Den tekniskt intresserade kan med hjälp av precisionsgödsling få till stånd ett jämnt växtbestånd där grödan får exakt den mängd gödsel den behöver.
Jordbrukaren Thomas Björklöf i Karis har sysslat med precisionsgödsling av kväve sedan 2017, men har nu också testat att precisionsgödsla fosfor.
Försöket görs inom projektet Raseborgs å som i flera år jobbat med vattenvårdsåtgärder i området kring Raseborgs å. Projektet har utvidgats och fått tilläggstid och går numera under namnet Raseborgs å och Snappertuna inre skärgård.
Projektet har låtit bygga ett flertal dammar på området och ett nästan fem kilometer långt tvåstegsdike i Raseborgs å. Arbetena har gjorts i nära samarbete med traktens jordbrukare.
En av åtgärderna för att minska näringsläckaget är försök med precisionsgödsling, i detta fall med fosfor.
Med Raseborgsån rinner det årligen upp till 4.000 kg fosfor till havsområdet, vilket gör Raseborgsån till en betydande belastare av havsområdet. Sjuttio procent av belastningen uppges härstamma från jordbruket.
Skannade åkrar
Tillsammans med SLC Nyland och Nylands svenska lantbrukssällskapordnade Raseborgs å-projektet i medlet av juni en fältdag på gården Klockars i Snappertuna med temat precisionsgödsling med fosfor.
– Idén är att rikta gödseln till de områden där den gör bäst nytta och inte hamnar i vattendragen, säger projektledare Sara Vaskio på Raseborgs stad.
Precisionsgödsling innebär att man anpassar fördelningen av gödsel efter fältets och grödans varierande behov.
Hösten 2022 bekostade projektet en omfattade skanning av 400 hektar åkermark längs Idbäcken i Snappertuna. Fem pilotgårdar är med om försöken där det också ingår noll- och maxrutor.
Skanningen utfördes som köptjänst med Hankkijas skanningsutrustning: en fyrhjuling försedd med Soiloptix-sensor. Resultatet analyserades och utgående från resultatkartorna precisionsgödslades en del av fälten i samband med sådden i våras.
Precisionsgödsling kräver specialutrustning både i form av datorteknik och såmaskin som kan reglera gödselmängden under körning. Med en isobusanslutning till en dator i traktorn kan gödselgivorna varieras. Helt problemfritt är det ändå inte att sätta sig in i den nya tekniken.
– Det lönar sig nog att ”torrköra” lite innan man sätter igång med själva sådden, tipsar Björklöf.
Björklöf säger också att det gäller att i förväg kolla upp hur de olika datorprogammen ”talar med varandra” och så att allt verkligen fungerar när det är dags att ge sig ut på fältet.
– Det finns inget värre än att mitt i vårbruket då det är massor av arbete plötsligt märka att tekniken inte fungerar. Sen när allt funkar och du har rätt kartor framför dig är det bara att tuta och köra.
Han kör själv en samägd såmaskin och tycker det fungerar bra.
Han råder också alla som funderar på att skaffa ny teknik att ta vara på alla råd som man kan få av maskinförsäljarna.
Kräver kunskap om skiftet
Kunskap om skiftet måste du ändå som odlare besitta. Programmet bygger på att odlaren själv föreslår mängden gödsel som ska gå ut och programmet fördelar sedan det på skiftet enligt analysen.
– Det är svårt att få en överblick över flera skiften eftersom de inte helt kan jämföras med varandra, säger Otto von Frenckell som förutom hemgården i Fagervik också odlar gården Klockars i Snappertuna.
– Man ska nog vara ung och intresserad av teknik, småler Otto von Frenckell och syftar på sonen Robert, som mycket riktigt hittas stående i fältet med smarttelefonen i hand och jämför kartorna i telefonen med kornet på åkern.
Helt lätt är det ändå inte att med blotta ögat se några skillnader ens i jämförelse med nollrutan. Skördemängden kan däremot visa större skillnader menar de sakkunniga på plats. Odlingsmässigt och miljömässigt är en optimal gödselgiva naturligtvis att föredra.
– Att få ekonomi i detta är nog svårt, men om du ändå ska köpa ny såmaskin och är intresserad av tekniken så kan det säkert vara en bra idé, säger odlingsrådgivare Emil Hästbacka från NSL.
En del av datorprogram som kan användas kräver dessutom licenser som också kan vara kostsamma. Hästbacka lyfter ändå fram att variationerna inom ett skifte kan vara stora.
Försöksfältet i Snappertuna där fältdagen ordnades är ett maltkornsskifte sått med sorten Vanille. Fosformängden är ungefär densamma som det använts också utan precisionsgödslingen, men gödseln är fördelad på fältet på ett vettigare sätt. Givan har varierat mellan 0 och 40 kilogram fosfor per hektar.
En annan utmaning är förstås att man behöver gödsla flera olika sorter. I det här fallet har man han haft NK-gödsel i gödsellådan och startfosfor i småfrölådan och därigenom kunnat variera. När det är dags att tröska får man kanske fler svara om huruvida precisionsgödslingen hade en inverkan eller inte.
Precisionsgödsling godkänns numera som åtgärd inom miljöförbindelsen.