Kalskord1
Kålodlaren Andreas Örn i Vallvik är överlag nöjd med årets skörd. På bilden skördas vitkål på en åker som ligger på Kvevlax-sidan. Priserna kunde dock vara bättre med anledning av stigande produktionskostnader, säger Örn.
Jordbruk

”Skaplig kålskörd, men
priserna kunde vara bättre”

De österbottniska kålodlarna har varierande erfarenheter av årets odlingssäsong. Vallvikodlaren Andreas Örn säger att höstens resultat är helt skapligt. Kollegan Mikael Segerstram i Socklot kommer i sin tur att minnas de mycket svajiga väderhållandena under 2023.

Kålodlaren Andreas Örn från Vallvik, Korsholm räknar med att det återstår ungefär fem dagars skördearbete när LF-intervjun äger rum i början av oktober.

– Årets odlingssäsong har varit helt skaplig. Trots att det var mycket torrt i början av sommaren har jag inte behövt göra några bevattningar. Inte heller de mera regniga perioderna mot hösten har medfört några större problem. Också duggregn brukar vara besvärligt för kålfälten. Men vi har klarat oss väl trots allt.

Andreas Örn är tredje generationens kålodlare i hembyn. Han tog över familjeföretagsverksamheten efter pappan Leif Örn 2018. Han spinner vidare på den tradition som hans farfar Eskil Örn startade i tiderna.

Örn producerar vitkål på ungefär hälften av sin åkermark. Hans fält genererar dessutom blomkål, broccoli, rödkål och kinakål. Skördarna levereras till Granholms Grönsaker.

Priserna kunde vara bättre

– Antalet uppodlade hektar kan variera något från år till år. I år är den totala arealen något större än tidigare och uppgår till 21-22 hektar. Fälten finns i Vallvik, Kvevlax och Kuni, berättar Örn under en traktorfärd ut till en av hans åkrar.

– Producentpriserna har varit på en hyfsad nivå på sistone. Men de kunde vara bättre på grund av stigande kostnader på gödsel och bränsle. Om det inte vore för dessa prisstegringar skulle läget vara bra.

– Några svårare attacker från olika skadegörare har inte förekommit i våra fält år. Under vissa år brukar det finnas rätt mycket sniglar i farten på dessa gamla havsbottenmarker, säger Örn.

Andreas Örn har inga planer på några kursändringar i sitt kålodlande. Han siktar på att fortsätta med det nuvarande konceptet framöver.

– Via en uthyrningsfirma har jag tillgång till arbetskraft. För närvarande har jag åtta anställda från Vietnam som utför upptagnings- och skärningsarbeten. En del vietnamesiska arbetare har arbetat här i flera års tid, säger Örn.

Kalskord2
Odling av palsternacka är en extra nisch för kål- och grönsaksodlaren Mikael Segerstam i Socklot. På grund av den blöta hösten är det oklart om Segerstam överhuvudtaget kan skörda grödan i höst.

Extremt torrt och extremt blött

Kål- och grönsaksodlaren Mikael Segerstam i Socklot, Nykarleby, säger att han kommer att minnas svängningarna från extremt torrt till extremt blött under odlingssäsongen 2023.

Mikael Segerstam odlar olika kålsorter och palsternacka på 35 hektar i Socklot, Karby och Kovjoki. I den sistnämnda byn har han köpt upp ett hemman för några år sedan.

När LF-intervjun äger rum har Segerstam skördat all blomkål och broccoli. Upptagningen av vinterkål pågår fortsättningsvis.

– Det har varit blött på sistone. Hittills har vi inte kunnat skörda palsternacka på ett område på fem hektar. Nu ser det att komma mera regn snart. Det finns risk för att skördandet uteblir helt och hållet, säger Mikael Segerstam.

Överutbud på blomkål byttes till underutbud

– I fråga om tidig kål har det varit en normal säsong utan större störningar. För blomkålens del var efterfrågan god till att börja med. Men i mitten av augusti tog det stopp. Det blev helt enkelt överutbud på marknaden och vi var tvungna att kassera 30 ton blomkål.

– Vi hade 70-100 pallar med blomkål i vårt kyllager när det blev stopp. Vi valde dock att köra en kampanj där vi sålde kålen på förlust. Det visade sig vara ett bra drag.

– Överutbudet övergick senare i ett underskott vilket bidrog till att pressa upp priserna igen, fortsätter Segerstam.

Odlingsåret 2023 har för Segerstams del varit minst sagt speciellt. I juni var det egna bevattningssystemet och hjälpsamma grannar en räddningsplanka när torkan härjade som värst i fälten.

I slutet av juli och början av augusti slog regnet till med besked. Det behövdes kättingar för att kunna ta sig fram med traktor i landen, berättar Segerstam.