Statsrådet beslöt igår inrätta 29 naturskyddsområden på statsägd mark i Nyland. Den totala arealen är 5.883 hektar, av vilka 5.099 hektar landområden och 784 hektar vattenområden. Genom miljöministeriets förordning ska ytterligare 2.300 hektar fredas.
Finlands skogscentral granskar kontinuerligt plantbestånd som vårdats med statligt s.k. kemera-stöd. På 86 procent av de plantbestånd som granskades i fjol hade skötseln utförts bra. Däremot hade nästan var tredje gallring av ungskog gjorts på ett sådant sätt att statsstöd inte kunde beviljas. Mängden plantbeståndsvård är fortfarande långt från målen i de regionala skogsprogrammen.
Migrationsverket och arbets- och näringsministeriet ordnar i samarbete via TE-live ett webbinformationstillfälle gällande säsongsarbete för arbetsgivare.
CAP 2023 och nationella lagberedningar som markanvändnings- och bygglagen, naturvårdslagen samt inlösningslagen för med sig förändringar för jordbrukare och markägare. SLC:s ordförande Mats Nylund presenterade några av de preliminära förändringarna under SLC Nylands vårmöte.
SLC Nyland höll sitt vårmöte förra fredagen, både på distans och på plats vid Vanda Lantbruksmuseum. Vid mötet godkändes i första behandling förslaget om officiell namnändring till SLC Nyland och övergång till ett fullmäktige och en styrelse.
I regeringsprogrammet finns goda ambitioner för att förbättra jordbrukarnas ställning. Men trots det är näringens lönsamhet fortfarande blygsam. Nu är det hög tid för jord- och skogsbruksminister Jari Leppä att agera, säger ÖSP:s ordförande Tomas Långgård när han öppnade förbundets vårmöte.
Förbundsstyrelseordförande Thomas Antas påpekade i sitt öppningsanförande under SLC Nylands vårmöte att pandemin kan föra med sig ändringar för hela jordbruket. Antas efterlyste mera samarbete i synnerhet inom spannmålssektorn, en stark enhet inom producentkretsarna och stöd i kommunalvalet för kandidater som förstår sig på markägarnas situation.
I skogsvårdsföreningen kan de privata skogsägarna samla sin styrka och bevaka sina intressen. Via vårt skogsrevir som idkar förmedling av leveransvirke kan vi sälja alla sortiment till konkurrenskraftigt pris. Hur skulle det gå för alla små skiften utan vårt skogsrevir med alla dess tjänster? Den frågan ställer jord- och skogsbrukaren Mikael Nygård i Mickelspiltom, Liljendal, som återvaldes till fullmäktige en fjärde period i skogsvårdsföreningen Södra skogsreviret i höstas. Han är också ledamot i revirets styrelse. Läs mer i veckans Skogsägartema i LF!
Hösten 2019 överlämnade några miljöorganisationer ett medborgarinitiativ som vill förbjuda slutavverkningar i statens skogar och endast tillåta så kallat kontinuitetsskogsbruk där man avverkar de största träden genom plockhuggning. I kampanjmaterialet hävdas att slutavverkningar, det vill säga förnyelseavverkning av jämnåriga bestånd, skadar biodiversiteten och dessutom att de bromsar arbetet mot klimatuppvärmningen. Men håller det streck i praktiken? frågar sig SLC:s ordförande Mats Nylund.
Regeringen vill öka askgödslingen av klimatskäl. Många torvmarker skulle också vara i behov av åtgärden på grund av näringsobalans. Trots det utförs åtgärden på enbart små arealer i Österbotten. En som gärna skulle samordna fler projekt är skogsvårdsinstruktör Tom Lundqvist.
I mitten av mars kör Robin Nyman med sågförsedd skördare i en figur på cirka fyra hektar, som hör till Henry Eks skog i Jackarby, Borgå. Beståndet är bara 20-25 år gammalt, men tillväxten har varit god. Det finns i dag skördare med aggregat försedda med både kedjesåg och giljotin, men Robin Nyman klarar sig bra med sågen i den här figuren.
Mängden planerade avverkningar i privatskog ökade med åtta procent år 2020 jämfört med 2019, enligt de anmälningar om användning av skog som kommit in, uppger Finlands skogscentral.
