Jordbruk

Regeringens överenskommelser har beaktats i budgetpropositionen

De anslag som regeringen utlovade efter budgetmanglingen i slutet av augusti syns till största delen i budgetpropositionen som fick offentlighet förra veckan.

När det gäller krispaketet på 30 miljoner euro som ska lindra de svårigheter jordbrukarna råkat ut för på grund av årets torka, så ska åtminstone en del av de pengarna reserveras i en tilläggsbudget för i år. Resten ska ingå i budgeten för nästa år.

På C-området kommer det nationella krisstödet att betalas ut som höjda stöd för husdjursskötseln, men på AB-området ska ett nytt nationellt system för krisstöd införas.

Summorna för nästa års nationella stöd har dock inte ännu höjts i budgetpropositionen jämfört med de tidigare budgetförslagen från i somras. Tvärtom har en fullmakt på 30 miljoner euro att använda medel för följande år inom det nordliga stödet tagits bort. Enligt en skrivning i anslutning till årets budget gäller samma fullmakt i alla fall också nästa år.

Möjligtvis preciseras det nationella stödet i den kompletterande budgetpropositionen som brukar komma senare på hösten.

LFA-ersättningen sänks inte

LFA-ersättningen eller kompensationsersättningen höjs i vilket fall som helst med 27,5 miljoner euro jämfört med ministeriernas förslag i augusti. I somras kom regeringen överens om att en tidigare planerad beskärning på 21,5 miljoner inte verkställs.

Dessutom kommer 6 miljoner till som nya pengar. I anslutning till budgetramarna i våras kom regeringen också överens om att hålla inne med en planerad beskärning på 10 miljoner. De här pengarna är helt och hållet nationella, de inverkar alltså inte på EU:s andel av LFA-ersättningen.

Enligt regeringens tidigare löften skulle summan av de här besluten innebära att LFA-ersättningen kan hållas på samma nivå som åren 2015-2017. Anslaget i budgetpropositionen är nu lite på 548 miljoner, medan bokslutet för 2017 visar på 572 miljoner euro.

Höjning som blev sänkning

I anslaget till det kommande livsmedelsverket som inleder sin verksamhet 2019 har inrättandet av livsmedelsombudsmannens byrå beaktats. Byrån beräknas kosta en halv miljon euro årligen.

För tydlighetens skull bör det kanske nämnas att det här inte är ett resultat av budgetmanglingen utan pengarna fanns redan i jord- och skogsbruksministeriets och i finansministeriets förslag i augusti.

Livsmedelsverket kommer nästa år att handha den verksamhet som landsbygdsverket Mavi och livsmedelssäkerhetsverket Evira har hand om fram till årsskiftet.

I anslutning till budgetmanglingen i slutet av augusti kom regeringen ut med budet att anslaget för fastighetsförrättningar höjs med 1 miljon euro, så att ägoregleringar kan fortsätta i samma takt som hittills. I budgetpropositionen är anslaget nu 3,5 miljoner.

Höjningen med 1 miljon baserar sig på en jämförelse med ministeriernas tidigare förslag från augusti på 2,5 miljoner euro för nästa år. Jämfört med årets budget på 4,2 miljoner euro blir det alltså i alla fall en sänkning med 700.000 euro.

I anslutning till budgetmanglingen enades regeringen också om 1 miljon euro för försöksprojektet med bybutiker som center för mångsidig service. Projektet ska utreda sätt att bevara och förnya tjänster på landsbygden. Pengarna ingår i anslaget för bidrag till landsbygdspolitiska rådet, byanätverk och skärgårdsdelegationen. I somras hade jord- och skogsbruksministeriet föreslagit en summa för ändamålet på 300.000 euro, som finansministeriet tagit bort.

I budgetmanglingen enades regeringen även om en summa på 300.000 euro för att följa upp vargstammen i västra Finland. De vargar som rör sig i regionen ska förses med gps-halsband och en kontaktperson, som följer upp vargstammens utveckling, anställs. I sydvästra Finland arbetar redan en kontaktperson.

I sammanhanget kan nämnas att jord- och skogsbruksministeriet tidigare år har utfärdat en förordning om ett övre tak för antalet tillstånd för att fälla varg. I år utfärdas ingen förordning, eftersom kriterierna under tidigare år uppfyllts bara i några enstaka fall.

Ännu en återbäring på lätt brännolja

Regeringen kom även överens om en förhöjd återbäring av årets skatt på lätt brännolja, inte att förväxla med fjolårets förhöjda återbäring, som betalas ut nu under hösten.

Återbäringen av årets skatt beräknas till 20 miljoner, men en förutsättning är att den inte leder till att den nedre skattegränsen i EU underskrids. I budgetpropositionens förklaringar talar man ännu om ett beräknat tillägg på 4 miljoner, men tillägget syns inte i själva anslaget.

Enligt en tidigare överenskommelse ska inte jordbrukarna heller betala skatt på försäkringar av skördeskador och växtskadegörare. Skattefriheten ska gälla under perioden 2019-2027. Man har tillsvidare beräknat att åtgärden skulle ge ett inkomstbortfall på 100.000 euro.

Karhinens utredning skymtar

Utredningsman Reijo Karhinen fortsätter att reda ut åtgärder för regeringen som kan förbättra jordbrukets lönsamhet. Det här handlar alltså om ett långsiktigt arbete och har inte direkt koppling till krispaketet.

I anslutning till utredningsarbetet beslutade regeringen i vilket fall som helst i budgetmanglingen att anvisa 4,2 miljoner euro för åtgärder som bland annat ska främja livsmedelsexporten samt beredskapen för att möta effekter av klimatförändringen.

Man fortsätter således utbildningsprogrammet för livsmedelsexport inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde och anställer tre livsmedelsexportfrämjande sakkunniga vid utrikesministeriet. För båda insatserna behövs sammanlagt 2 miljoner euro, varav den ena syns på jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde.

Ta hand om bonden fortsätter

På social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde blir det ett tillägg för förvaltningen av avbytarservicen på 3 miljoner euro. Också de här pengarna är ett resultat av budgetmanglingen och de är avsedda att finansiera projektet Ta hand om bonden som nu beräknas kunna fortsätta till och med 2020.

Regeringen föreslår ytterligare att dröjsmålsräntan för de försäkringspremier som ska betalas till Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt även i fortsättningen är fyra procent.

Regeringen lämnade en proposition om detta till riksdagen förra veckan. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2019.

Det var i juli 2017 som regeringen temporärt sänkte dröjsmålsräntan för de försäkringspremier som ska betalas till LPA till fyra procent. Avsikten var att sänkningen inte längre skulle vara i kraft nästa år, men nu vill regeringen förlänga lagens giltighetstid till slutet av 2020.

4 miljoner till för enskilda vägar

Bidraget till enskilda vägar inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde får ett tillägg på 4 miljoner och är nu uppe i 17 miljoner, vilket regeringen lovade i anslutning till budgetmanglingen.

På miljöministeriets förvaltningsområde kommer ett tillägg för genomförande av effektiviserat vattenskydd på 10 miljoner euro. Tillägget är en direkt följd av sommarens rikliga algblomning.

Energiskatterna skärps nästa år, och skärpningarna riktar sig till bränslen för arbetsmaskiner och för uppvärmning, däribland torv. En följd av att skatten på torv höjs är att stödet för skogsflis sänks med 3 miljoner euro, eftersom skogsflisens konkurrenskraft anses förbättras.

Riksdagen har inlett remissdebatten om budgetpropositionen den här veckan.

Landsbygdsbudgeten i siffror