”Smakernas Österbotten – ett seminarium om gårdsbutiker och närmat” som hölls på Kyrö Distillery i Storkyro i måndags blev ett evenemang som vävde samman projekten ”Plattform för Matriket Österbotten” som i drygt tre år har drivits av Närpesregionens utvecklingsbolag Dynamo Närpes och det nya ”Österbotten på tallriken!” där ProAgria Lantbrukssällskapet har ansvaret.
Det tvåspråkiga seminariet, arrangerat av Dynamo Närpes inom ramen för Matriket Österbotten, blev således ”ett avslutningsseminarium för det som har varit och ett öppningsseminarium för det som komma skall”, för att citera projektchef Mats Sabel.
– På grund av pandemin blev projektet inte som det var tänkt från början, säger Sabel. Vi bygger plattformer för Matriket Österbotten, men det är Gårdsbutikskartan som har blivit den stora grejen.
I nuläget finns det 92 gårdsbutiker på kartan och fler ryms med, framför allt handlar det om aktörer verksamma inom gamla Vasa län.
Gårdskartan har en QR-kod (Quick Response) för optisk avläsning, där användaren kan skanna koden med kameran på sin mobiltelefon och på så vis öppna Gårdsbutikskartan. Funktionerna kommer att utvecklas framöver för att bli mer användarvänliga och göra det lättare för konsumenten att hitta de produkter hen söker.
Mats Sabel övergår den 1 april i ProAgria Lantbrukssällskapets tjänst som sakkunnig, han arbetar vidare med gårdskartan och ska fungera som länk mellan gårdsbutikerna och ProAgria Lantbrukssällskapet samt delta i utvecklingen av en kunskapsbank.
Österbotten på tallriken!
ProAgria Lantbrukssällskapets huvudsakliga mission är att vara operativa ute på fälten och bidra till utvecklingen av landsbygdsföretag genom rådgivning inom primärnäringarna samt stå till tjänst med ärenden som rör ekonomi, växtodling, djurhållning, miljö och utveckling.
– Vi vill vara producenternas viktigaste kollega och kumpan, säger direktör Meira-Pia Lohiluoma som ser stora möjligheter med att nu aktivt kunna delta i utvecklingsarbetet även på livsmedelsproducentområdet och inte enbart verka för lantbruksproducenter.
– Gårdsbutikskartan blir en central del av det arbete Lantbruksällskapet tar över, liksom branding och aktiv informationsförmedling via mångsidiga kanaler, säger Lohiluoma.
Projektets målgrupp är producenter, livsmedelsföretagare och konsumenter och projekttiden är 01.10.2022-31.12.2024.
Målsättningarna är höga då man genom projektet vill förstärka primärproduktionens och livsmedelsbranschens roll och betydelse i den lokala försörjningsberedskapen bland annat genom att skapa ett fysiskt nätverk och en virtuell plattform, öka kunskapen om marknadsföring och branding av ”Österbotten på tallriken!” och bidra till ett gränsöverskridande samarbete samt utveckla Gårdsbutikskartan och dess kriterier.
Man vill även bidra med förståelse för hållbar utveckling och öka konsumenternas förståelse och kännedom om österbottnisk primär- och livsmedelsproduktion.
Projektledare är Harriet Sundholm, medan Mats Sabel fungerar som sakkunnig och Victoria Vikstrand sköter informationsförmedlingen.
– Vi bygger vidare på det som redan har gjorts och räknar med att ha ett fungerande kunskapscenter med hög kompetens, stort engagemang och atmosfär om ett par år, säger Sundholm som genom projektet vill se att österbottnisk matproduktion och matförädling samt dess företagare lyfts till en ny nivå.
Skördefestens väg till succé
Från fastlandet slängs beundrande blickar mot Åland där man i 25 års tid har utvecklat en välfungerande och välbesökt skördefest. Det som började med ett lokalt evenemang i Jomala på Åland 1998 innefattar nu många gårdar utspridda över hela landskapet.
Året innan pandemin bröt ut gjordes alla tiders besöksrekord om 19.000 under den tre dagar långa Skördefesten. Ifjol kunde man räkna till 15.000 unika besökare och en omsättning på uppemot en miljon euro fördelat på alla medverkande – hundra försäljare och femtio deltagare under tre dagar.
Ida Segerström-Wester fungerar som verksamhetsledare för Skördefestens vänner r.f. – en ideell förening grundad 2013 med främsta syfte att arrangera Skördefesten på Åland.
Målsättningen inför den första Skördefesten 1998 var att öka försäljningen och stärka förtroendet för åländska produkter, man ville även visa hur livet på landet kan se ut. Idag driver föreningen, eller samarbetar med, andra projekt som utvecklar landsbygden och understödjer samt marknadsför den åländska livsmedelsproduktionen och matkulturen.
För att öka förståelse och kunskap är man mån om att främja kontakten mellan konsument och producent och uppmuntrar även entreprenörskap på landsbygden. Vidare arrangerar och utvecklar föreningen evenemanget ”Åland Grönskar” om våren och koordinerar ”Åland Glimrar” i juletid.
