Dsc05152
Lantbruket spelar en viktig roll som skyltfönster för den växande gastroturismen som ökar efterfrågan på lantbrukarnas och fiskarnas produkter. Betande djur som upprätthåller ett öppet landskap spelar även de en stor roll för Ålands turismnäring.
Jordbruk

Primärnäringarna viktiga för
åländska jobben och turismen

De åländska primärnäringarna samt livsmedelsindustrins och träindustrins omsättning år 2020 steg till 285,3 miljoner euro, vilket var 58,2 procent av hela tillverkningsindustrins omsättning och utgjorde 4,5 procent av Ålands bruttonationalprodukt samt 5,9 procent av den totala sysselsättningen i landskapet.

Det åländska lantbrukets totala intäkter inklusive offentliga stöd steg från 2019 till 2020 från 39,0 till 42,8 miljoner euro samtidigt som antalet jordbrukslägenheter minskade från 384 till 364 stycken.

Jordbrukets bruttointäkter steg från 25,8 till 27,4 miljoner vilket innebär att de genomsnittliga bruttointäkterna utan stöd steg från 67.187 till 75.274 euro per gård.

Medelarealen åkermark per gård ökade från 35,4 till 37,6 ha jämfört med 49 respektive 51 för Finland som helhet. Den totala arealen åkermark på Åland ökade från 13.600 till 13.971 hektar, men ekologiska grönsaker, frukt, bär och potatis odlades bara på 31 hektar av totalt 3.897 hektar ekologiskt odlad mark.

Förutom åkerarealen fanns det år 2020 också  6.617 hektar natur- och skogsbeten, vilket var en minskning med över 300 hektar jämfört med föregående år.

Äpplen störst men också bra år för lök

De största produkterna inom lantbruket var äppel som inbringade 6,77 miljoner euro, mjölken med 6,0 miljoner euro samt löken vars försäljning ökade från 2,9 till 4,05 miljoner euro.

Potatisens bruttointäkt var 3,76 miljoner euro, grönsakerna gav 2,38 miljoner och köttförsäljningen 1,93 miljoner vilket. För alla tre minskade försäljningen en aning jämfört med föregående år.

Skogsbrukets inkomster från sålt virke minskade däremot med över 4 miljoner euro från 11,4 miljoner år 2019 till 6,74 miljoner år 2020. Den stora minskningen beror förstås på att det under 2019 fortfarande avverkades mycket virke efter den svåra stormen Alfrida den 1 januari 2018.

Försäljningen från fiskodlingarna minskade från 35,4 till 26,28 miljoner euro.

– Förklaringen är att 20129 var ett väldigt bra år medan priserna på den odlade fisken sjönk väldigt kraftigt under coronaåret 2020, förklarar Ålands fiskodlarförenings verksamhetsledare Rosita Broström.

Inkomsterna från fisket minskade från 3,9 till 2,87 miljoner euro.

Flera företag med stor andel export

Ser man till förädlingsledet är Orkla Confectionary Finland Ab med chipsfabriken i Haraldsby självfallet störst med en omsättning på 120 miljoner euro och en exportandelen på 97 procent.

Som tvåa kommer Ålands Trädgårdshall med en omsättning på 18,9 miljoner varav 88 procent på export. Trea är Ålandsmejeriet ÅCA med en omsättning på 17,25 miljoner euro och 31 procent som exporteras.

Också fiskförädlaren Ab Chipsters Food Oy med en omsättning på 10 miljoner har en hög exportandel eftersom 95 procent av bolagets produkter säljs utanför Åland.

Charkuteri- och slakteriföretaget WJ Dahlman Ab hade 2020 en omsättning på 14,6 miljoner euro med en blygsam exportandel på 13 procent.

Ab Lantbruk som köper upp och förmedlar den konventionella åländska spannmålen hade 15 procents exportandel av sin omsättning på 8,1 miljoner euro.

Inom träindustrin hade Ålands Skogsindustrier med drygt 40 anställda och mångsidig virkesförädling hade en omsättning på 17,2 miljoner euro och en exportandel på 57 procent.

Enmansföretaget SkogAx som sysselsätter flera lokala skogsentreprenörer hade år 2020 en omsättning på 3,4 miljoner och sålde 96 procent av virket utanför Åland.

Skyltfönster också för Ålands turism

Siffrorna om de åländska lantbruksnäringarna har sammanställts av landsbygdsutvecklaren Lena Brenner vid Ålands Landsbygdscentrum, som är ett kluster bestående av 15 olika organisationer med kopplingar till landsbygden och skärgården. De största är Ålands Producentförbund, Ålands Hushållningssällskap och Ålands Skogsvårdsförening.

Lena Brenner betonar att just primärnäringarna tillsammans med livsmedelsindustrin ger de klart största ringeffekterna inom den åländska ekonomin i form av ökad efterfrågan och sysselsättning inom andra branscher.

– Dessutom spelar lantbruket en viktig roll som skyltfönster för den växande gastroturismen som ökar efterfrågan på lantbrukarnas och fiskarnas produkter. Våra betande djur som upprätthåller den vackra åländska skärgårdsmiljön med öppna landskap och blommande strandängar spelar även en stor roll för Ålands turistiska attraktivitet, påpekar Brenner.

En närmare presentation av landsbygdscentrets organisationer och den åländska livsmedelsindustrin finns här.