Ptt Yarasackar
Om kriget i Ukraina drar ut medför det nästa år en osäkerhet för försörjningsberedskapen, särskilt när det gäller skörden och tillgången till gödsel. FOTO: Jan-Ole Edberg
Jordbruk

PTT:
Matens pris kommer att stiga men produktionsinsatserna
blir också dyrare

Pellervos ekonomiska forskningsinstitut PTT offentliggjorde sin ekonomiska prognos över jordbruket och maten. Redan nu under våren stiger priserna snabbare än inflationen. 2023 är ett frågetecken för lantbrukets del.

Tillgången på produktionsinsatser, jordbruksprodukter och mat kommer ytterligare att försämras världen över under 2022 och därför kommer priserna att stiga.

– För det finländska lantbruket infaller den största osäkerheten 2023. Lantbrukarnas betalningsförmåga riskerar att försämras, produktionen riskerar minska eller helt upphöra på gårdarna samt självförsörjningen på mat i landet riskerar att försvagas. Många gårdar saknar den ekonomiska buffert som skulle krävas för att ta sig förbi det värsta, säger äldre lantbruksekonom Päivi Kujala.

Enligt Kujala grundar sig prognosen på att kriget i Ukraina blir långvarigt och att den ekonomiska relationen mellan väst och Ryssland blir allt sämre.

Också om konflikten skulle få ett snabbt slut har den redan fått långtgående följder för den globala jordbruks- och matproduktionen samt den internationella handeln.

Med tanke på Finlands försörjningsberedskap räcker skörden till för i år, om vädret under odlingssäsongen är gynnsamt och årets skörd blir god. Men det kräver också att användningen av gödsel optimeras. Priset på gödsel är högt i Europa och Finland.

Om kriget i Ukraina drar ut medför det nästa år en osäkerhet för försörjningsberedskapen, särskilt när det gäller skörden och tillgången till gödsel. Maten kommer inte att ta slut i Finland eller Europa, men globalt kan kriget orsaka brist på spannmål och övriga livsmedel till exempel i Mellanöstern och Nordafrika.

Konsumentpriserna på mat stiger snart

Enligt PTT:s prognos stiger nu matpriserna snabbare i Finland än under hela EU-tiden och kommer under detta år att stiga med 11 procent.

Trycket att höja priserna är riktat mot alla livsmedel, men takten varierar både mellan och inom de olika produktgrupperna.

Exakt när konsumentpriserna stiger är svårt att förutse. Priserna varierar beroende på produkt och livsmedelsindustrin och handeln har dessutom rätt så långa avtal.

– Prisökningen är klart snabbare än den allmänna inflationen, och framför oss har vi möjligtvis den största årliga prisförhöjningen på mat under hela den tiden som Finland varit EU-medlem, säger forskningschef Sari Forsman-Hugg.

På grund av prisökningen ökar också livsmedelsindustrins omsättning här i Finland, men exporten minskar och lönsamheten försvagas. Såväl råvarupriserna som priset på energi och förpackningsmaterial, ofta beroende på de höga olje- och energipriserna, stiger.

Råvarutransporter kan också försenas på grund av logistiska flaskhalsar och ytterligare coronautbrott.

– För livsmedelsexporten har man satt ambitiösa tillväxtmål. Kriget för ändå med sig en större osäkerhet i ett läge där pandemin ännu inte är över. Förväntningarna på exporten har försvagats och dess värde sjunker redan i år, säger Forsman-Hugg.