Naturresursinstitutet Luke fick in tusentals svar för två år sedan. Nu skickas ny enkät ut för att se om klimatdebatten påverkat bönderna.
När naturresursinstitutet Luke i början av 2018 skickade ut en enkät om klimatförändringen till 38.091 finländska bönder kunde de inte ana hur rätt i tiden de låg.
– Då var klimatfrågorna i jordbruket ännu inte riktigt på tapeten. Sedan exploderade diskussionen, säger forskaren Jaana Sorvali.
Lukes projekt OPAL-Life, om att minska jordbrukets klimatutsläpp, startade redan 2015. Sorvali säger att man på forskarhåll upplevt att man haft koll på metoder att minska utsläppen och möta förändringar i klimatet, men att man inte hört jordbrukarnas åsikt.
– Upplever bönderna att åtgärderna går att förverkliga på gårdsnivå? På tjänstemanna- och politikernivå förstår man kanske inte alltid vad som faktiskt är möjligt. Vi ville fråga jordbrukarna själva om deras syn på klimatförändringen och vad de är redo att göra.
4.401 jordbrukare svarade. De är, enligt Luke, ett bra genomsnitt av Finlands bönder med tanke på bland annat ålder, typ av gård och var i landet de finns.
Kvinnorna vill se åtgärder
Ungefär en tredjedel av bönderna anser att klimatförändringen mest beror på mänsklig aktivitet, medan hälften anser att den till lika stor del beror på naturliga förändringar.
Cirka 14 procent menar att förändringen mest beror på naturlig variation. Endast några få procent menar att klimatförändringen inte existerar eller att det saknas bevis för den.
Kvinnor, ekobönder, högre utbildade samt de med mindre gårdar är mer benägna än andra att se mänsklig aktivitet bakom klimatförändringen. Unga jordbrukare samt de i västra och norra Finland är tvärtom mindre benägna att se människan som huvudorsak.
– Kvinnorna är också mer positiva till klimatåtgärder, säger Sorvali. Mer överraskande är väl att de unga är mindre intresserade än andra att vidta åtgärder. De var mer benägna att tänka att klimatet inte är ett så stort problem.
Det här kan ha en koppling till att de som är 30 år eller yngre oftare har större gårdar.
– Alla analyser är inte klara, så jag kan inte säga med säkerhet. Det kan också ha att göra med att unga jordbrukare nyligen tagit över gården och sannolikt har en tyngre ekonomisk börda.
Förstås finns det en logisk koppling mellan att inte tro så mycket på människans del i klimatförändringen och att tycka att åtgärder är onödiga. Analyserna visar precis det: ju mindre man tror på människans roll, desto mindre är man beredd att agera och desto mindre tror man att åtgärderna hjälper.
Hela samhället ska delta
Cirka hälften anser att jordbruket bör delta i minskandet av utsläppen, men bara kring 40 procent anser att deras egen gård bör göra det. Endast kring 35 procent anser att de kan minska utsläppen på egna gården.
På liknande sätt anser hälften att jordbruket har möjlighet att bereda sig på klimatförändringens negativa effekter, men bara drygt 40 procent menar att de själva kan göra det.
Jaana Sorvali säger att bönderna förstår att en klimatförändring är på gång och vill vidta åtgärder. Men de upplever att det är en sak för hela samhället. I svaren märks tanken att ”vi ska göra vår del, men att man måste minnas att mat ska produceras och att andra sektorer och länder också måste delta”.
På detaljnivå pekar enkäten på en del intressanta motstridigheter. Endast 3 procent anser att konstbevattning är en viktig metod för att möta ett förändrat klimat samtidigt som rätt många tror på längre perioder av torka i framtiden. Det kan, säger Sorvali, ha att göra med att materialet samlades in före de två torra somrarna vi nu haft.
– Traditionellt har vi inte haft mycket konstbevattning i det finländska jordbruket. På Åland ses bevattningen som viktigare, men det har säkert att göra med att man bland annat odlar mycket frukt.
Bönderna i Egentliga Finland är förhållandevis positiva till precisions- och delad gödsling samt att tillföra mer fosfor och kväve. Det kan, säger Sorvali, delvis ha att göra med att de upplever att de kan sina åkrar och deras näringssituation bra.
När det gäller biodiversitet är man i Egentliga Finland mest pigg på nya grödor, medan man i Österbotten, Nyland och på Åland är mer redo att bland annat satsa på naturens mångfald på ägorna, låta skogsdungar stå kvar på åkrarna samt ha en rik flora vid åkerrenarna.
Men bönderna är mer benägna att stöda biodiversitet i allmänhet än att förespråka konkreta metoder.
– Det är en liten paradox. Kanske man inte vet så bra hur man ska upprätthålla biodiversiteten. Det kan också bli rörigt av att man dels talar om diversitet i odlandet, med växtrotation och olika grödor. Men samtidigt vill man ju inte ha ogräs på åkern. Kanske man är rädd att om åkerrenen har en massa växter så kan de ta sig in på åkern. Jordbrukarna stöder mångfalden i princip, men hur man konkret ska agera är inte så klart.
Hur ska man tänka?
Vad borde göras, utgående från enkäten?
– Det var ingen liten fråga! Jordbrukarna är förstås oroliga inför framtiden. Det kommer hela tiden mer lagar, begränsningar och ansvar. Samtidigt känns det som icke-jordbrukarna funderar på varför ska det vara så svårt att vidta åtgärder för miljön. Kanske man borde öka förståelsen för jordbruket med ”ta en stadsbo till gården”-satsningar. Och nog är det förbryllande då klimatförändringen både är ett hot och en möjlighet. Ska man försöka bromsa förändringen eller bereda sig på att odla majs? Varför bromsa något om det är en bra sak? Samtidigt upplevde odlarna starkt att klimatförändringen globalt är dåligt för jordbruket och att vi måste göra vår del. Det är mycket motsägelsefullt, och inte vet jag själv hur jag skulle agera.
Jaana Sorvali säger att det är viktigt att inte bara undersöka jordbruket ur ekonomisk synvinkel.
– Det finns också faktorer som familj och traditioner. Människor har olika motiv och värderingar. Vad man upplever som viktigt påverkar vad man är redo att göra. Odlarna är trots allt vanliga människor, men få andra jobb är sådana att du lever med det hela tiden. Här kan du ha hundratals år av traditioner och krav från äldre generationer. Också det påverkar. Jag beundrar bönderna, för de driver en business, är personalchefer, veterinärer, maskinreparatörer… Det är konstigt att de klarar allt med förnuftet i behåll.
Dags för uppföljning
En ny enkät, på svenska och finska, åker denna vecka ut till de som svarade på den första. Frågorna är, för jämförelsens skull, delvis de samma. Nya frågor gäller bland annat torvmarker.
Jaana Sorvali säger att det blir intressant att se hur klimatdebatten påverkat bönderna.
– En stor wow-upplevelse med den första enkäten var att 4.401 svarade även om de har fullt upp med annat. Jordbrukarna hade mycket att säga. Jag hoppas de också vill svara på den nya enkäten.