Trosk1 Sep23 Ct
Särskilt i södra Finland, Södra Österbotten, Österbotten och Birkaland har skördearbetet störts av tunga regn. FOTO: Christoffer Thomasfolk
Jordbruk

Skörden inne på slutrakan
trots utmanande väderlek

Under september har skördearbetet framskridit med fart och alla dagar av uppehåll har utnyttjats. Spannmålsskörden är inne på slutrakan i hela landet. Dock finns det fortfarande obärgade arealer av alla stråsädsslag och större delen av våroljeväxterna. Skörden är mest på hälft i Satakunta och Österbotten, skriver ProAgria i sin växtodlingsrapport.

Regnen har varit rikliga i september och särskilt i södra Finland, Södra Österbotten, Österbotten och Birkaland har skördearbetet störts av tunga regn. Regnen i augusti blötte upp åkrarna, vilket ledde till att alla skiften inte bar de tunga skördemaskinerna.

En del skiften kommer att bli oskördade på grund av besvärliga förhållanden. Uppskattningsvis cirka fem procent av all stråsäd kommer att bli obärgad på nationell nivå. Situationen är besvärligast i Egentliga Finland och landskapet Österbotten, där så mycket som 15-20 procent av stråsäden kan förbli obärgad.

Skördens kvalitet är så dålig att den lämnas kvar på åkern eller förs till förbränning. I delar av Satakunta är situationen också sådan att en del inte bärgas. Av till exempel ärtor kan så mycket som 70 procent på sina ställen bli kvar på åkern på grund av utmanande skördeförhållanden.

De tunga regnen har fått spannmålen att lägga sig och kännbart försämrat kvaliteten. Mögeltoxiner har registrerats i flera havrepartier och havren har varit så lätt, att den inte fyller kraven för livsmedelsanvändning.

Kornet har också haft kvalitetsproblem i form av lätta, mörka och små korn samt rödmögelinfektioner. Axgroning har också förekommit allmänt i stråsäd.

Det kommer sannolikt att råda brist på livsmedelsduglig spannmål efter denna skördeperiod.

Spannmålsskörden blir mindre än i genomsnitt för nästan alla spannmålsslag och särskilt kornskörden verkar bli svag. Havren når nästan en genomsnittlig skörd.

Havre 2
Mögeltoxiner har registrerats i flera havrepartier och havren har varit så lätt, att den inte fyller kraven för livsmedelsanvändning. FOTO: Staffan Pehrman

Stora skördevariationer

Höstspannmålsskörden har varit tillfredsställande i hela landet. Rågskörden har ställvis varit god och på flera gårdar har man noterat rekordskörd för rågen. Rågskörden har varit sämst i Norra Savolax, där skörden är försvarlig.

Höstvetet har klarat sig sämre åtminstone i Österbotten och Södra Österbotten, där skördevariationerna har varit stora mellan gårdarna.

Vårveteskörden uppskattas bli försvarlig, utom i Mellersta Österbotten och Södra Savolax, där skörden är god.

Kornskörden droppar rejält. Den uppskattas bli svag i största delen av landet, men i Mellersta Österbotten och Södra Savolax är skörden god. Havreskörden ligger nära genomsnittet, utom i Satakunta och Egentliga Finland, där skörden är försvarlig. Kvalitetsproblemen är däremot störst för havre på grund av låg hektolitervikt och mögeltoxiner.

Bärgningen av oljeväxter är mest på hälft. Rybs- och rapsskörden har hunnit längst i Norra Österbotten, Nyland och Egentliga Finland. Oljeväxtskörden uppskattas bli dålig i hela landet, utom i Södra Savolax, där skörden uppskattas bli god.

Ärtskörden har varit utmanande denna höst. En stor del av ärtbestånden har lagt sig rejält, vilket försvårar bärgningen avsevärt. En del av ärtskörden kommer därför inte att bärgas. Skördenivån är god i Norra Savolax och Tavastland, men i stora delar av landet är skörden försvarlig eller högst måttlig.

