I slutet av förra veckan sa riksdagen ja till skyddsjakt på varg i hela landet. Regeringen ska nu jobba fram en ändring som på sikt ska underlätta för skyddsjakt samt stamvårdande jakt. Riksdagsman Anders Norrback ser det som ett viktigt steg i rätt riktning.
– Under mina 3,5 år i riksdagen har jag märkt en attitydförändring i takt med att rapporter om vargattacker och problemindivider ökat. Så jag är inte överraskad över att vårt betänkande gick igenom, men stödet för det var förkrossande och det hade jag inte väntat mig, säger Anders Norrback (SFP), riksdagsman och medlem i jord- och skogsbruksutskottet.
Det var utskottets betänkande som behandlades i fredags förra veckan. I grunden finns ett medborgarinitiativ från 2020 som föreslår att det bereds en lag som skapar förutsättningar för att inleda stamvårdande jakt på varg. Även SLC har stött medborgarinitiativet ifråga.
I utskottets betänkande, som godkändes av riksdagen med rösterna 121 för och 17 emot, ingår flera viktiga punkter. Dels föreslås att regeringen ska arbeta för att vargen för hela Finlands del överförs från habitatdirektivets bilaga IV till V.
Utöver det förutsätter riksdagen att referensvärdet för en gynnsam skyddsnivå inte enbart ska kunna grunda sig på genetik, utan att också säkerheten och socioekonomiska faktorer beaktas. Riksdagen förutsätter också att tillstånd för stamvårdande jakt beviljas i god tid och att beviljandet av skadebaserad dispens görs smidigare och att besvär över dem behandlas skyndsamt.
– Alla punkter är viktiga, men det som jag vill lyfta är just att skyddsnivån också ska beakta sociala och ekonomiska faktorer och inte enbart den genetiska mångfalden. Den femte punkten är att vi också förutsätter att regeringen ser över nödvärn så att en person inte bli kriminell direkt egendom skyddas mot varg, säger Norrback.
Förhandlingar med EU
Att flytta vargen till den femte bilagan i habitatdirektivet, vilket skulle ge den ett sämre skydd, är en förhandling med EU.
– Det är också en mycket viktig punkt, men den mest långsiktiga frågan där det blir en förhandlingsprocess med EU-kommissionen. De andra åtgärderna i betänkandet kan vidtas nationellt, poängterar han.
En redogörelse för åtgärder ska lämnas till riksdagen senast den 28 februari 2023. När något konkret sker i lagstiftningsväg återstår att se.
– Det är svårt att förutspå hur snabbt ministeriet kan behandla frågorna. Vi ska inte heller glömma att det finns besvärsrätt och först när den har gått ut är vi i mål. Men viktigt nu är att ministeriet omedelbart sätter igång processen, säger han.
Och fortsätter:
– Jag är nöjd att vi nu kommit så här långt. Frågan handlar inte enbart om varg utan är en symbolfråga för oss som lever på landsbygden och i skärgården. Men mycket arbete återstår ännu och någon annan signal vill jag inte ge.
Sänder tydliga signaler
Enligt Christoffer Ingo, lantbrukspolitisk sakkunnig på SLC, sänder jord- och skogsbruksutskottets betänkande mycket tydliga signaler att beslutsfattarna i Finland vill se en kursändring i vargpolitiken.
– Regeringen ska nu jobba för att genomföra detta, men nuvarande regering kommer tyvärr inte hinna komma med några större förändringar. Och en ny regering kan välja att inte beakta det godkända betänkandet. Så på så vis betyder riksdagens beslut inte att landets produktionsdjur går säkrare nästa sommar än i år, konstaterar Ingo.
Därmed blir det avgörande vad som står i nästa regeringsprogram och vilken inställning den tillträdande regeringen tar.
– Väljer den att aktivt arbeta för att förverkliga de fem punkterna vågar jag tro på riktiga förändringar inför betessäsongen 2024. För SLC gäller det att påverka partierna så de som skriver nästa regeringsprogram beaktar den mycket tydligt utryckta folkvilja som nuvarande riksdag visat, säger han.