Bsaga 1
På flygfoton tagna på våren kan man se om det finns mörka, fuktiga fläckar på en åker. Skärmbild från Paikkatietoikkuna.fi, kartlagret Historiska flygbilder, Lantmäteriverkets ortofoton, december 2023.

Problemlösning ute på åkern
med stöd av kartor och flygfoton

Har du någonsin provat på att utnyttja digitalt material för att undersöka odlingsskicket ute på din åker? Vi tar oss an ett fall på Nordanskog gård i Täkter, där åkern börjat lida av väta och gett sämre skördar under senare år. Som hjälpmedel använder vi oss av gratis flygbilder på webben och en digital dräneringskarta.

Förr gav jordbrukare Christian Nyholms åker toppskördar, men med tiden har skördarna minskat. Vad kan de dalande skördenivåerna bero på? Kan det vara markpackning eller dräneringsproblem som ställer till det?

Inom Baltic Sea Action Groups projekt ”Carbon Action Markvård” sökte vi svar på Christians fråga. Vi samarbetade med Nylands Svenska Lantbrukssällskaps växtodlingsrådgivare och dräneringsplanerare, som utförde en systematisk kartläggning av åkerns skick.

Gamla flygbilder ger ledtrådar

Christian sitter framför en datorskärm med växtodlingsrådgivare Emil Hästbacka för att se på bilder av den 7,5 hektar stora åkern. På webben finns gratistjänster med flyg- och satellitbilder från olika år. Den äldsta på Christians åker är från 1940-talet.

På flera av flygbilderna som tagits om våren kan man urskilja ett antal mörka fläckar. De sammanfaller med områden ute på åkern som enligt Christian verkat fuktiga.

Flygbilderna visar rätt stora mörka fläckar i den norra ändan och en mindre i den södra, och de växer sig allt större med åren.

På satellitbilder tagna om sommaren syns grön växtlighet. Men grödan är mindre grön och verkar glesare på de områden som var mörka om våren. Varför är det vått och sämre växtlighet på just de här områdena?

Så här hittar du digitala flyg- och satellitbilder av din egen åker

Du kan leta upp flygbilder från olika år av den åker du är intresserad av på den avgiftsfria onlinetjänsten Paikkatietoikkuna.
Välj ”På svenska” från menyn till vänster. Klicka på området du är intresserad av på kartan, eller gå till Ortnamnssökningen bakom rubriken ”Sök” i menyn.
Välj sedan ”Kartlager” från menyn och skriv in ”Historiska flygbilder” i sökrutan. Då du valt kartlagret öppnas ett fönster med en tidslinje. Det finns flygfoton tillgängliga för de år som utmärkts med en liten cirkel på tidslinjen. Om du vill se basskiftesgränserna på kartan, välj då ”Kartlager” från menyn och skriv in ”Basskiftesregistret” i sökrutan.
Satellitbilder av din åker kan du även hitta i gratistjänsten Google Earth Pro. Det finns både en webbversion och en Pro-version som du måste ladda ner på din dator. Satellitbilder från olika år finns endast i Pro-versionen då detta skrivs.
När du installerat programmet kan du leta upp det område du är intresserad av på kartan. Från menyn uppe på skärmen ska du klicka på ikonen som ser ut som en klocka som går baklänges. Då öppnas ett fönster från vilket du kan välja satellitbilder från olika år.
Bsaga 2
Genom att placera åkerns dräneringskarta på en satellitbild kan man se om en mörk, våt fläck på åkern sammanfaller med t.ex. en dräneringsbrunn, som på södra delen av åkern på bilden. Dräneringskartan är placerad på en skärmbild från Paikkatietoikkuna.fi, kartlagret Historiska flygbilder, Lantmäteriverkets ortofoton, december 2023.

Dräneringskarta på satellitbild visar problemställen

Det går att placera dräneringskartor på satellitbilder. Då är det lätt att se om en mörk fläck på åkern sammanfaller med ett grendike, en dräneringsbrunn eller liknande.