– Vi har en kvalitetspolicy för våra evenemang och jobbar mycket med ordning och reda, hög kvalitet och kreativitet samt hållbarhet och återbruk, säger Ida Segerström-Wester. Bland annat vill vi att man minimerar plastanvändningen.
Årsbudgeten för Skördefesten är cirka 100.000 euro, varav största delen finansieras av Ålands landskapsregering. En stor del kommer in via sponsorintäkter, medan medlems- och deltagaravgifter bidrar med resten.
Föreningen får erbjudanden från grossister och deltagare; det behövs ju en hel del bajamajor, städartiklar, råvaror och serveringskärl under evenemanget.
– Det är mycket jobb med att ställa i ordning och logistik att tänka igenom inför Skördefesten, säger Segerström-Wester. Det kan komma flera tusen besökare till en gård och vi jobbar för att sänka kostnaderna för dem.
– Vi kör ut material, skyltar, västar till parkeringsvakter och affischer med mera ett par, tre veckor före Skördefesten och får då samtidigt träffa alla medverkande.
Samtal och coaching, goda samarbeten och hög kvalitet på lokalt producerade eller åtminstone lokalt förädlade produkter ser Ida Segerström-Wester som några av nycklarna till Skördefestens framgång.
– Vi har mycket frivillig arbetskraft, berättar hon. Det finns mycket engagemang och en genomtänkt struktur. Det här är ålänningarnas eget evenemang och de har tagit festen till sitt hjärta. De vill att det ska gå bra!
Personalbrist kan dock vara en stor utmaning under evenemangen.
– Drömmen vore en pool med volontärer som man kunde ta till för att hjälpa till på gårdarna när det behövs.
Vikten av varumärkesbyggande
Ilona Sares som har arbetat för European Region of Gastronomy, Kuopio Region 2020-2021 och ProAgria Itä-Suomi 2013-2021, kom för att berätta om utveckling och vikten av branding – varumärkesbyggande – av livsmedel och matprodukter i samarbete med turistsektorn.
I det här fallet handlar det om produkter som utvecklas och brandas i Finland och som förs ut ur landet av turister i deras resväskor. Turisten köper en souvenir och i med den berättelsen om den fina finländska produkten.
Branding innebär att man skapar en tydlig identitet för hur man vill att ens företag eller produkt ska uppfattas, till exempel genom design, logotyp, motto och/eller image.
– De upplevelser och åsikter en konsument uttrycker om en produkt på sociala medier kan påverka brandingen, säger Sares. Om ni själva vill utveckla ert brand så måste ni ta makten över det.
Branding är ett långvarigt och ständigt pågående arbete, det handlar om att tydligt ta fram de bästa egenskaperna hos en vara för att locka kunderna.
– Det är tungt och tidskrävande, men väl värt att göra det eftersom det märkbart ökar omsättningen, säger Sares.
Pris, marknadsföring och branding inverkar på konsumentens köpbeslut och målet är att få med exempelvis doft, smak, textur och känsla i ett brand.
– Ju fler sinnen som väcks hos oss när vi handlar, desto större chans är det att vi köper en vara, säger hon.
Hälsning från ministeriet
Seminariet avslutades med en personligt framförd hälsning av jord- och skogsbruksminister Antti Kurvinen som konstaterade att dagens tema – lokala livsmedel – har varit en av de högsta prioriteringar i regeringens livsmedelspolitik redan länge och att man vill säkerställa en fortsättning på utvecklingsarbetet av närmat.
Förutom att konsumenterna intresserar sig för färska och smakrika närproducerade livsmedel, vill de också veta vem som producerar maten och att handeln är rättvis, påpekar Kurvinen.
Ministern lyfte fram den närproducerade matens fördelar, som att den bidrar till en livskraftigare landsbygd, verksamhet nära kunderna och en möjlighet att påverka den egna miljöbelastningen. Och förstås betydelsen för den regionala ekonomin.
– Den offentliga sektorn spenderar mer än 300 miljoner euro årligen för inköp av mat och råvaror, och det spelar roll var denna betydande summa pengar avsätts, säger Kurvinen.
Enligt studier består cirka 16 procent av inköpen till offentliga kök av lokal mat och många kommuner erbjuder regelbundet lokal mat i grundmenyn.
– Genom att öka andelen lokal mat kan vi stärka landsbygdens ekonomi, säkerställa att livsmedelsproduktionen bevaras och stärka regionens självförsörjning genom livsmedel, säger Kurvinen som också hoppas att lokal mat och matkultur ska bli en allt viktigare del av turistföretagens och regionernas marknadsföring och identitet.
– Det här kräver starka regionala näringslivsnätverk över branscherna och jag tror starkt på att både Österbotten och Sydösterbotten har stora möjligheter att profilera sig inte bara som starka livsmedelsprovinser utan också som starka matturismregioner, summerar Antti Kurvinen.