För att kunna fatta beslut om skogen behövs data. Och för att datan ska bli begriplig behöver den bearbetas och tolkas. Här kommer företaget Simosol in.
På Simosols hemsidor möts man av devisen ”Globala ledare för lösningar inom hållbarhet och optimering” på engelska.
– Simosols verktyg utnyttjas i dag av de flesta skogsaktörer i någon form, även globalt, säger verkställande direktör Jussi Rasinmäki.
Till exempel Skogscentralens MinSkog-tjänst bygger på Simosols beräkningsverktyg. Tapio ForestKIT och Metsä Groups Metsäverkko är andra exempel på verktyg som Simosol medverkat i.
Öppen källkod för skogsplanering
I dag sysselsätter företaget ett tjugotal personer, på kontoret i Riihimäki sitter såväl programvaruutvecklare som projektanalytiker. Företagets rötter är i SIMO-projektet vid Helsingfors universitet åren 2004-2007.
– Projektets mål var att utveckla programvara för den nya generationens skogsplanering i Finland. Vi utvecklade beräkningsverktyg för hållbar användning av skogen och simulerade hur skogsresurserna utvecklas i framtiden beroende på vilka åtgärder som vidtas. Det skapas en slags stig till beslutsfattandet, där man med hjälp av matematisk optimering maximerar resultaten inom vissa fastsatta gränser, förklarar Rasinmäki.
Efter tre år hade man skapat ett ramverk med öppen källkod för skogsplanering, ramverket finns fortfarande tillgängligt för alla på www.simo-project.org. Rasinmäki disputerade och projektet tog slut.
– Projektets resultat var bra, men riskerade att bli liggande på hyllan om det inte överfördes till praktiken. Då beslöt jag tillsammans med två andra forskare, Antti Mäkinen och Jouni Kalliovirta, att grunda ett företag och föra ut forskningsresultaten i den verkliga världen.
Simosol grundades, namnet syftar på SIMulering, Optimering, lösningar (SOLutions).
Ut i världen
Till en början erbjöd man skogsdatasystem, hur skogen ska hanteras, senare också analytik. Olika projekt blev så småningom varaktiga kundrelationer.
– Vi har en viktig roll, men arbetar inom ett smalt segment. I Finland finns bara ett fåtal aktörer att samarbeta med, säger Rasinmäki.
Att erbjuda tjänster globalt kom därför snabbt in i bilden, i dag är skogsplantagen i tropikerna en stor kundgrupp.
– Finland har en ganska unik och omfattande skogsdata. Globalt är utmaningen ofta att det saknas kartläggning av skogen, man vet inte vad som finns och var det finns och målsättningen med skogsbruket har inte definierats.
De första uppdragen utanför Finlands gränser var på Borneo i Indonesien och i Ryssland.
– Projektet på Borneo finansierades av utrikesministeriet och målet var att främja produktionen av förnybar energi på ett hållbart sätt. I Ryssland handlade det om råvaruflödet till ett sågverk. Här var utmaningen att det fanns råvara, men logistiken fungerade inte till exempel på grund av ett dåligt vägnätverk.
Liksom i Finland är Simosols roll datahantering, analys och planering, medan kunden sköter förverkligandet. I dag utgör verksamheten utrikes ungefär hälften av all verksamhet och Rasinmäki ser att utrikesverksamheten kommer att öka.
Konsumentkontakt
I år har företaget tagit steget in på den inhemska konsumentmarknaden. Från att ha arbetat med företag har man genom den i våras lanserade tjänsten www.metsajapuut.fi kommit i direktkontakt med den enskilda skogsägaren.
– Metsäjapuut är en skogsfastighetsvärderingstjänst, som beräknar skogens värde utifrån den öppna datan som finns tillgänglig.
Värdet ges ur tre olika vinklar: marknadsvärdet, det summerade värdet och kapitalvärdet. Tjänsten erbjuds på svenska, finska och engelska.
– Tidigare hade vi inte möjlighet att närma oss konsumenten direkt, men i och med statens beslutet att frige skogsdatan kunde vi skapa den här tjänsten.
Eftersom värderingen baserar sig enbart på öppen data ger den inte en fullständig bild.
– Vi har dels fått respons på att en sådan här tjänst verkligen behövs, dels att uppgifterna inte stämmer. Om några veckor lanserar vi en ny version av tjänsten, där man inte längre är tvungen att använda enbart öppen data vilket möjliggör mera exakta uppgifter, berättar Rasinmäki.
Olika perspektiv
Kol och kolbindning har varit på tapeten de senaste åren på grund av klimatförändringen. Simosol har utvecklat verktyg för att beräkna kolbalansen, alltså hur mycket en viss skog eller till och med ett enskilt träd, marken och träprodukterna som tillverkas av skogen avger och binder koldioxid beroende på vilka åtgärder som vidtas.
– Lahtis stad var en föregångare, de ville veta hur stadens skogar ska hanteras de följande trettio åren för att maximera kollagret. Senare beräknade vi inom ILKKA-projektet ut hur olika slags markanvändning påverkar kolbalansen i städerna Esbo, Lahtis, Åbo, Helsingfors och Vanda. På landskapsnivå har vi granskat vad förändrad markanvändning medför ur klimatperspektiv i Birkaland, där utgör resultaten en grund för planläggningen.
Produktutvecklingen fortsätter. Rasinmäki nämner att förutom en värderapport på en skogsfastighet kan man i framtiden också erbjuda en kolrapport, där man ser kolbalansen till exempel under ett år eller hur olika skogsvårdsåtgärder påverkar kolbalansen i framtiden.
– Osäkerheten ökar, skogarnas utveckling är på en mycket osäkrare grund än vad man i normsamhället allmänt trodde tidigare. Klimatförändringen, politiska processers oberäknelighet, skogsbranschens produktpalett… Därför är det allt relevantare att ta fram och granska olika scenarier. Personligen irriteras jag av den allmänna diskussionen där åsikterna är så svartvita. Den ena falangen håller fast vid att skogen ska skötas ”såsom den alltid skötts”, den andra att man inte får röra skogen alls. I verkligheten finns det många nyanser och det är här som de bästa lösningarna hittas.