Dräneringskartor kan beställas som elektroniska kartfiler från Täckdikningsföreningen. Vi gav dräneringsplanerare Martin Träskman i uppdrag att placera dräneringskartan på en flygbild. Han hjälpte också till med att tolka kartan.

En van användare av kartprogram kan själv placera kartfilen på satellitbilden. Vill man anlita ett proffs finns det en ortvis lista på dräneringsplanerare på Täckdikningsföreningens webbsajt.

Martin tipsar om att jordbrukare numera kan få den här typen av rådgivning förmånligt via Råd 2030-programmet.

Bsaga 3
Dräneringsplanerare Martin Träskman från Nylands Svenska Lantbrukssällskap och jordbrukare Christian Nyholm kartlägger problem med åkerns dränering. FOTO: Frida Lönnroos

Gömd dräneringsbrunn full med slam

Martin placerade dräneringskartan på satellitbilden och kunde konstatera att den mörka fläcken på den södra delen av skiftet sammanföll med en slambrunn som anlagts så att den inte syns ovanpå markytan.

– Jag hade lagt märke till att det år efter år håller på att bli fuktigare i övre ändan av skiftet, men det kom som en överraskning att det finns en slambrunn där som var full med slam och rost och som gjorde att dräneringen inte funkar, säger jordbrukare Christian Nyholm på Nordanskog gård.

Efter kartläggningen kunde Christian gräva fram den fulla slambrunnen och tömma den.

Bsaga 4
Christian Nyholms åker var lämpligt torr i april 2023. Tidigare har åkerns norra del varit fuktig, men i samband med kartläggning av åkerns dränering upptäcktes ett igentäppt dike som lätt kunde åtgärdas. På bilden tar Emil Hästbacka jordprov från alven medan Christian Nyholm tittar på och Dennis Storhannus filmar. FOTO: Anne Antman

Igentäppt dike boven i dramat

Vid åkerkanten finns en utdikad källa. På senare år har där uppstått ett fuktigt område, som inte bär maskiner.

På Martins rekommendation tar Christian bort jord på platsen för att se var vattnet kommer upp. Där monterar han sedan en källbrunn som kopplas till den befintliga dräneringen.

Men vattnet står fortfarande kvar i brunnen. Det för 20 år sedan rörlagda vägdiket visar sig vara tilltäppt. Vatten som borde ha letts via vägdiket till Ingarskila å har blött ner åkern i åratal.

Christian fick gräva upp vägdiket igen, men nu ser resultatet lovande ut. De fuktiga områdena har försvunnit och åkern är mycket torrare än tidigare.

TEXT
Anne Antman
anne.antman@bsag.fi

Anne Nordling
anne.nordling@bsag.fi

Projektet Carbon Action Markvård

Grunden för goda skördar är en åkermark i gott skick, men det är inte alltid så lätt att bedöma de skiftesvisa orsakerna till en låg skördenivå.
I Baltic Sea Action Groups projekt Carbon Action Markvård samarbetade vi med rådgivare från Nylands Svenska Lantbrukssällskap och några jordbrukare och testade hur man med enkla metoder kan utreda om det är markstrukturen, markens näringsinnehåll, täckdikningen eller grundtorrläggningen som i första hand borde förbättras på en viss åker.
Lösningar som på basis av kartläggningarna föreslogs för de olika åkrarna var bl.a. rensning av nackdiken, reparation och tömning av dräneringsbrunnar, anläggning av markförbättrande vall och alvluckring.
I den här och i en kommande artikel berättar vi om erfarenheter från projektet. Projektet finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
Ett resultat av projektet är verktyget Skiftesvis markvårdsplan. Den är gjord för jordbrukare som själv eller tillsammans med en rådgivare systematiskt vill utreda och utveckla en åkers odlingsskick (se: www.bsag.fi/sv/materialen/skiftesvis-markvardsplan).
Lippu Ja Lause Svenska