SLC Nylands förbundsordförande Thomas Antas tog bland annat upp regeringsprogrammet och den biologiska mångfalden i sitt inledande anförande på Nyländsk Bondedag i Vanda på tisdagen.
– En ny regering innebär ett nytt regeringsprogram. Den nya, helborgerliga regeringen har en annorlunda sammansättning än den förra. Det här avspeglar sig i regeringsprogrammets målsättningar och betoningar. Utan att ta ställning till regeringsprogrammet som helhet, kan man med fog konstatera, att det innehåller en mängd skrivningar som är positiva ur primärproduktionens och markägandets synpunkt, säger Thomas Antas.
Regeringsprogrammet utgår från att jordbruket måste grunda sig på lönsamhet. Till det krävs både snabba åtgärder och långsiktiga lösningar. Jordbrukarnas svaga ställning i livsmedelskedjan noteras.
Regeringsprogrammet identifierar livsmedelsmarknadslagen, konkurrenslagen och upphandlingslagen samt en förbättring av livsmedelsmarknadsombudsmannens rätt att få information som de mest centrala åtgärderna.
– Det är lätt att hålla med om dessa slutsatser, då vi från producenthåll redan länge har betonat exakt samma saker. Lagförbättringar ger ingen snabb lösning på lönsamhetsproblematiken, men det är ingen vits att lappa ett hus som står på dålig grund. Nämnda lagar är en väsentlig del av den grund som vår ekonomiska verksamhet vilar på, säger Antas.
Livsmedelsproduktion den viktigaste uppgiften
Ett annat återkommande tema i regeringsprogrammet är att livsmedelsproduktion är jordbrukets viktigaste uppgift och att det också bör synas i riktandet av jordbruksstöden.
– Det är en målsättning som vi inom intressebevakningen har haft redan länge. Lite kritik vill jag dock rikta mot regeringsprogrammet i den mening, att biologisk mångfald nämns främst i fråga om skogsbruk. Det är oundvikligt att även aktiva jordbruk måste satsa på åtgärder som stärker mångfalden. Sådana åtgärder är ändå sällan ekonomiskt motiverade på kort sikt för den enskilda jordbrukaren. Därför saknar jag en skrivning om mångfaldens stora betydelse för samhället med tillhörande skrivning om att tryggandet av mångfalden borde finansieras av andra pengar än dem, som är öronmärkta för jordbruk och livsmedelsproduktion, säger han.
Vidare konstaterar Antas att den som har läst regeringsprogrammet noggrant kanske påpekar att det nog finns en skrivning om bredare finansiering av mångfaldsåtgärder.
– Det är synd att miljö- och mångfaldsarbete ofta ställs i ett konstgjort motsatsförhållande till konventionell jord- och skogsbruksbruksproduktion. Vi är beroende av biologisk mångfald och alldeles särskilt tydligt är detta i skogen. Mångfald bidrar på ett avgörande sätt till det vi kallar klimatresistens, det vill säga skogens förmåga att anpassa sig till och tåla de förändringar som ett varmare klimat för med sig, säger Antas.
Även om separata skyddsområden har sin betydelse för särskilt viktiga miljöer, så står det klart att vi måste bli ännu bättre än förr på att bevara biologisk mångfald i ekonomiskog. Regeringsprogrammet betonar och riktande av egentliga skyddsåtgärder till områden som bevarar skyddsvärden mera än att skydda arealer eller procent.
Enligt Antas är det rätt tänkt. Strikt skydd ska tillämpas där det är ändamålsenligt.
Solkraft är en möjlighet
Antas går över till någonting helt annat.
– Jag vill uppehålla mig en stund vid utbyggnaden av sol- och vindkraft. Närmast i fråga om solkraft har vi en stor potential också här i Nyland. Vi markägare bör fördomsfritt överväga möjligheten att låta utnyttja vår mark för produktion av solkraft.
Decentraliserad elproduktion för med sig ledningsgator som det betalas dålig ersättning för. Det kan finnas en möjlighet att få bukt med detta problem om berörda markägare går samman och så att säga säljer sitt produktionsområde som en helhet. Då kan man också ställa krav inom arrendeområdet på ett sådant sätt, att alla markägare gynnas bättre.
