Utredningen ”Lönsamt och klimatsmart åländskt skogsbruk” som nyligen presenterades vid Ålands Skogsvårdsförenings höstmöte i Mariehamn visar att intäkterna från de åländska skogarna är betydligt lägre än i Egentliga Finland och Åboland. Men projektchefen Henry Schneider vid konsultföretaget Tapio ser ändå utvecklingsmöjligheter för det åländska skogsbruket.
Klimatförändringen ökar riskerna för olika skogsskador och just Åland bedöms vara speciellt utsatt. Då handlar det inte bara om granbarkborren som ökat kraftigt efter stormen Alfrida. Redan har man exempelvis sett angrep på tall från skarptandade barkborren.
Ålänningarna uppmanas därför att noggrant följa upp ”tallens hälsosituation” och fortsätta med att följa upp granbarkborren samt också hålla koll på ”nya” skadegörare som exempelvis barrskogsnunna och lövskogsnunna, som redan förekommer i Sverige och Baltikum.
Motverkandet av skogsskador bör beaktas vid skogsvårdsplaneringen. För att förebygga skador av granbarkborren ska man vid avverkningar överväga kortare omloppstid för granen.
Ett annat sätt är att inte plantera gran på torra växtplatser utan i stället satsa på tåliga barr- och lövträd som tall, klibbal och lönn. Dessutom kan man överväga helt nya trädslag som bok och douglasgran.
Ålands landskapslags bestämmelser om tidsgränserna för borttransport av avverkat och skadat virke från skogen bör enligt utredningen ses över.
Sök nya inkomster
Utredningen bekräftar att skogsbrukets lönsamhet på Åland är betydligt sämre än i Egentliga Finland, som också omfattar Åboland och skärgården. Detta beror bland annat på mindre andel timmer i det åländska virket samt lägre medelrotpriser och höga kostnader för transporter och skogsvård.
Enligt utredningen är Ålands nuvarande stödsystem flexibelt med möjligheter att rikta stöd enligt behov som exempelvis efter Alfrida-stormen. Men stödsystemet bör ändå ses över för att uppmuntra till effektivare vård av plantskogar.
Utredningen föreslår också att man ska titta på andra möjligheter att få inkomster från skogen än enbart från virkesproduktion. Alternativ som nämns är handel med koldioxidkompensation, ekologisk kompensation där speciellt åländska skötselbiotoper är intressanta samt handel med landskapsvärden och utveckling av naturturism i form av tjänster i samband med bärplockning och liknande.
En annan möjlighet för kolkompensation är längre omloppstid för skogen samt tätare bestånd.
Utredningen betonar också vikten av att utnyttja nya och ”färska” skogsdata för att utvärdera avverkningsmöjligheter och behovet av skogsvårdsåtgärder.
Här hänvisas till resultaten från riksskogstaxeringen, vars mätningar gjordes i somras och vars resultat publiceras nästa år. Dessutom gör konsultföretaget Tapio den riksomfattande utredningen ”Värdekedjorna inom skoglig bioekonomi” där också Åland ingår. Resultaten finns att tillgå på våren 2024.
– Det här är data som kunde stöda utarbetandet av en eventuell ny skogsstrategi på Åland, tipsar Schneider.
Försämrad lönsamhet under senaste 20 åren
Lönsamheten för de åländska skogsägarna har försämrats under de senaste tjugo åren. Efter Alfrida-stormens enorma förstörelse i januari 2019 och tre års ”upprensning” av skadorna beställde Ålands Skogsvårdsförening en utredning för att jämföra lönsamheten med fastlandet och planera för ett klimatsmart skogsbruk, som minskar nettoutsläppet av växthusgaser och föreslår åtgärder som förbättrar lönsamheten för enskilda skogsägare.
En expertgrupp vid konsultföretaget Tapio har med Henry Schneider som projektchef analyserat skogsdata och i samråd med åländska aktörer studerat det åländska skogsbrukets förutsättningar.
När Schneider presenterade den sjuttiosidiga rapporten på skogsvårdsföreningens höstmöte i Mariehamn konstaterade ordföranden Johan Mörn att den innehåller ”en hel del att plocka och ta fram”.
Större stämplingsposter och hårdare gallringar
Utredningen slår fast att det åländska skogsbrukets sämre lönsamhet framför allt beror på att andelen timmer är lägre än på fastlandet. Andelen timmer sjönk ytterligare i samband med uppröjningen efter Alfrida.
Den låga andelen stock i virkesförrådet kan enligt Schneider inte enbart förklaras med virkesförrådets diameterklassfördelning utan beror också på Ålands klimat. Träden växer sig inte lika höga som på fastlandet. Ålands extrakostnader för frakt, lastning och lossning minskar i sin tur virkesuppköparnas betalningsförmåga.
Löne- och arbetskostnaderna är dessutom höga på Åland och många små skogsfastigheter innebär att skogsvårdskostnaderna relativt sett blir dyrare.
En av utredningens rekommendationer är därför att söka samarbete över fastighetsgränserna eftersom små stämplingsposter ”anstränger lönsamheten”.
Utredningen pekar också på att ”låga röjningsmängder ” och ”försiktigt utförda röjningar” medför problem i förstagallringsbestånden. Både skogsrådgivningen och det åländska stödsystemet, som skiljer sig från fastlandets, borde därför uppmuntra till tillräckligt kraftiga sly- och plantskogsröjningar.
Satsa på skogsvården
I rapporten som kan laddas ner via Ålands Skogsvårdsförenings hemsida har tillväxten i de åländska skogarna samt virkespriserna främst jämförts med Egentliga Finland inklusive Åbolands skärgård.
Medeltillväxten på Ålands skogsmarker har varit är 6,0 kubikmeter per hektar, vilket är aningen mera än Egentliga Finlands 5,9 kubikmeter per hektar. Tillväxt på Åland överstiger också riksmedeltalet 5,0 kubikmeter per hektar, men är lägre än södra Finlands 6,7 kubikmeter per hektar.
Efter stormen Alfrida har virkesuttaget på Åland åren 2019-2022 överskridit skogens medeltillväxt, som enligt riksskogstaxeringen är 380.000 kubikmeter/år. Därför föreslår utredningen en noggrann utvärdering av det hållbara uttaget ur Ålands skogar när nya data från riksskogstaxeringen blir tillgängliga sommaren 2024.
Med tanke på kommande avverkningsmöjligheter är det enligt Schneider nu hög prioritet att utöka de första gallringarna i Ålands skogar. Det kommer att finnas efterfrågan på åländskt virke också i framtiden när det ryska importvirket försvann från marknaden efter Rysslands angrepp på Ukraina.
– Det är således motiverat att investera i virkesproduktion genom satsningar på förnyelse, plantskogsvård och första gallringar.