SLC:s fullmäktigemöte stöder
regeringsprogrammet för att
stärka producenternas ställning
En bättre lönsamhet i jordbruket kräver en bättre fungerande livsmedelskedja. I regeringsprogrammet finns skrivningar om hur primärproduktionens ställning ska stärkas.
– Vi kan ändå inte enbart vänta på att regeringsprogrammets skrivningar ska ställa allt till rätta. Vi bör se till att vi har egna starka företag som kan köpa upp och förädla våra produkter och vi måste få livsmedelsindustrin samt handeln att inse att vår dåliga lönsamhet riskerar tillgången på inhemsk råvara. Vi måste också fortsätta jobba med att upprätthålla konsumenternas förtroende för inhemsk mat, sade SLC:s fullmäktigeordförande Kristian Westerholm när han inledde SLC:s fullmäktigemöte i Esbo den 7-8 december.
Kristian Westerholm inledde SLC:s fullmäktigemöte i Esbo med några funderingar om tiderna vi lever i.
– I går firade vi Finlands 106:e självständighetsdag. Även om självständigheten inte är direkt är hotad så lever vi i osäkrare tider. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har destabiliserat vår omgivning. I vårt land har vi ändå upprätthållit försörjningsberedskapen och sett vikten av självförsörjning.
Westerholm påpekar att vi också här i Finland fått känna av osäkerheten. Vi har stängt gränsen mot öst och märkt av hybridhot från Ryssland. Enligt honom kommer dessa säkert att fortsätta.
– Det är ytterst viktigt för ett samhälle i kris att tillgången på mat är garanterad. Vår självförsörjningsgrad på de flesta livsmedel har hållits på en tillfredsställande nivå. Att det är så också i framtiden är dock ingen självklarhet. Den dåliga lönsamheten i jordbruket hotar på sikt den inhemska matproduktionen, säger Westerholm.
Bättre fungerande livsmedelskedja krävs
En bättre lönsamhet i jordbruket kräver en bättre fungerande livsmedelskedja. I regeringsprogrammet finns skrivningar om hur primärproduktionens ställning ska stärkas.
– Vi kan ändå inte enbart vänta på att regeringsprogrammets skrivningar ska ställa allt till rätta. Vi bör se till att vi har egna starka företag som kan köpa upp och förädla våra produkter och vi måste få livsmedelsindustrin samt handeln att inse att vår dåliga lönsamhet riskerar tillgången på inhemsk råvara. Vi måste också fortsätta jobba med att upprätthålla konsumenternas förtroende för inhemsk mat, säger Westerholm.
Också investeringstakten är en indikator på tron på det finländska jordbruket. I fjol köptes allt färre nya skördetröskor och reparationsskulden på husdjursgårdarna är stor.
I början av nästa år väljer Finland en ny president.
– Det är förtröstande att notera att presidentkandidaterna inser vikten av självförsörjning och av att hålla landsbygden levande och bebodd. Ingen av dem har heller ifrågasatt NATO-anslutningen, säger Westerholm.
Följande viktiga val är Europaparlamentsvalet i juni. EU-parlamentets roll i såväl jord- som skogsbrukspolitiken kan inte förbises. Westerholm tror att kommande parlament har större förståelse för produktionsförutsättningarna och krisberedskapen i Europa än nuvarande parlament.
Från och med början av året har den nya gemensamma jordbrukspolitiken, CAP27, tagit vid. Nya övervakningsverktyg som satellitövervakning har också tagits i bruk. Den överlägset största besvikelsen i år har ändå varit de framskjutna stödutbetalningarna.
Samhällsekonomin har de senaste åren präglats av hög inflation, högre räntor och svag framtidstro. Den senaste tiden har man dock kunnat konstatera ett visst trendbrott. Inflationstakten har avtagit och styrräntorna har förhoppningsvis nått sin högsta punkt. Börskurserna har också svängt uppåt.
– Även om det kanske är för tidigt att utropa att det värsta är över så är vi glada över alla signaler på att efterfrågan repar sig, att arbetslösheten inte ökat dramatiskt och att framtidstron stärks, säger Westerholm.
Stadgeändringen stötte på patrull
Westerholm tar upp den förestående stadgeändringen. Fullmäktigemötet i Esbo utgör stadgeändringens andra behandling.
– Vi ska idag besluta om en stadgeändring för SLC, första behandlingen skedde på förra fullmäktigemötet. Förändringen är rätt liten, skogsvårdsföreningarnas representation i fullmäktige förstärks och fullmäktiges roll förtydligas.
SLC:s verksamhetsmodell har varit mer eller mindre oförändrad under hela verksamhetstiden på drygt 75 år. Under samma tid har branschen och medlemsantalet ändå förändrats dramatiskt.
– Jag hoppas att det inom SLC finns mod och engagemang att i något skede diskutera SLC:s struktur. Motsvarar dagens modell medlemmarnas behov och används förbundets resurser optimalt? Samtidigt skulle jag önska en öppen debatt med alla närstående organisationer för att garantera de finlandssvenska lantbrukarna de allra bästa förutsättningarna för att utföra sitt värv, sade Westerholm och öppnade mötet.
