligt mycket för att till fullo täcka kostnaderna. Priserna har höjts mycket, men de räcker inte för att helt kompensera kostnadsökningarna, säger han.

Att så är fallet tycker han är märkligt.

– Som producent har producentpriserna på alla livsmedel rätt långt stampat på stället. Vi debatterar livligt vår egen ställning i kedjan och jag skulle verkligen vilja se hur priserna fördelas. Något måste ske på den punkten för jag tycker inte marknaden fungerar som den ska. Speciellt inte då man ser hur konsumentpriserna utvecklas i affären och vilka höjningar vi får, säger Bengts.

Han betonar att det är viktigt att det finns köttproducenter i olika sektorer i Österbotten och Finland. Det är viktigt för att upprätthålla en fungerande infrastruktur, vilket betjänar alla.

– Vi är alla lika viktiga oavsett om konsumtionen av råvarorna som produceras ökar eller minskar. I allmänhet tycker jag nu att konsumenterna har fått upp ögonen för den inhemska livsmedelsproduktionen och det ger framtidstro.

I Svenska Österbotten finns fem kalkonproducenter, varav han själv och en annan investerat i större anläggningar under de senaste åren.

– Men jag tror faktiskt inte vi blir så många fler. I stället blir enheterna större medan antalet producenter hålls ungefär på samma, säger han.