En tredje vallskörd har bärgats i hela landet och ungefär hälften av gårdarna tar en tredje skörd. Tredje skörden är minst allmän i södra Finland och Birkaland samt Tavastland. Vätan stör skördearbetet, då åkrarna är mjuka och bär maskinerna dåligt om skörden ännu fördröjs. De skördar som har bärgats har varit genomsnittliga eller större än i genomsnitt.

Upptagning2 Sep23 Ct
Potatisupptagningen har kommit igång. Skörden är ställvis relativt god, men på andra ställen är bärgningen omöjlig på grund av väta och potatisen blir kvar i åkern. FOTO: Christoffer Thomasfolk

Potatisupptagning i full gång

Potatisupptagningen har kommit igång. Skörden är ställvis relativt god, men på andra ställen är bärgningen omöjlig på grund av väta och potatisen blir kvar i åkern. Skördenivån är inte god detta år heller, men utsikterna för en någorlunda skörd är goda om det skulle bli en veckas eller längre uppehåll.

Matpotatisens kvalitet har delvis varit god. Denna säsong har kvaliteten försämrats av tillväxtsprickor och missbildningar samt drunknad potatis, vilken inte borde komma i lager med stor risk för förruttnelse. Skorv förekommer också.

Stärkelsepotatisens stärkelsehalter förväntas inte bli särskilt höga.

Potatisbladmögel har plågat ekologisk potatis och i någon mån även konventionella odlingar. Beroende på potatissort har potatisbladmögel förstört bestånden redan i ett tidigt skede i ekologiska odlingar och knölarna är mycket små.

Skörden av ekologisk potatis blir liten i år på grund av bladmögel. Bladmögelinfektioner förekommer också i konventionella odlingar, särskilt om de sista besprutningarna inte har utförts i tid eller inte alls.

Sen skörd står i vägen för höstsådd

Arealen av höstsådda grödor ser ut att minska på grund av det sena skördearbetet. Rågarealen minskar ungefär en fjärdedel på nationell nivå och för höstvete är minskningen i samma storleksordning. I Norra Savolax är rågarealen ökande.

Höstoljeväxtarealen är också mindre än i fjol och minskningen är särskilt stor i Satakunta. Bråddskjutningen har varit god för höstsådda grödor i år.

Under skördeåret 2023 framträder höstspannmål, kummin och sockerbeta som vinnare. Dessutom har sena sorter klarat sig bra både kvalitets- och kvantitetsmässigt. De höstsådda grödorna utnyttjade vårfukten och det fanns goda förutsättningar för en god skörd där övervintringen hade lyckats.

Årets förlorare är bondböna och korn, för vilka skördarna har varit varierande och till stora delar dåliga.

Höstens regn förstörde skörden på många gårdar även om grödorna klarat försommartorkan. Vi kan inte påverka regn eller uppehåll, men det lönar sig att fästa uppmärksamhet vid åkrarnas vattenhushållning, täckdikning och utfallens skick samt markstruktur utan att glömma odlingens mångsidighet.

Äppelskörden blir god

På Åland och i södra Finland har vinteräpplena nått skördemognad. För närvarande skördas i huvudsak vintersorter så som Aroma, Amorosa, Lobo och Zaria. På Åland uppskattas äppelskörden bli god, vilket innebär cirka 15 procent större skörd än i fjol.

Bärskörden från friland är i huvudsak slutförd, även om mindre mängder havtorn och bäraronia fortfarande bärgas. Höstarbetena så som höstgödsling är i huvudsak slutförda i bärodlingarna.

Inhemska bär så som jordgubbe och hallon finns fortfarande i handeln i små volymer till början av oktober från växthus och tunnlar.

Bärgningen av färska grönsaker som isbergssallat, kinakål, grönkål, blomkål och broccoli är alldeles på slutrakan. Lagergrönsakerna växer till en del ännu och skörden av vinterkål, morot och andra rotsaker är ännu i sin början och pågår ännu en månad.

Regnen i september har försvårat skörden och en del av skörden kan till och med bli obärgad. Skörden av lagergrönsaker är relativt god.