Restaurangernas kockar behöver enkel och tydlig information om råvaror i säsong och för producenterna spelar förädlingsföretagen en viktig roll. Det var ett par saker som tydligt kom fram när ett tjugotal kockar och lika många producenter samt några representanter för förädlingsledet förra fredagen träffades till en informell träff på Pub Stallhagen i Finström för att ventilera utmaningar och möjligheter inom den åländska livsmedelskedjan.
– Uppslutningen vittnar om att mötesplatser behövs. De flesta är experter inom sitt eget område, men man behöver öka förståelsen om aktörerna i hela kedjan, kommenterar Ålands Producentförbunds vd Sue Holmström.
Hon ordnade diskussionen tillsammans med Ålands Hushållningssällskaps vd Jenny Enbär. Träffen avslutades med gemensam middag på deltagarnas egen bekostnad.
– Kockarna önskar också att besöken till gårdarna återupptas. Det är viktigt att kontakten mellan kockar och producenter både finns och vårdas, betonar Sue Holmström.
För att få mera åländskt på tallrikarna krävs ett personligt engagemang och en vilja att värna om lokala råvaror och öka kunskapen om dem. Kommunikationen mellan producent, grossist och konsument behöver stärkas.
Ny arbetsgrupp ska åter försöka påverka
Enligt Sue Holmström har det åländska samhället byråkratiserats ”så att vi har slagit krokben på oss själva”.
– Vi ser det genom att förädlingsindustrin tampas med höga driftskostnader samtidigt som vi anser att Ålands beslutsfattare har möjligheter att främja den lokala livsmedelsproduktionen. Men åtgärder krävs. För att överleva måste vi kunna konkurrera även utanför Åland, betonar ÅPF:s vd.
Nu ska en arbetsgrupp sammanställa industrins merkostnader och enligt Sue Holmström ”återigen använda dem för att försöka påverka myndigheterna”.
Mjölkprovning påvisar kvalitet
En tanke som kastats fram är att öka medvetenheten om råvarans kvalitet genom att exempelvis arrangera mjölkprovningar i likhet med vin- och ölprovningar.
– Våra färska åländska produkter håller högsta kvalitet och naturligtvis påverkar det smakupplevelsen.
En åländsk råvara på tallriken är enligt Sue Holmström inte bra enbart för producenten utan också för köket, för konsumenten, för den som transporterat och förädlat, för den som lockat konsumenten och för den som använt råvaran som en orsak att komma till Åland.
– ”Mer åländskt på tallriken” främjas också av mer kunskap, ökad medvetenhet samt utbildning och fortbildning i hela samhället.