Wolfgang Burtscher, generaldirektör för Europeiska kommissionens generaldirektorat för jordbruk och landsbygdsutveckling, besökte nyligen Finland. Burtscher besökte landet på inbjudan av MTK för att bekanta sig med vårt jordbruk och hur det påverkas av EU:s lagstiftning.
En rättvisare livsmedelsproduktion som förbättrar jordbrukarnas position på marknaden samt utmaningarna kring EU:s avskogningsförordning och klimatstrategi var de frågor som stod högst på agendan under Burtschers två dagar långa visit.
Under besöket som ägde rum förra veckan träffade Burtscher representanter för producentorganisationerna MTK och SLC samt tjänstemän vid jord- och skogsbruksministeriet.
Han besökte också några gårdar i sydvästra Finland; Koskis gård i Salo samt en mjölkgård och en svingård i Rusko utanför Åbo.
Alla länder följer inte EU:s direktiv
Svinfarmare Timo Heikkilä i Rusko efterlyser en rättvisare svinproduktion inom EU. Han påpekar att alla länder inte följer EU-direktivet om förbud mot kupering av grissvansar, det vill säga att grisarnas svans klipps av för att motverka svansbitning.
– Trots förbudet tillämpas metoden i de flesta EU-länder. Det är bara svinproducenterna i Finland och Sverige som följer direktivet och låter grisarna behålla svansen, säger Heikkilä.
Det här försätter de finländska svinproducenterna i en ofördelaktig konkurrenssituation på EU:s marknad. Kuperingen av grissvansar möjliggör ett tätare bestånd av grisar i svinproduktionen och möjlighet till en effektivare och mera lönsam produktion.
Heikkilä påpekar att det utöver ekonomiska aspekter också handlar om grisarnas välmående. Svansklippningen är plågsam för grisarna och påverkar deras hälsa.
– Det är viktigt att vi satsar på djurens välmående och en hållbar produktion. Mår djuren bra får vi också bättre kvalitet och bättre lönsamhet i produktionen, säger Heikkilä, som uppmärksammats för sina satsningar i svinproduktionen.
Hans svinfarm som hör till de större i branschen – den omsätter sju miljoner euro och producerar 125.000 grisar om året – drivs med modern teknik och produktionsmetoder som främjar grisarnas hälsa.
Allt för att uppnå en antibiotikafri och hållbar produktion i fråga om både miljö och djurens välmående.
Reglerna måste vara lika för alla
– Finland är känt för sin produktion av rena livsmedel och föregångare när det gäller satsningar på djurens välmående. Men reglerna måste vara lika i alla EU-länder, också när det gäller förbudet mot kupering av grissvansar, säger Heikkilä.
Wolfgang Burtscher är medveten om situationen. Men han tror att det blir knepigt för svinproducenterna i EU att följa direktivet. I synnerhet för de små producenterna eftersom åtgärden kräver investeringar.
Heikkilä föreslår att regeln inte skulle gälla för små svingårdar, exempelvis gårdar med färre än 50 suggor. Något som Burtscher har förståelse för.
Överlag anser Burtscher att det behövs produktionsstöd inom EU som gynnar djurens välmående.
– Det är viktigt att vi satsar på ett hållbart jordbruk när det gäller klimatet, miljön och djurens välbefinnande. Och odlarna måste få ett bra pris för sina produkter, säger han.
Han poängterar att också de små jordbruken är viktiga när det gäller stöd till lantbruket. Speciellt mot bakgrunden av att antalet gårdar har minskat kraftigt samtidigt som de befintliga gårdarna blivit allt större till arealen.
Enbart under åren 2010-2020 minskade antalet jordbruk i EU med tre miljoner gårdar.
– Vi behöver både stora och småskaliga jordbruk. Det är viktigt för stabiliteten och att vi kan ha en levande landsbygd, säger Burtscher.
Han anser att en levande landsbygd med fungerande byar är minst lika viktigt som livsmedelsproduktionen. Den här saken har man också jobbat för i hans hemland Österrike.
Jordbrukarnas situation måste förbättras
I fråga om livsmedelsproduktionen handlar det om förbättra odlarnas position på marknaden.
– Det här gäller hela värdekedjan i matproduktionen, säger Burtscher.
Han hänvisar till vågen av bondeprotester som genomförts i flera europeiska länder på sistone och som också verkar ha gett resultat. Burtscher säger att EU-kommissionen nu jobbar på att ta fram åtgärder som förbättrar jordbrukarnas situation.
Men på frågan om hur man ska tackla den ökande byråkratin har han inget bra svar.
– Byråkratin är ett tveeggat svärd. Regler behövs och det är svårt att undvika dem liksom övervakningen. Men digitaliseringen och satellitövervakningen underlättar situationen även om det dröjer ett tag innan odlarna blir vana med systemet, säger Burtscher.
En annan fråga som orsakar huvudbry för jordbrukarna är EU:s avskogningsförordning. Syftet med förordningen är att förhindra handel med varor som bidrar till avskogning och skogsförstörelse.
Meningen är att förordningen ska träda i kraft vid årsskiftet trots att det ännu finns många öppna frågor kring hur den ska tillämpas i praktiken.
Osäkerhet på gårdarna
Burtscher fick under sitt besök bekanta sig med två gårdar, Koskis gård i Salo och en mjölkgård i Rusko, som båda berörs av avskogningsförordningen.
På mjölkgården är det osäkert om man kan bygga ut ladugården eftersom det förutsätter att man fäller träd på ett skogsområde som växer intill gården. Enligt förordningen är det inte tillåtet att sälja gårdens produkter på EU:s marknad ifall de bidrar till avskogning.
För Koskis gård som är specialiserad på uppfödning av biffkor och premierad för sina satsningar på biodiversitet och återställande av gamla betesmarker skapar förordningen ovisshet kring möjligheterna att utvidga naturbetesarealen.
Det förutsätter att träd fälls men enligt avskogningsförordningen är det förbjudet att avverka skog på områden där man har nötdjur.
Burtscher är imponerad över gårdens satsningar på biodiversitet och återställande av landskap med gamla betesmarker.
Förordning kan skjutas fram
Beträffande avskogningsförordningen tror han att tidpunkten för när förordningen träder i kraft sannolikt skjuts fram. Han säger att det finns en del frågor som borde lösas och att det behövs mera tid för detta.
Johan Åberg, jordbruksdirektör vid MTK och en av värdarna för besöket, tycker att man borde skriva förordningen så att den bättre beaktar lokala förhållanden.
– Vi påverkas extra mycket av förordningen eftersom 70 procent av Finlands areal består av skog, säger han.
Åberg är nöjd över Burtschers besök.
– Besöket var mycket lyckat. Nu fick Burtscher med egna ögon se hur EU:s regler påverkar vårt jordbruk. Det här gav ett betydligt bättre resultat än om man suttit i ett kabinett i Bryssel och diskuterat.