Ekobönderna i Mellaneuropa kämpar med växande svårigheter. Kriget i Ukraina har skärpt situationen för ekologiska jordbruk i bland annat Tyskland, Österrike och Frankrike. Kostnadskrisen tvingar många ekobönder tillbaka till konventionell produktion.
Det ekologiska jordbruket har länge betraktats som en lovande och växande nisch i Europa. Branschens omsättning har vuxit stadigt varje år, vilket har lockat nya företagare att sadla om. Men tiderna har förändrats.
Liksom de flesta andra yrkesgrupper i EU, känner jordbrukarna det kyliga klimatet i kölvattnet av kriget i Ukraina. Priserna på livsmedel har stigit till en punkt som tvingar konsumenterna att spara på utgifterna.
Ekologiska livsmedel betraktas plötsligt som en lyx, särskilt för barnfamiljer. Efterfrågan på kvalitet har i förbytts i jakt efter billigare varor. Sådana produkter finner man sällan i ekologiska butiker eller -avdelningar.
Den förändrade situationen har redan blivit märkbar bland Europas bönder. De senaste åren har försäljningen av ekologisk mat ökat stadigt. Nya ekologiska kedjor har etablerat sig. Det har skapat nya avsättningsmöjligheter men parallellt skärpt konkurrensen.
I december 2021 planerade 20 procent av de tyska jordbrukarna fortfarande en omställning till eko. I dag är det betydligt färre som vågar satsa på ekosektorn. I Tyskland har böndernas intresse för en omställning till ekologisk produktion avtagit.
Snabba ryck inom hela sektorn
Enligt den tyska producentorganisationen DBV umgås numera omkring 11 procent av landets producenter med omställningsplaner för sin produktion. I realiteten övergick endast 3,7 procent av de tyska gårdarna till ekologisk produktion under år 2022.
En viktig faktor att beakta är att priserna inom den konventionella växtodlingen samt mjölk- och nötproduktionen steg till en rekordnivå under 2022. Parallellt backade efterfrågan på ekoprodukter för första gången efter en lång period av stigande försäljningssiffror.
I Österrike lämnade 1.450 jordbruk den ekologiska produktionen under fjolåret, meddelar den österrikiska kontrollorganisationen för ekomjölk (IG). Saldot blev negativt, fastän drygt 600 nykomlingar anmäldes samma år.
Enligt IG varierar motiveringarna till gårdarnas utträden. Siffran kan inte enbart förklaras genom pensioneringar. Experterna tror att skärpta regler för dokumentation och en krånglig byråkrati i de nya CAP-reglerna kan ha bidragit till det svaga intresset.
Den låga prisnivån torde ändå vara den viktigaste orsaken. Skillnaden i priset mellan konventionell och ekologisk mjölk räcker inte längre till för att sporra producenterna. IG efterlyser därför nya impulser för ekosektorn.
Krympande marknad för eko i Frankrike
I Frankrike har försäljningen av ekologiska livsmedel stadigt ökat under flera år med tvåsiffriga procenttal. Under 2021 började problemen emellertid hopa sig och trenden vände. Försäljningen backade medan den ekologiska produktionen fortsatte att öka.
Talrika franska djurbönder har fortsatt att ställa om sin produktion till ekologisk mjölk. Följaktligen är Frankrike i dag det ledande EU-landet inom ekomjölk. Utbudet har stigit brant fastän konsumtionen har börjat krympa.
Konsumenterna ryggar tillbaka för inflationen och stigande energipriser. Den konventionella mjölken tas igen till heders. Trots en försvagad efterfrågan producerar mejerierna ett ständigt överskott på ekologisk mjölk.
Detta har medfört att stora mejerikoncerner som Lactalis och Sodiaal numera blandar den ekologiska mjölken med konventionell mjölk. Enligt tidningsuppgifter marknadsförs hela 40 procent av den franska ekomjölken utan ekomärkning.