De ständigt aktuella klimatförändringarna ställer nya krav på det finländska jordbruket gällande avkastning, odlingssäkerhet, skördekvalitet och miljöpåverkan. Möjligheterna att minska utsläppen från det inhemska jordbruket beskrivs som goda.
I takt med att den globala uppvärmningen påverkar klimatet i Finland allt tydligare får landets jordbrukare lov att anpassa sig till annorlunda villkor på spelplanen.
– Det faktum att växtsäsongen förlängs banar visserligen väg för skördeökningar. Men samtidigt gäller det även att beakta ökade temperatur- och nederbördsmässiga variationer, större frekvens av extremväder, varierande övervintringsförhållanden samt nya skadegörare och sjukdomar, framhöll Merja Veteläinen, direktör på Boreal, på webbinariet ”Hur trygga matproduktionen i Österbotten då klimatet förändras?”.
Veteläinen listade en rad sortegenskaper som väger tungt i ett förändrat nordiskt produktionsklimat.
– Det gäller bland annat att få fram sorter som är resistenta mot torka och översvämningar. Resistens mot såväl toxiner som axgroning är också relevant.
Stråstyrka, resistens mot nya sjukdomar och skadedjur och tillgången på helt enkelt tillräckligt robusta växter är exempel på andra viktiga faktorer.
– Härdningsförmågan eller förmågan till optimerad vintervila och resistens mot snömögel är likaså värdefulla egenskaper, sade Veteläinen.
Veteläinen poängterade också nyttan av att upprätthålla en mångsidig växtföljd.
– En god växtföljd kan bidra till att öka avkastningssäkerheten och förbättra den allmänna lönsamheten. Det minskar risken för skadegörare och näringsurlakning samtidigt som markens växtskick och bördighet förbättras.
Genom parallell sådd av tidiga och sena sorter, till exempel havresorter, kan odlarna därtill sprida olika risker, balansera arbetstoppar och åstadkomma öka mångfald, tillägger Veteläinen.
Utsläppen från jordbruket kan minskas betydligt
Heikki Lehtonen, forskarprofessor vid Luke, presenterade den aktuella klimatvägkartan för det det finländska jordbruket. Strategin har ungefär ett och ett halvt år på nacken.
– Det är möjligt att minska utsläppen från det finländska jordbruket betydligt. Det handlar om en reducering på upp till 39 procent fram till 2035 då Finland ska vara koldioxidneutralt, konstaterade Lehtonen.
Samtidigt underströk Lehtonen i sitt föredrag att växthusgasutsläppen i Finland inte skall anpassas genom att dra ner på den inhemska jordbruksproduktionen och öka livsmedelsimporten.
Effektivare kolbindning kan uppnås bland annat genom ökad gröngödsling och beskogning av åkerområden.
Mest utsläpp förorsakar torvmarker. Dessa föreslås omvandlas till våtmarker och skogsområden i högre grad. Att skära ner på eller helt frångå odling av ettåriga grödor på dylika marker rekommenderas också.
Under ett tidsspann som sträcker sig många decennier in i framtiden kostar dessa miljösatsningar hundratals miljoner euro – sammantaget handlar det om miljardbelopp. Men det är också fråga om projekt som betalar sig tillbaka i det långa loppet.
Enligt några aktuella framtidsstrategier bör fältanvändningen i Finland diversifieras tydligt. Den uppodlade arealen för produktion av olje- och baljväxter förväntas öka. Det totala spannmålsytorna minskar parallellt, men detta kompenseras samtidigt av potential till skördeökningar, säger Lehtonen.
– Marknadsutvecklingens roll är i det här sammanhanget inte så stor ur ett större perspektiv. Både kött- och mjölkkonsumtionen väntas emellertid gå ner med 20 procent, medan efterfrågan på fjäderfäkött stiger med 20 procent.
Risken för kraftig nederbörd ökar
Överlag har klimatet i Finland blivit mildare under de senaste 60 åren. Vintern i sydvästra Finland har generellt sett förkortats med över en månad.
Antalet heta sommardagar har dessutom ökat. I södra Finland handlar det om ett genomsnitt på 6-7 dagar årligen, framhåller Antti Mäkelä, gruppchef på Meterologiska institutet.
Hur mycket Finlands medeltemperatur stiger under återstoden av 2000-talet beror i huvudsak på omfattningen av globala klimatpolitiska åtgärder i fortsättningen. Det kan i praktiken handla allt från någon enstaka grad till hela åtta grader.
– För det finländska jordbrukets vidkommande innebär det förändrade klimatet nya möjligheter och satsningar på nya grödor. Men samtidigt ökar också risken för nya växtsjukdomar och skadeinsekter, säger Mäkelä.
Variationer i väderleken kommer att finnas kvar i fortsättningen. Både längre torrperioder och kraftiga regnperioder kan förekomma sommartid i likhet med både strängare och mildare vintrar.
Vad gäller blåsigheten räknar man inte med större förändringar samtidigt som konkreta negativa effekter såsom omkullblåsta träd väntas bli vanligare, säger Mäkelä.
– De hårdaste åskvädren i landet brukar vara lokaliserade till Österbotten. Kraftiga regnväder i samband med åska kan vara belastande och medföra skador, tillägger Mäkelä.