Om man däremot går in enskilt, får man nöja sig med de villkor man blir serverad. Då finns det inte heller några verktyg för att ställa krav utanför sin egen fastighet.
– Samarbete och samverkan ger alltså resultat. Jag vill lyfta fram solkraftsexemplet av två orsaker. Den första är naturligtvis den, att det är fråga om ett nytt fenomen som vi som markägare ska vara beredda att ta ställning till. Den andra orsaken finns i samverkan. Vi måste bli bättre på att samverka, stärka våra positioner på marknaden. I många fall behövs det inte så mycket annat än att någon tar tag i saken och börjar driva samarbetet mot någonting konstruktivt, säger han.
Avslutningsvis filosoferar Antas om vem som borde ta tag i saker.
– Det kan vara just du. Vi kommer ingen vart så länge vi alla sitter och väntar på att någon annan ska göra någonting. Vi alla har ett ansvar för att utveckla våra näringar. Vi ska våga se framåt och våga ta risker. Inte minst för vår egen skull, säger han.
Långstedt blir SLC Nylands viceordförande
En del personval för 2024 förrättades på SLC Nylands förbundsmöte. Förändringarna är följande: Nina Långstedt valdes till viceordförande i förbundsstyrelsen i stället för Peter Österman. Peter Österman blir kvar i styrelsen som medlem. Anna Johansson blir ny styrelsemedlem i stället för Magnus Selenius.
I SLC Nylands fullmäktige väljs Jesse Mårtenson till viceordförande i stället för Anders Rosengren. Markus Tallsten tar över den ordinarie platsen i fullmäktige som blir ledig efter Jesse Mårtenson och det gör han med Boris Antman som suppleant.
Då Anna Johansson väljs in i förbundsstyrelsen så lämnar hon sin plats i fullmäktige före periodens slut och Fredrik Oljemark väljs in i hennes ställe för den resterande perioden.
När det gäller SLC Nylands representanter i SLC:s förbundsfullmäktige så tar Fredrik Grönberg över en ordinarie plats efter Nina Långstedt och det gör han med Håkan Nyström som suppleant.
Jordbrukets dåliga lönsamhet är ett gissel
SLC:s ordförande Mats Nylund höll en aktuell lantbrukspolitisk översikt. Nylund tog först och främst upp jordbrukets dåliga lönsamhet.
– Vi behöver få ut mera intäkter från marknaden, det är absolut nödvändigt. Vi kan inte tro att stödintäkterna ska öka. Tvärtom, så kommer de enbart att minska i framtiden, säger han.
Nylund behandlade också kostnadssidan.
– Men därtill måste vi också se över vårt eget hus i fråga om skenande kostnader. Det är A och O inom lantbruket och ett ständigt pågående arbete, säger han.
Mats Nylunds lantbrukspolitiska översikt utmynnade i en frågerunda.
Alexander Backas frågade om en eventuell skogsövervakning av EU.
– Kan det finnas en risk för att det blir ett liknande förfarande som med åkerövervakningen, en slags satellitövervakning där också jordbrukaren har en allt aktivare roll?
Mats Nylund svarade:
– Visst det en risk för att det går på just det sättet, man kan till och med säga att den risken är överhängande. Exakt hur det kommer att se ut och specifikt vilka saker som kommer att övervakas är det fortfarande för tidigt att sia om, men det finns ju en uppsjö av olika saker och åtstramningar som är på agendan inom skogspolitiken just nu. Det här gäller också nationellt men framför allt på EU-nivå.
Peter Österman uttryckte sitt missnöje med gödselmarknaden och hur marknadsledaren på den agerar.
– Jag anser att marknadsledaren nu använder metoden att öppna, stänga och pausa gödselhandeln för att styra prisutvecklingen och överlag få ut ett högre pris för handelsgödseln, säger han.
Avslutningsvis höll Sara Vaskio, projektledare för projektet ”Raseborgs å beaktar åns avrinningsområde som en helhet”, ett anförande om hur det redan förverkligade projektet gått till. Hon berättade också om hur man som markägare kommer i gång om man själv på sina marker vill förverkliga en våtmark eller något annat liknande projekt.
Läs också: NSL utvecklar verksamheten och premierade sina trotjänare
