Projektet Lantbruk 2.0 roddes
i mål med slutseminarium

Yrkeshögskolan Novias projekt Lantbruk 2.0 avslutades med ett seminarium den första februari. Projektet har lyft fram olika hållbarhets- och framtidsaspekter inom lantbruket.

– Det finns två grejer som varit speciellt stora för Lantbruk 2.0, nämligen Reko och andelsjordbruk samt alternativa matnätverk och direktförsäljning av lokala produkter.

Det berättade Ulrika Dahlberg som agerat projektledare för Lantbruk 2.0. Projektet startades 2020 vid institutionen för biokemi vid Yrkeshögskolan Novia i Raseborg i syfte att stärka de nyländska lantbruksnäringarna och synliggöra branschen som ett framtidsyrke med mångfacetterade möjligheter inom ett hållbart cirkulärt lantbruk med fokus på klimatåtgärder.

– För att vidareutveckla nyländska Rekoringar, har vi exempelvis ordnat kurser för producenter tillsammans med resurscentret Hald.

Kurserna handlade bland annat om matfotografering, prissättning, etikettering och livsmedelslokaler. 

– Vi har också samarbetat med Ruralia-institutets KUMAKKA-projekt som lyfter fram andelsjordbruk, där producenten kan sälja andelar av sin produktion till konsumenterna redan på förhand och på det sättet få en tryggare inkomst än om man säljer först när produkten är färdig. Då får också konsumenterna en starkare kontakt till producenten.

Projektets andra viktiga fokusområdet är naturfiber som spånadslin, fiberhampa och fårull. Det ordnades ett seminarium om naturfiber, samt en kursmodul på öppna yrkeshögskolan som går igenom produktion, förädling och försäljning av naturfiber.

– Vi tänker oss inte naturfiberproduktion som en konkurrent till övrig odling, utan att den kan ske i samarbete med till exempel djurhållning eller annan växtodling, sammanfattade Dahlberg.

Framtidsforskning inom lantbruk

Under seminariet hölls även andra tematiskt relevanta och intressanta anföranden. Hazel Salminen från Sällskapet för framtidsstudier berättade om att forska i framtider gällande jordbruk och bioekonomi.

– Framtidsforskning handlar om att holistiskt och tvärvetenskapligt forska i tänkbara framtider – eller snarare i människors uppfattningar om framtiden.

Salminen lyfte fram projektet BioEcoJust som utgjorde ett samarbete mellan filosofer och framtidsforskare där man behandlade etiska frågor gällande bioekonomi och stora omvälvningar.

– De har tittat på vilka de etiska besluten och frågorna kommer att vara de nästa 100 åren och på vilket sätt bioekonomin kommer att stöda eller hindra en hållbar framtid. Hur vill vi använda vår skog exempelvis? Det är kopplat till etik, hur vill vi se vår framtid?

Salminen berättade även om Ruralization- projektet där Centret för framtidsstudier hade ansvaret för forskningsprojektets framtidsdel.

– Hur skall man kunna utveckla politiska verktyg för att hindra att lantbruk läggs ner och unga flyttar bort från landsbygden? Vi kan påverka framtiden, och därför är det viktigt att vi tänker på vad våra val leder till.

Visioner och agroforestry 

Johan Karlsson från Sveriges lantbruksuniversitet berättade om visioner och scenarier för hållbara livsmedelssystem. Karlsson presenterade sin doktorsavhandling från 2022 där han forskat i lantbruksdjur som resursutnyttjare och landskapsvårdare.

Resultaten pekade bland annat på att ett ekologiskt och rationaliserat nordiskt jordbruk kunde förse betydligt fler människor med mat än den beräknade folkmängden 2030.

Karlsson presenterade också rapporten Future Nordic Diets från 2017 som han medverkat i där syftet varit att analysera framtida livsmedelsscenarier för de nordiska länderna enligt olika hållbara modeller att producera foder. Också i de här scenarierna räckte maten till, men med en reduktion av köttkonsumtion på 81–90 procent.

Seminariets avslutade presentation hölls av Joshua Finch som är projektledare för Lill-Nägels agroforestry pilotprojekt.

– Det vi försöker uppnå inom agroforestry är att se på hur naturen bygger miljöer och fundera på hur vi själva kan bygga miljöer för att skapa resiliens, berättade Finch.

Projektet i Lill-Nägels innefattar ett skogsjordbruk som etablerats enligt alléodlingsprincipen. Skogsjordbrukets syfte är att främja den biologiska mångfalden och förbättra markens bördighet. Med hjälp av insamling av data från ekosystem och grödor är tanken att de ekonomiska, sociala och odlingsmässiga aspekterna alltid skall kunna förbättras och bidra till ett hållbarare jordbruk. Finch lyfte fram vikten av helhetstänk, och en tro på att det alltid finns utrymme för förbättring.

– Om du är en av dem som påstår att din mark inte är tillräckligt bra tänker du enligt en statisk referensram. Miljöer är i ständig förändring och kan alltid förbättras genom noggrann observation och skötsel!

Lantbruk 2.0 finansierades av Henrik Nysténs testamentsfond och Svenska Kulturfonden.