Utredn Livsmkedjan
Paneldiskussionen vid lanseringstillfället av Kyösti Arovuoris utredning om livsmedelskedjans avtalspraxis. Vid talarstolen livsmedelsmarknadsombudsmannen Olli Wikberg och i panelen fr.v. MTK:s Jyrki Wallin, SLC:s Rikard Korkman, Livsmedelsindustrin ETL:s Mikko Käkelä och Detaljhandeln PTY:s Kari Luoto och utredaren Kyösti Arovuori. FOTO: Staffan Pehrman
Jordbruk SLC Marknad

SLC: Livsmedelskedjan måste
reagera snabbare på gårdarnas
ökade kostnader

De snabbt stigande produktionskostnaderna på bland annat gödsel och energi har fått producenterna på knä. Producentpriset täcker inte produktionskostnaderna och hotar den inhemska produktionen och självförsörjningen.

Avtalsstrukturerna inom livsmedelskedjan reagerar inte tillräckligt snabbt på att föra ökade kostnader inom primärproduktionen vidare till industrin och handelsledet. Enligt producentorganisationen SLC krävs det nu snabba åtgärder från livsmedelskedjan för att göra parternas ställning mera jämlik och handeln måste även reagera på jordbrukets kostnadsökning. Finland har inte råd att köra ner sitt jordbruk.

SLC ser positivt på de förslag som idag framfördes i en rapport av agronomie- och forstdoktor Kyösti Arovuori om hur avtalsförhållanden mellan livsmedelskedjans aktörer borde utvecklas då det gäller sälj- och köpavtal mellan lantbruksproducenter, livsmedelsindustrin och handeln.

Utredningen föreslår bland annat snabbare korrigering av priserna i leverantörsavtalen. Priskorrigeringarna måste föras in i handelns inköpspriser betydligt snabbare än för tillfället. Det behövs även en objektiv mätare, ett kostnadsindex för livsmedelskedjan, som utlöser förhandlingar om priskorrigeringar under pågående avtalsperioder.

SLC anser att det dessutom behövs mera öppenhet och genomskinlighet i prisbildningen inom livsmedelskedjan.

– I dagens läge har konsumenten ingen klar bild över hur konsumentpriset för olika livsmedelsprodukter fördelas mellan producenten, industrin och handeln. Uppgifterna om prisbildningen har inte uppdaterats sedan 2016 då en lagändring gjorde det svårare att få tillgång till nödvändiga uppgifter. I utredningen finns goda förslag för att öppna upp prisbildningen och dessa förslag kan genomföras snabbt om det finns vilja, säger SLC:s ombudsman Rikard Korkman.

– Livsmedelskedjans ojämna styrkebalans har återkommande och under en lång tid påvisats i olika utredningar. Detta har lett till nationell lagstiftning och ett EU-direktiv, men det krävs mera. Nu krävs det att alla parter i kedjan tar sitt ansvar. Alla måste få ut sin rättmätiga andel. Inhemsk matproduktion är viktigare än någonsin – Finland har inte råd att köra ner sitt jordbruk, säger SLC:s ordförande Mats Nylund.

I nuläget sätter förhandlingsmekanismerna producenterna i kläm. – Speciellt de så kallade internetauktionerna är inte rejäla för den svagare parten och pressar producentpriserna på ett osunt sätt. Livsmedelsombudsmannen måste i snabb takt i samarbete med kedjans aktörer fortsätta arbetet för att parterna i livsmedelskedjans ska få en mera jämlik ställning, säger Nylund.

Utredningen har samordnats av livsmedelsmarknadsombudmannen Olli Wikberg och beställts av arbetsgruppen för jordbrukets kostnadskris som bestått av representanter från Livsmedelsindustriförbundet ETL, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK, Finlands Dagligvaruhandel PTY och Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC. 

Fotnot: Artikeln har kompletterats 10.3.2022 med de två faktarutorna här under.

Bästa praxis inom dagens livsmedelskedja som bör befrämjas

•    Förstärkning av kontraktsproduktionen och avtal som delar bättre risken mellan säljare och köpare
•    Möjligheten för leverantören att i anskaffningsprocessen lägga in ett motbud med förslag om pris och mängder
•    Tillräckligt långa urvalsperioder skapar förutsättningar för långsiktig och planerad verksamhet. I och med att produktionsprocesserna är långa är förutsägbarhet viktigt för alla parter
•    Dagligvaruhandelns efterfrågestyrning. Viktigt att leverantören har tillgång till uppgifterna på de egna produkternas efterfrågan och försäljning
•    Användningen av försäljningskampanjer inom dagligvaruhandeln för att balansera upp tillfälligt överutbud på marknaden. Bra åtgärd då när marknadseffekterna är kortvariga. På längre sikt gagnar det alla.

Åtgärdsförslag i Kyösti Arovuoris utredning


•    Snabbare korrigering av priserna leverantörsavtalen, priskorrigeringarna bör föras in i handelns inköpspriser betydligt snabbare än för tillfället
•    Inom ramen för nuvarande avtal finns det risk för varje leverantör att falla ut från följande urvalsperiod. Dethär är en stor risk för små och medelstora leverantörer, till följd av detta kan bli helt utan en försäljningskanal. Handeln och leverantörerna bör förhandla om hur en sådan situation kan förhindras.
•    Ömsesidigt bindande kontrakt mellan leverantör och köpare. Köparen förbinder sig inte dagens läge på samma sätt som leverantören till överenskommen mängd. Leverantörens och köparens ställning bör vara likvärdig. Allmänt taget borde bindande kontraktens roll inom livsmedelskedjan förstärkas
•    Uppgifterna om konsumentefterfrågan bör förmedlas snabbare och effektivare till primärproduktionen. Handelns uppgifter om konsumenternas preferenser bör göras tillgängliga till övriga parter i kedjan
•    Det behövs en objektiv mätare, ett kostnadsindex för livsmedelskedjan, som utlöser förhandlingar om priskorrigeringar
•    Nuvarande statistik och statistikpraxis erbjuder begränsade möjligheter att förstärka marknadsuppföljningen. Sedan 2020 publiceras dagligvaruhandelns livsmedelsförsäljningsstatistik. Jordbrukets producentpriser statiskförs noggrant Månatlig uppföljning behövs också av konsument- och industripriser. Jordbrukets köpprisindex för produktionsinsatser bör uppdateras oftare.
•    Förstärkning av producenternas ställning genom grundandet av producent -och branschorganisationer