PTT-prognos:
Prisökningen på livsmedel avtar
och jordbrukarinkomsten sjunker

Den kraftiga prisökningen på livsmedel som har pågått i ett par år verkar avta, enligt en prognos för jordbruket och livsmedelsindustrin sammanställd av Pellervo Ekonomisk Forskning PTT. Nästa år förväntas priserna till och med sjunka något.

Den minskande efterfrågan leder till sviktande konjunktur inom livsmedelsindustrin, och utsikterna för livsmedelsexporten är svaga. Företagarinkomsten inom jordbruket minskar eftersom intäkterna från marknaden sjunker samtidigt som produktionskostnaderna förblir högre än normalt.

Spannmålsskörden blev också svag på grund av de svåra väderförhållandena.

– Prisökningen på livsmedel börjar äntligen avta, både i Finland och Europa. Förändringen i matpriserna har bromsat in betydligt sedan början av året och förväntas fortsätta att sakta ner under resten av året. Nu pådriver inte livsmedelssektorn längre inflationen i någon större grad, säger forskningschef Sari Forsman-Hugg.

Enligt prognosen kommer matpriserna att öka med i genomsnitt 8,5 procent jämfört med föregående år. Nästa år förväntas matpriserna sjunka med cirka två procent.

Mera fjäderfä

I Finland är maten nu dock cirka en femtedel dyrare än för två år sedan då den snabba ökningen började, och priserna kommer inte att återgå till tidigare nivåer. Kostnadsnivån genom hela livsmedelskedjan förblir hög – bland annat ökar kostnaderna på grund av löneuppgörelserna under detta och följande år.

Beräknat i eurovärde ökade hushållens livsmedelsutgifter något förra året, men livsmedlens relativa andel av konsumtionsutgifterna förblev på en liknande nivå som tidigare. Prisökningen märks särskilt i konsumtionsvanorna.

– Konsumenterna har blivit mera priskänsliga, och de har delvis övergått till billigare produkter. Handelns egna varumärken som en andel av marknaden har ökat något. Handeln konkurrerar om konsumenternas försvagade köpkraft och priskampanjerna ökar, bedömer Forsman-Hugg.

De stigande priserna leder till minskad konsumtion av nötkött, och konsumtionen av griskött avtar också.

– Däremot fortsätter konsumtionen av fjäderfä att växa, men frågan är hur denna efterfrågan kommer att besvaras. Importen av fjäderfäkött ökar, och den inhemska produktionen minskar i år. Å andra sidan kommer produktionskapaciteten att öka i Finland nästa år, säger jordbruksekonom Mauri Yli-Liipola.

Exporten är nedåtgående

Konjunkturen inom livsmedelsindustrins förblir relativt svag både i Finland och inom EU under prognosperioden, eftersom konsumentefterfrågan minskar och exportpriserna börjar peka neråt.

Industrins omsättning kommer dock att öka i år som ett resultat av prisökningen, men förväntas minska redan 2024.

Livsmedelsexporten värde steg till över två miljarder euro förra året tack vare ökade exportpriser. Utsikterna för exporten är ändå svaga detta och nästa år.

Exportvärdet minskar i år eftersom exporten till Kina minskar och exportpriserna över lag har börjat sjunka. Nästa år förväntas dock en lätt ökning. Mjölkprodukterna förblir den största exportvarugruppen.

Jordbrukets företagarinkomst minskar

Den inhemska spannmålsskörden förväntas bli en femtedel mindre än normalt, och andelen spannmål av livsmedelskvalitet förblir liten.

Väderförhållandena har varit utmanande, med en torr vår som försvårade groendet och en för omfattande nederbörd under sensommaren. Även skördandet stötte på problem. Skörden kommer ändå troligtvis att vara tillräcklig för att täcka den inhemska konsumtionen.

Eftersom skörden blivit småskalig och kvalitetsmässigt svag påverkas också jordbrukarnas företagarinkomst. Inkomsterna förväntas minska under detta och följande år då producentpriserna sjunker från förra årets historiskt höga nivå.

Dessutom ökar räntorna och arbetskraftskostnaderna, vilket ökar kostnaderna för jordbruksföretagen.

Priserna på de viktigaste produktionsinsatserna inom jordbruket har visat en sjunkande trend under årets början och har nu nästan återgått till nivåerna före kriget. År 2024 förväntas priserna på gödselmedel, foder och bränslen fortfarande sjunka något, även om de på lång sikt förblir på en högre nivå än normalt.

Detta underlättar den ekonomiska situationen främst på djurgårdar, vilket förbättrar sektorns framtidsutsikter. Totalproduktionen av kött och mjölk minskar dock i år eftersom antalet gårdar minskar.

På det stora hela kommer de närmaste åren inom jordbruks- och livsmedelssektorn att vara dystra, men äldre jordbruksekonom Päivi Kujala påminner om vikten av att kunna se på saker långsiktigt:

– Vi behöver produktutveckling och investeringar för att se till att branschen har möjligheter att lyckas i framtiden. Gårdarnas och livsmedelsindustrins gemensamma hållbarhetsarbete är också viktigt då de söker lösningar för att minska växthusgasutsläppen, och på så sätt säkra den inhemska livsmedelsproduktionens framtid.