Precisionsodlingen ökar
– uppmuntras i det nya
miljöersättningssystemet

Om tio år så håller säkert över hälften av gårdarna på med någon form av precisionsodling. Det gissar Anders Wiksten som är växtodlingsrådgivare på Nylands Svenska Lantbrukssällskap NSL.

Tekniken går hela tiden framåt och blir lättare att använda. Det handlar till exempel om automatstyrning av traktorer eller platsbaserad skördekartering i skördetröskan.

– Jag brukar säga att precisionsodling inte är ett skrämmande spöke. Man kan börja med någon tillämpning och bygga på vartefter, säger Wiksten.

Han menar också att satsningarna på den nya tekniken lönar sig.

– Du får tillbaka pengarna exempelvis för automatstyrningen genom att den sparar in bränsle. Överlappningar vid körningen på fälten minskar.

Miljön drar också nytta av precisionsodling. En noggrannare applicering av bekämpningsmedel gör att det hamnar mindre växtskyddsmedel på fel ställe.

Gödselmedlen kan också spridas mer exakt, vilket minskar risken för att näringsämnen rinner ut till vattendragen.

Precisionsodling finns också med som ett alternativ bland de valfria åtgärderna i det nya miljöersättningssystemet. Det finns sju valbara åtgärder för miljöersättningen, av vilka jordbrukaren måste välja två.

Av dessa sju alternativ handlar ett om precisionsodling. Och då det gäller precisionsodling finns det i sin tur fem olika åtgärder att välja mellan. Åtgärderna beskrivs i en faktaruta här intill.

Automatstyrning väntas bli populär

Wiksten tror att precisionsodlingen kan bli en populär åtgärd i miljöersättningssystemet och att det är automatstyrningen som kommer att locka mest. Av nya traktorer som köps för åkerbruk gissar Wiksten att rätt många är utrustade med automatstyrning, eller åtminstone har beredskap för sådan.

Det är också en möjlighet att efterutrusta befintliga traktorer med automatstyrning. Priset för en GPS-baserad automatstyrning varierar beroende på vilken noggrannhet utrustningen har.

– Ett allround system som passar för sådd, bearbetning och växtskydd kan väl kosta från 6.000-7.000 euro och uppåt. Det finns billigare system som oftast kommer från Kina, men jag inte riktigt säga hur hållbara de är, säger Wiksten.

I praktiken fungerar automatstyrningen så att man kör runt yttre kanten på fälten för att mata in fältgränserna i systemet. Man kan i princip ladda ner skifteskartor till exempel från Vipu, men det har visat sig att det kan finnas ett par meters kast i det kartmaterialet.

Så det är bättre att köra runt skiftet och låta systemet mata in koordinaterna på det viset. Det kan göras till exempel samtidigt som man tränar sig på att använda systemet. Då skiftet väl är inmatat en gång, så finns det sparat i minnet och traktorn kan själv navigera runt på åkern.

Maskinernas arbetsbredd, vändtegarnas storlek och motsvarande information måste förstås ännu matas in för att automatstyrningen skall veta var den skall vända traktorn.

Den planerade nivån på miljöersättningen är 45 euro per hektar och år. Miljöersättningsystemet har förstås många andra krav som måste fyllas för att få stödet, men på en 100 hektars gård betyder denna nivå en miljöersättning på 4.000-4.500 euro per år.

– Så om man bara ser på kostnaderna för att skaffa automatstyrning så är den i princip återbetald via miljöersättningen på några år, konstaterar Wiksten.

Olika system kommunicerar ännu dåligt

En utmaning då det gäller utrustning för precisionsodling är att kommunikationen mellan maskiner från olika tillverkare ännu fungerar bristfälligt.

ISOBUS-teknologin som används för lantbruksmaskiner skall underlätta att maskinerna kan tala sinsemellan oavsett märke. Men det fungerar inte fullt ut ännu.

– Det går ändå i rätt riktning. De stora märkena kommunicerar med varandra, men det finns ännu brister. Maskintillverkarna vill ju förstås att du skall använda maskiner av samma märke och också använda deras programvara, konstaterar Wiksten.

Entreprenör som använder rätt utrustning duger också

Enligt Wiksten krävs det inte att jordbrukaren själv skaffar utrustning för automatstyrning eller platsbaserad gödselspridning för att kunna få miljöersättning för precisionsodlingsåtgärder.

