En handfull åländska djurbönder har i sommar testat att bevattna sina gräsvallar med bra resultat.
– Blir det en torr försommar nästa år börjar vi vattna redan i maj, säger Leif Hagberg.
Han är vd för mjölkgården Tomténs Mjölk Ab, som han driver tillsammans med sin bror och morbror i Saltvik Laby. Gården har 140 mjölkande kor och odlar vall på 85 hektar. Av den arealen har ca 30 hektar kunnat bevattnas.
Redan i fjol testade gården att vattna också gräsvallarna och resultatet var klart uppmuntrande.
– Bevattning är alltid bra. Det blir förstås en del merarbete och speciellt eftersom vi mestadels vattnat på nätter för att få bästa effekt. Men i juli bevattnade vi också på dagtid.
Bevattningen inleddes i juni efter den första ensilageskörden och det var enligt Hagberg ”lite för sent”.
– Så nästa år börjar vi redan i maj före första skörden. Det är bra att blöta vallarna ordentligt. Annars behövs det mera vatten senare på sommaren för att säkra bra tillväxt.
Grönskande gräs för tredje skörden
I år gav den första vallskörden bara 65-70 procent av normal ensilagemängd. Den andra skörden blev däremot i stort sett normal på de vallar som hade fått konstbevattning.
De vattnade tre gånger före andra skörden. Efter den vattnade de ytterligare en gång för tre veckor sedan och där är gräset nu grönt och långt. Det ser alltså lovande ut inför årets tredje vallskörd.
Hur mycket vatten vallarna behöver beror på flera saker.
– Dels handlar det om vilken grässort man har och dessutom beror det på vallens ålder. En gammal vall behöver mera vatten.
En annan odlare som testat konstbevattning av vallar är Nicklas Mörn i Saltvik Tengsöda.
– Bevattningen har nog medfört en viss förbättring av ensilageskörden. Men jag började för sent. För bästa effekt tror jag att man måste börja bevattna tidigare på våren medan vädret ännu är svalare, säger Mörn.
Svag spannmålsskörd medför brist på strö
Trots att de bevattnade vallarna gett betydligt mera ensilage än annars skulle ha varit fallet räknar Leif Hagberg med att att gårdens fodersituation ännu inte är helt säkrad.
– Därför har vi nu också sått in grönfoder i helsäd för att prova om det blir något.
Också den åländska spannmålsskörden verkar som följd av torkan bli mycket mindre än normalt vilket givetvis påverkar djurgårdarna.
– På basen av det som hittills tröskats blir det väldigt lite halm. Så man kan nog förutspå att det också kommer att bli extrem brist på strö, tror Leif Hagberg.