SLC tar den färska rapporten på allvar. SLC:s medlemmar är i en nyckelposition när det gäller att bromsa klimatuppvärmningen, eftersom vår produktion binder kol, i synnerhet genom skogsbruket. Det är SLC-ordföranden Mats Nylunds första spontana reaktion på IPCC-rapporten.
Det var i början av den här veckan som IPCC, det vill säga den mellanstatliga panelen för klimatförändringar gav ut en sammanfattning av specialrapporten om global uppvärmning, ”Global Warming of 1.5 °C”. Rapporten slutredigerades i samband med förra veckans möte i Sydkorea som samlade representanter från regeringarna i de länder som är medlemmar av IPCC och de forskare som utarbetat rapporten.
Enligt rapporten har jordens temperatur redan stigit med ungefär en grad jämfört med förindustriell tid. Om uppvärmningen fortsätter i samma takt som hittills, kommer 1,5-gradersgränsen att överskridas före mitten av det här århundradet. En överskridning av denna gräns medför betydande risker för både människa och natur.
– Utsläppen av fossilt kol och koldioxidhalten i atmosfären har inte sjunkit. Om vi inte vidtar snabba åtgärder inom alla sektorer kommer den kritiska 1,5-gradersgränsen att överskridas före mitten av århundradet, och då är också konsekvenserna av uppvärmningen allvarligare, säger meteorologiska institutets generaldirektör Juhani Damski i ett pressmeddelande från miljöministeriet i början av veckan.
Kolbindande alternativ finns
SLC-ordförande Mats Nylund har en rad förslag med konkreta åtgärder.
– Vi har till exempel möjlighet att åtminstone till stora delar ersätta kolförbrukande material med kolbindande alternativ. Således kan vi ersätta betong med trä i byggen. Bland de stora utmaningarna återfinns också trafiken, och även där är vi en del av lösningen vid övergång från fossila till förnybara bränslen. Det är samma sak med produktion av värme och el.
– När det gäller jordbruket så är det onekligen ett faktum att produktionen av mat frigör koldioxid, säger Mats Nylund. Men det hör också till saken att vi har låga utsläpp från det finländska jordbruket och höga ambitioner att minska dem ytterligare.
– Vårt miljöprogram har visat att vi med frivilliga åtgärder kan göra en effektiv insats, till exempel är växttäcke vintertid redan nu en populär åtgärd inom vår miljöersättning. Vi kan säkert effektivera insatserna ytterligare, till exempel genom att satsa på åtgärder som ökar markens humus. Vi kunde ha mera växttäcke och fånggrödor, men åtgärderna ska vara frivilliga, det är viktigt.
På frågan om hur mer vallodling ska gå ihop med att vi enligt vissa förespråkare ska äta mer vegetariskt och mindre kött, svarar Mats Nylund så här:
– Ekvationen går kanske inte ihop så lätt, men om vi till exempel ska vara klimatsmarta på alla våra torvjordar i Finland så ska vi odla vall på dem. Och vill man vara klimatsmart kan man välja att äta inhemskt kött.
Fyra promille mer kol till marken
Klimatpanelen har redan tidigare gått ut med budet att vi måste få till stånd en nettominskning av koldioxid från atmosfären. I samband med FN:s klimatmöte i Paris för snart tre år sedan förklarade värdlandet Frankrikes jordbruksminister Stéphane Le Foll att en ökning av kollagren i marken med bara 4 promille skulle motsvara nettoökningen från de utsläpp som är ett resultat av mänsklig aktivitet.
Det här torde gå att påverka i en rätt riktning genom exempelvis återhållsam markberedning vid sådd.
Världen har tagit den franska jordbruksministerns utspel på stort allvar.
– Också i Finlands klimatplan har vi förbundit oss att öka kolinlagringen i marken, det vill säga genomföra initiativet med 4 promille mer kol per år via ökade forskninginsatser, säger Mats Nylund med hänvisning till den klimatpolitiska planen på medellång sikt som konsekvensbedömdes i fjol höstas.
– Det skulle vara ett otroligt framsteg om det ens till någon del går att förverkliga, säger Mats Nylund.
Snabba åtgärder nödvändiga
Enligt den färska rapporten måste hela samhället vidta snabba och vittgående åtgärder för att minska utsläppen, Det räcker inte att minska utsläppen för att hejda den globala uppvärmningen, utan man måste också kunna avlägsna koldioxid från atmosfären, bland annat med hjälp av kolsänkor och avskiljning av koldioxid. Ju långsammare utsläppen minskas, desto mer koldioxid måste avlägsnas från atmosfären enligt rapporten.
Om vi i överensstämmelse med klimatavtalet från Paris ska kunna begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader och minska de risker som uppvärmningen medför, så räcker inte heller de nationella löften om utsläppsminskning som hittills ingåtts som en del av Parisavtalet.
Enligt bostads-, energi- och miljöminister Kimmo Tiilikainen (c) är budskapet i den färska rapporten tydligt:
– Alla måste nu satsa på fler, snabbare och mer omfattande klimatåtgärder. Också EU måste uppdatera sitt åtagande av utsläppsminskning före 2020, och unionen bör i sin långsiktiga klimatstrategi eftersträva ett koldioxidneutralt samhälle 2050. Finlands nationella mål är att vara koldioxidneutralt redan 2045, säger ministern.
Resultaten i rapporten utgör ett viktigt vetenskapligt perspektiv, bland annat inför klimatförhandlingarna i Katowice i december.
Arbetet med att stävja klimatförändringen stöder många av målen för hållbar utveckling, exempelvis tillgången till sötvatten.