Producenterna måste med när
Valio tar sikte på kolneutral mjölk

Odlingsmässigt görs mycket rätt på Valios mjölkgårdar för att minska kolavtrycket. Men det finns alltid någonting att förbättra för att gårdarna ska bli kolinlagrande. Ett viktigt första steg förutom kunskap är att få alla med i resan mot koldioxidneutral mjölk 2035.

– Varför riktar ni in er bara på klimat? Det är något som ni hakat upp er på för konsumenternas skull för att det är populärt. Koldioxidfri mjölk? I dag ska konsumenterna vara glada för att det överhuvudtaget finns mjölk att köpa i butikerna.

Så löd första kritiska frågan av en som deltog i en kurs som Valio ordnade om kolinlagrande jordbruk i Jakobstad i tisdags och onsdags. På många sätt en väntad fråga med tanke på att jordbrukarna som grupp de senaste åren utpekats som miljöbovar.

– Jag har viss förståelse för frustrationen som deltagaren i kursen uttryckte. Som grupp är jordbrukarna utpekade och kanske också känner sig väldigt sårbara. I dag kämpar många mjölkproducenter dessutom med ekonomin och det kan vara svårt att se nyttan med att vi satsar på att öka kunskapen om kolinlagring och regenerativ odling, säger Sofia Rönn, kvalitetsexpert på Osuuskunta Maitosuomi och som deltog i kursen.

Trots det svåra läget betonar hon vikten av att mjölksektorn nu ökar kunskapen om hur produktionen från jord till bord minskar sitt koldioxidavtryck.

– Valio har ett ansvar mot gårdarna att producera produkter som konsumenterna vill köpa. I dag värdesätter konsumenterna hållbarhet och klimat och det kan vi på gårdsnivå inte heller blunda för. Det finns alltid saker som kan förbättras och därför ordnar vi den här kursen, förklarar Rönn.

En lösning – inte ett problem

Valios Juha Nousiainen hälsade deltagarna, drygt tjugo på plats och cirka trettio på distans, välkomna till kursen med att konstatera att branschen fått oskäligt mycket kritik.

– Vi kritiseras för att belasta klimatet, djurvälfärd och ineffektiv resursanvändning. Målet nu är att få en förändring i tänkandet och gå från att vi som bransch är ett problem till att vi är en del av lösningen när det gäller klimatet, säger Nousiainen.

Det är orsaken till att Valio tog fram ett klimatprogram för några år sedan med siktet inställt på att ha koldioxidneutral produktion 2035.

– I framtiden kommer ansvarsfullhet alltid vara en del av affärsutvecklingen. Vi gör det här också för att försvara vår inhemska marknadsposition samt för att jordbruket kan vara ett av de största offren för klimatförändringar i framtiden, säger han.

Förutom att Valio självt måste se över stora saker som logistik, produktion, energi, förpackning samt spill kommer en stor del av arbetet för att uppnå ett nollavtryck ske på gårdsnivå. Den största förändringen på gårdarna är att mer kol måste bindas in i åkrarna.

– Enligt forskning försvinner i genomsnitt mer kol från åkermark än som binds och per hektar handlar det om 200 kilo per år på mineraljordar. På torvjordar är utsläppet ännu större, berättar Anne Antman, som är projektchef för BSAG (Baltic Sea Action Group) och som arrangerade utbildningen i samarbete med Valio.

Det är här begreppet kolbindande jordbruk kommer in i bilden. Det skulle vara viktigt att odlingsmetoderna på sikt förändras så att kolavtrycket minskar.

– Det är växterna som kan lagra kol i marken genom att de tar upp koldioxid från atmosfären. Det är genom regenerativt jordbruk som vi både kan minska kolavtrycket samtidigt som producenterna också vinner på det, menar Antman.

Det hon syftar på är att välmående åkermark förbättrar skördarna samt också produktionen på gårdsnivå.

– Med tanke på att klimatförändringen på sikt kan medföra mer extremväder ökar riskerna. Men med ett kolinlagrande jordbruk ökar odlingssäkerheten även trots att klimatet förändras.

Omfattande utbildning

Utbildningsprogrammet var omfattande och från Sveriges lantbruksuniversitet hölls föreläsningar om vallarter och fröblandningar, etablering, gödsling, slåtter och renovering av vall. Det bjöds också på forskningsresultat om kolinlagring vid vallodling samt temat mångsidigare odling.

Ett annat viktigt tema var betydelsen av god markstruktur och skötsel av dräneringssystem.

– Från BSAG:s sida är målet att ge producenterna hjälp och verktyg för att lära sig hur man kan öka kollagringen. Min drivkraft i att förmedla information om nya metoder är för att vi också i framtiden ska ha ett livskraftigt jordbruk. Och det här är en viktig sak där både miljön och jordbruket vinner, säger Antman.

Sofia Rönn är medveten om att diskussioner om jordbrukets klimatavtryck på sociala medier – i synnerhet påhoppen mot djurhållningen – kan vara skrämmande för många. Och att det i ledet finns producenter som av de här orsakerna kan ställa sig kritiska till att all fokus är på klimat.

– Men oavsett vad någon av oss tycker är klimatförändringen ett faktum. Kolavtrycket ska minskas och här behöver vi gårdarna med oss. Det är A och O. Vi kan inte falla tillbaka på att vi alltid gjort på ett visst sätt när vi lever i ständig förändring. Det finns mycket vi inte kan påverka, men det finns alltid nytt att lära. Mer kunskap ger bättre möjligheter att påverka det man kan, säger Rönn.