Det räcker att en entreprenör som har utrustningen anlitas. Men vilka de exakta reglerna är kring ersättningssystemet känner Wiksten inte till ännu.

– Hur skall dokumentationen ske till exempel? Om jag har automatstyrning och harvar åt grannen på entreprenad, räcker det då att det från fakturan framgår att jag har en automatstyrd traktor? Det här har jag ännu inte fått svar på.

Anders Wiksten tycker att jordbrukarna också skall tänka på att precisionsodling är mer än bara teknisk utrustning.

– Det första steget är att man på gården funderar på att man får rätt insats, i rätt mängd, på rätt plats och i rätt tid.

Även om man inte har spridningsutrustning som kan använda gödslingskartor så kan det vara intressant att låta göra upp växtmassaindexkartor från satellitbilder. Då ser man på ett åskådligt sett hur grödorna växer på olika delar av skiftet.

– Och då kan man börja fundera på varför det växer sämre på just den fläcken på skiftet år efter år, avslutar Wiksten.

Precisionsodlingsåtgärder i det nya miljöersättningssystemet

I det kommande stödprogrammet ingår det i miljöersättningen sju olika valfria gårdsvisa åtgärder, varav två av åtgärderna måste utföras på stödtagarens gård. En av dessa valfria åtgärder är olika precisionsodlingsåtgärder.

1. Automatik för platsbaserad spridning av insatsvaror, samt till traktorn eller arbetsredskapet kopplad växtsensor eller spridningskartor för bestämmandet av spridningsmängden.

I praktiken innebär detta en spridare med mängdregleringsautomatik (vågmodell), en terminal (GPS-display) som platsbaserat kan reglera en på förhand bestämd spridningsmängd, samt en tilldelningsfil (spridningskarta) där det är bestämt inom skiftet olika spridningsmängder beroende på platsen. Spridningskartor kan skapas med hjälp av olika serviceleverantörers program. Ifall växtsensorer används behövs inte spridningskartor skapas i förväg, eftersom växtsensorer läser av växtens biomassa i realtid och på basis av den insamlade datan justeras spridningsmängden.

2. Växtskyddsspruta eller gödselspridare med sektionsautomatik, med vars hjälp dubbelspridning eller -besprutning undviks.

I praktiken innebär detta att växtskyddssprutan eller gödselspridaren är utrustad med möjlighet för sektionsautomatik och en terminal (GPS-display) som platsbaserat kan öppna och stänga sektioner på redskapet. En del växtskyddssprutor som saknar möjlighet för sektionsautomatik kan utrustas med eftermonterad sektionsautomatik.

3. Optiskt styrd radhacka för mekanisk ogräsbekämpning.

I praktiken betyder detta en kamerastyrd radhacka som automatiskt flyttar radhackan i sidled och på det sättet håller radhackan mellan såraderna och samtidigt bekämpar ogräsen mekaniskt.

4. Skördekartering i skördetröska eller självgående exakthack.

Skördetröskan eller den självgående exakthacken är utrustad med en skördenivåmätare som platsbaserat anger skördad mängd och fukthalt. Det kan vara bra att notera att i detta fall räcker det inte med en skördenivåmätare som för stunden anger den skördade mängden, utan för att villkoren för denna åtgärd skall uppfyllas så bör skördenivåmätaren vara en sådan som platsbaserat sparar skördemängden. I en del skördetröskor finns skördekarteringen som fabriksmonterad, men skördekartering kan också monteras i efterhand på skördetröskor.

5. Stödtagaren bör ha en traktor, tröska eller en självgående växtskyddsspruta utrustad med automatstyrning.

I praktiken betyder detta en automatstyrning som själv styr in och håller fordonet på den önskade körlinjen. Det finns flera olika tillverkare som erbjuder automatstyrningar med olika funktioner och noggrannheter. Automatstyrningen kan antingen vara fabriksmonterad eller eftermonterad.

Av dessa ovannämnda åtgärder räcker det med att en av åtgärderna är i användning på gården, eller att en av gården anlitad entreprenör har en av dessa åtgärder i användning. Före införskaffande av dessa olika precisionsodlingslösningar lönar det sig att noggrant fundera vilken av dessa åtgärder tjänar de egna behoven bäst och vilka konkreta investeringar åtgärden kräver. Med dessa saker lönar det att vända sig till expertrådgivning och tillsammans fundera på hur man på bästa sätt uppfyller miljöstödets precisionsodlingsåtgärder.

Anders Wiksten