När stadgeändringarna diskuterades senare på fullmäktigemötet framhöll Jan Salmén från Ålands skogsvårdsförening, precis som han gjorde vid föregående möte, att också mindre medlemsföreningar måste höras ifråga om stadgeförändringar.
Salmén var närmast oroad över att skogsvårdsföreningarna och de mindre landskapsförbunden inte får tillräckligt inflytande i SLC.
– Medlemsdemokratin måste beaktas, påpekar Salmén.
Man enades om att mötet beaktar detta och tillfogade en skrivning till protokollet.
Men fullmäktigemedlemmen Henrik Holm föreslog att paragraf 20, punkt 5 stryks i stadgarna och att valet av verksamhetsledare ska genomföras av fullmäktige. Det framkom ändå att det vid en andra stadgebehandling, som nu skedde på mötet, inte är möjligt att stryka delar av stadgarna utan man kan enbart rösta för den av styrelsen föreslagna stadgeändringen eller att förkasta den i sin helhet.
En sådan omröstning tog därför vid och i den föll rösterna 17-9 för den av styrelsen föreslagna stadgeändringen. Eftersom det i SLC:s gällande stadgar – i paragraf 28, den om stadgeändring och centralförbundets upplösning – krävs tre fjärdedelars majoritet för en stadgeändring så förkastades den ändå nu. På nästa fullmäktigemöte, alltså under våren 2024, kan en stadgeändring igen tas upp på nytt till en första behandling.
Fullmäktigemedlem Henrik Holm tog också upp det speciellt i ÖSP:s led utbredda missnöjet med årets stödutbetalningstidtabell och Livsmedelsverket. Holm ansåg att SLC också pressat på Livsmedelsverket allt för lite i den aktuella frågan.
SLC:s styrelseordförande Mats Nylund svarade och konstaterade att Livsmedelsverket är en myndighet som utför sitt arbete baserat på gällande lag och att chanserna för att uppnå resultat med till exempel offentliga missnöjesyttringar är väldigt små.
Ny utskottsinstruktion fick också kritik
Skogsutskottets instruktion ska förnyas, men stötte även det på patrull. Styrelsen kom med ett förslag till ny instruktion men förslaget stötte på hårt motstånd hos skogsvårdsföreningarna.
Jan Salmén från Ålands skogsvårdsförening var inte sen med kritiken:
– Den här instruktionen kommer visserligen med smärre förbättringar, men det var inte någonting sådant här vi tänkt oss. Dessutom har det inte överhuvudtaget förankrats hos oss i skogsvårdsföreningarna, säger han.
Kenneth Påhls från Österbottens skogsvårdsförening höll med:
– Vi har inte hörts i tillräckligt stor utsträckning anser vi. Det här har närmast diskuterats i SLC:s skogsutskott. Vi vill ha ett arbetande utskott, det här skulle ju bli, tillsammans med de sakkunniga, en församling på över tjugo personer, säger han.
Även Otto von Frenckell från Södra Skogsreviret höll med Påhls.
– Det här riskerar att bli en slags kaffeklubb som inte får någonting konkret gjort, säger han.
SLC Åboland hade lämnat in en motion om att vårens fullmäktigemöte måste hållas inom mars månad. Hittills har det i regel hållits i april. Svaret på motionen var att SLC:s styrelse försöker, enligt styrelseordförande Mats Nylund och fullmäktigeordförande Kristian Westerholm, att förverkliga detta så gott det går fram över.
Mer och bättre yrkesutbildning behövs
I höst har det i Österbotten startat en flerformsutbildning till agrolog och skogsbruksingenjör. Fler än förväntat, hela 75 studerande, deltar och det är glädjande att kunna konstatera att det i regionen finns ett stort intresse för att höja sin kompetens.
– Vi får hoppas att Yrkeshögskolan Novia lyckas med detta och att det ger ringar på vattnet. SLC har stött utbildningen och annars också fördjupat samarbetet med utbildningsinstanserna som berör vår näring, säger SLC:s fullmäktigeordförande Kristian Westerholm.
SLC:s fullmäktige förrättade ett flertal stadgeenliga personval. Höstmötet återvalde Kristian Westerholm från Ingå att fortsätta leda SLC:s fullmäktige under 2024.
Niclas Sjöskog från Pedersöre återvaldes till fullmäktiges första vice ordförande och Nicklas Mörn från Saltvik, Åland, återvaldes till andra vice ordförande.
SLC:s fullmäktige valde också centralstyrelse för SLC. Mats Nylund från Pedersöre återvaldes till styrelseordförande för 2024. Till personlig suppleant för Nylund återvaldes Jonny Kronqvist från Nykarleby.
Till första vice ordförande för styrelsen återvaldes Thomas Antas från Lappträsk (personlig suppleant Nina Långstedt, ny från Ingå). Thomas Lindroth från Kimitoön återvaldes till styrelsens andra vice ordförande (personlig suppleant Mats Vesterlund, ny från Pargas).
Till ledamöter i SLC:s styrelse för 2024 valdes Tomas Långgård, Malax (suppleant Tommy Ehrs, Vörå), Anders Lillandt, Kristinestad (suppleant Emma Granö-Ring, ny, Närpes), Ingrid Träskman, Ingå (suppleant Gustav Hildén, ny, Ingå) och Birgitta Eriksson-Paulson, Lumparland (suppleant Johan Holmqvist, Hammarland).