PTT:s lönsamhetsprognos:
Tillfälligt andrum på kort sikt
– svag lönsamhet på lång sikt

Lönsamheten inom jordbruket förblir svag bedömer Pellervo ekonomisk forskning PTT i en prognos för jordbrukets och livsmedelsindustrins utsikter 2023-2024, som publicerades på onsdagen.

Trots att marknaden anpassat sig till förra årets chocker har inflationen visat sig segare än väntat. Jordbrukets företagarinkomst stiger en aning eftersom priset på energi, gödsel och foder sjunker, men svänger troligtvis neråt nästa år igen.

Enligt PTT:s prognos kommer företagarinkomsten att stiga i år, men sjunker igen år 2024. Den förbättrade företagarinkomsten beror bara på att priserna på insatsvaror sjunker.

– Kostnadsnivån är dock fortsatt högre än tidigare år, vilket försvagar lönsamheten framför allt på djurgårdar. Lantbrukets lönsamhet är fortsatt svag och de ekonomiska skillnaderna mellan gårdarna ökar, säger lantbruksekonom Päivi Kujala.

Gödselpriserna höjdes med 80 procent förra året, men väntas sjunka med 35 procent i år och 15 procent nästa år. Priset på energi och foder beräknas också gå ner de två kommande åren. Speciellt bränslepriserna har börjat sjunka.

Spannmålspriset nådde sin kulmen i maj 2022, men är nu på väg neråt. Den inhemska spannmålsproduktionen minskar. Det största fallet ses i vårvete som dock kompenseras av att arealen för höstvete växer. Såddarealen för råg, ärt och bondböna har också vuxit.

Minskad produktion att vänta

Ekoodlingen minskar på grund av minskande efterfrågan. Globalt kommer veteskörden att minska, medan produktionen av majs och oljeväxter stiger.

Överlag har spannmålspriset stabiliserats och marknaden anpassat sig samtidigt som den ännu är känslig för ändringar i situationen i Ukraina.

Mjölkproduktionen fortsätter avta i Finland. Efterfrågan på mjölk har minskat inom EU allt efter att konsumentpriset stigit, och producentpriserna har fallit sedan toppen i december.

I Finland har utbudet och efterfrågan mött varandra bättre och nedgången i producentpriserna varit långsammare. Men marknadssituationen i Europa förväntas synas även i Finland, med ett prisfall som konsekvens.

Köttproduktionen förväntas också avta, främst gällande nöt- och svinkött. Under senaste år har den skarpa nedgången i produktion och konsumtion av svinkött dock avtagit, speciellt då konsumenter ersatt det dyra nötköttet med griskött.

Konsumtionen av fjäderfä fortsätter dock att växa. Priserna och konsumenternas försvagade köpkraft gör att efterfrågan på kött minskar och priserna faller.

Livsmedelspriserna sjunker långsamt

Konsumentpriset på livsmedel stiger i år med 7,5 procent vilket är snabbare än inflationen, men långsammare än konsumentprisstegringen förra året. Den förlorade köpkraften korrigeras inte i år, men förväntas förbättras något nästa år.

– Trycket uppåt på livsmedelskonsumentpriserna avtar endast gradvis. Kostnadsökningen i livsmedelskedjan har varit exceptionellt drastisk och den återspeglas i förseningen i konsumentpriserna när prisförändringar passerar genom hela livsmedelskedjan. I år kommer räntestegringen och de genomförda löneuppgörelserna också att återspeglas i kostnaderna för livsmedelskedjan, berättar forskningschef Sari Forsman-Hugg.

Livsmedelsindustrin dras också med lönsamhetsproblem. Prisstegringen under 2022 ökade industrins omsättning markant trots att volymerna sjönk. Då köpkraften minskar skiftar dock konsumenterna till att köpa handelskedjornas egna Private Label-varor, vilket i kombination med långsamt sjunkande livsmedelspriser skapar problem.

Prisstegringen syns även som en värdestegring på export- och importsidan. Nyligen översteg värdet för livsmedelsexporten första gången 2 miljarder euro, men mycket av detta beror enbart på en tillfällig värdestegring medan utsikterna för en volymmässig ökning på exportsidan förblir blygsamma.

Prognosen bygger på antaganden om att Ukrainakriget fortsätter som tidigare, samt att den ekonomiska osäkerheten och inflationen kvarstår. PTT understryker dock att situationen snabbt kan förändras.