I flera år har det varit tal om att betningsmedel i pulverform ska försvinna från marknaden, men ända tills nu har säkerhets- och kemikalieverket Tukes ändå beviljat undantag för medlen. Nu är det slut på undantagen.
Växtskyddsmedlen Baytan I och Baytan Universal får inte längre säljas på marknaden. Den som fyllde på sina lager ifjol när försäljningen ännu var tillåten har rätt att använda dem vid sådd av spannmål fram till 30 juni i år.
I annat fall gäller det att ha en ny plan för hur betningen ska ske – ifall man betar givetvis.
Betningsmedel i vätskeform har redan varit i användning en längre tid och många som använt sig av dem har varit nöjda. Ur hälsosynvinkel är det för jordbrukaren en klar fördel med vätskebetning eftersom pulvret tenderar att yra omkring med vinden även om man skyddar sig mot de skadliga ämnena.
Tänka på hälsan
En av dem som funderat i flera år, men nu slutligen skaffat sig ett vätskebetningsaggregat, är jordbrukaren Kim Strandberg på Braskis i Sjundeå.
Trots att det knappt hunnit slå om till april har han kört ut utsädesvagnen ur lidret och monterat fast det nya aggregatet på bakbalken.
Nu återstår att koppla den till skruven som han redan använt i många år. Kopplingen borde gå smidigt eftersom tillverkaren är densamma.
– Det är ju en investering som igen innebär en kostnad för lantbruket, säger Strandberg.
Han har ändå en viss förståelse för att det kan finnas behov för sådana här förändringar med tanke på den egna hälsan.
– Jag vet inte om det är det är onödigt direkt, men det jag vet är att pulvret dammade rejält, säger han.
Utmaningen med vätskebetning kan däremot vara att få ett jämt resultat, eftersom små mängder preparat ska spridas ut över stora volymer spannmål.
– Man får väl prova sig fram och se hur det går, säger Strandberg.
Långsam övergång
På Lantmännen Agro i Lojo säger maskinförsäljare Henrik Sundblad att försäljningen av vätskebetningsaggregat i någon mån gått upp, men han misstänker att många jordbrukare har pulverbetning i lager och tänker övergå till vätska först nästa år. Dessutom har ju många redan tidigare gått över till vätskebetning.
Även om de betningsaggregat som monteras på utsädesvagnen varit populära har en del också satsat på stationära betningsmaskiner. Med dem går det smidigt att behandla utsädet i förväg vilket i sin tur ger ett jämnare resultat. De är också något mer invecklade och kostar mera.
– Det verkar som om de flesta varit nöjda också med de enklare systemen, säger Sundblad.
Å andra sidan betonar han att det i frågan om vätskebetning är viktigt att få fröet täckt till hundra procent för att få maximal effekt.
– Det är klart att ska du använda 1 dl vätska på 100 kilo utsäde så kan det bli svårt att få det att täcka jämnt. Det är som om man var tvungen att måla hela vardagsrumsgolvet med en halv liter färg, säger Sundblad.
Han säger att pulverbetningsmedlet Baytan däremot har varit tacksamt eftersom det oftast räckt om en del av fröet täckts av medlet.
Han tar ett exempel från medicinens värld.
– Betning är lite som vaccinering. Så länge som 90 procent av alla vaccinerar sig så klarar de återstående tio procenten sig i allmänhet utan skada.
Betningsvätskan kan i allmänhet också spädas ut men då finns det en risk att vätskan början klibba. För att utsädet ska hinna dra åt sig fukten tipsar Sundblad om att det i mån av möjlighet kan vara lönt att beta kvällen innan sådd. Det går också bra att blanda i bladgödselmedel i betningsvätskan.
Oljeväxter och sockerbetor
Annat som är nytt på betningsfronten gäller oljeväxter. Tukes beviljar inte längre undantag för bekämpningsmedel som innehåller neonikotinoider, vid sådd av våroljeväxter.
Ett nytt betningsmedel som heter Buteo Start FS 480 har däremot fått grönt ljus. Det är alltså inte längre tillåtet att använda Elado- och Cruiserbetat utsäde vid sådd av våroljeväxter.
Medel som innehåller neonikotinoider får emellertid fortfarande användas vid sockerbetsodling.
Detta motiverar Tukes med att pollinerare inte utsätts för neonikotinoider, eftersom sockerbetan är en tvåårig växt som inte blommar före skörd och därför inte lockar pollinerare. Sockerbetan är dessutom inte attraktiv för pollinerare.
