RypsiRapsi-foorumi
– ett nytt branschparaply för
att utveckla oljeväxtodlandet

En ny arbetsgrupp har bildats för att utveckla och öka lönsamheten inom oljeväxtodlandet. Tanken med RypsiRapsi-foorumi är att samla både expertis och aktörer inom branschen för att öppna upp det stora potential som finns för att odla rybs och raps i Finland.

Perttu Korolainen som är utvecklingschef på Apetit Kasviöljy Oy berättar om syftet.

– Vi vill få upp ett branschparaply i syfte att upprätthålla och guida sektorn framåt. Ett organ som upprätthåller forskningen och skapar behövliga redskap. Tanken är inte att forumet är en ensam aktör, utan en samlingsplats.

Primus motor för utvecklingsgruppen är Pyhäjärvi-instituutti, men initiativet har tagits tillsammans med Apetit, SLC och MTK och är en fortsättning på RypsiRapsi 2025 som drogs igång 2020, och där SLC utgjorde en central initiativtagande kraft.

Korolainen understryker att forumets syfte är att samla och förmedla information som idag är splittrad, samt att ta fram ny forskning. Han påtalar att exempelvis försöken i Västankvarn gett goda resultat, och att försöksverksamheten kommer att fortsätta också framöver.

– För tillfälle vill vi exempelvis få fram bättre information om i vilket skede växtföljden bör ske, hur den skall se ut och hurdana åtgärder oljeväxterna behöver. Idag saknar de som vill odla oljeväxter en god verktygsback att arbeta med.

Enligt Korolainen är detta beklagligt eftersom det idag finns en omättad efterfrågan på just oljeväxter inom industrin.

– Fabrikerna snurrar på full kapacitet, men vi får tyvärr inte in den mängd inhemskt rybs och raps som vi skulle vilja ha. Under en tredjedel av råmaterialet vi använder är inhemska. Någon risk för överutbud finns därmed inte, men nog en stort potential för tillväxt.

Höstoljeväxternas comeback

Rikard Korkman som är ombudsman på SLC håller med Korolainen om vikten av att upprätthålla samarbetet mellan de olika aktörerna inom branschen.

– Vår roll är att driva producentintresset och utveckla sektorn. Men det viktigaste är att få alla kring samma bord.

Korkman ser också vikten av att få det konkreta kunnandet in i bilden.

– Det mest intressanta är att vi fått med proffsodlare som på riktigt vet hur man odlar oljeväxter. Här kunde man utveckla ett mentorskap så att intresserade skulle ha någon att sparra med gällande odlandet. Då slipper man onödiga misstag.

Riktningen för oljeväxternas del har dock länge gått i oönskad riktning. Skördevolymerna har stampat på ställe en längre tid och odlingsarealen har till och med minskat. Problemet med oljeväxterna har varit insekter och ohyra som skapat stora risker för odlarna vilket i sin tur gjort dem försiktiga.

Lönsam men riskabel gröda

Oljeväxterna har dock flera goda egenskaper. Det är möjligt att få ut en klart större avkastning på oljeväxter än spannmål. De gör växtföljden mångsidigare och förbättrar marken. Under det senaste årtiondet har också priset i jämförelse med spannmål varit betydligt bättre.

– Många år har oljeväxterna visat sig vara mera lönsamma än spannmålet, men odlingsrisken är stor. Oljeväxterna är specialväxter vilket kräver att man tar det på allvar.

För att lyckas med oljeväxter är det viktigt att markstrukturen och vattenförsörjningen är i skick. Odlaren bör ha flexibilitet att kunna ändra såddplanen om omständigheterna förändras. Viktigt är också att besöka och övervaka odlingen aktivt, samt att vänta med tröskningen tills grödorna är klara.

– Mycket hopp sätter vi nu på att man skulle kunna odla höstoljeväxter. I Sverige är höstoljeväxterna en lönsam gröda som ger rätt så stora skördar. Insektsangreppen på våren är inte heller lika farliga för höstoljegrödorna. Det är främst övervintringen som har varit utmanande.

Redan under RypsiRapsi 2025 kom man fram till tydliga resultat för höstoljeväxter: betydelsen av tillräckligt tidig såningstidpunkt och att såddtätheten borde höjas.

Ännu under mitten av 1900-talet var det höstoljeväxterna som dominerade i Finland, men med tiden har tyngdpunkten flyttats till våroljeväxter. Idag utgörs endast ca 10 procent av oljeväxtodlingen av höstoljegrödor. Något man nu vill ändra på.

– Det skulle enkelt gå att fördubbla odlingsarealen. Det finns en efterfrågan, och på sikt kommer industrin inte att klara sig utan inhemsk produktion, vilket gör det fint att de nu är med och engagerar sig. Mycket skulle bli bättre inom jordbruket om vi hade mera vilja att samarbeta.