Under tisdagen ordnade SLC och Landsbygdens Folk en valpanel där de fem SLC-medlemmar som kandiderar i EU-valet samlades för diskussion om för valet viktiga lantbruksfrågor. I panelen medverkade Mikael Jern (Sfp), Wilhelm von Nandelstadh (Sfp), David Pettersson (KD), Max Schulman (Saml.) och Niclas Sjöskog (Sfp).
Sammanlagt tre finländska partier representerades därmed i panelen. På EU-nivå tillhör Svenska folkpartiet (Sfp) gruppen Renew Europe, medan Kristdemokraterna (KD) och Samlingspartiet (Saml.) tillhör gruppen EPP.
Tillfället modererades av LF:s chefredaktör Staffan Pehrman som inledde med att fråga samtliga kandidater vad deras första handling som nyvald parlamentariker skulle vara. Här var alla kandidater mycket eniga: arbetet i Bryssel handlar om att hitta goda medarbetare, ingå allianser och bygga upp kontaktnätverk.
Framtidens budget och marknad
Valpanelens första tema var EU:s budget, och hur den borde se ut i framtiden. I dagsläget går 38 procent av unionens budget till jordbruket, men i och med inflation, krig och EU-expansion kan jordbrukets andel minska i framtiden.
Enligt Sjöskog betyder detta att fokus borde läggas allt mera på att inkassera pengar från affärsverksamheten.
– Vi måste fokusera mycket mera på marknaden. EU:s direktiv om otillbörliga handelsmetoder i livsmedelskedjan (UTP) kunde byggas ut för att göra marknaden mera rättvis.
Schulman poängterade att en inflationsjustering borde diskuteras eftersom unionen behöver en stark budget för att kunna tackla olika problem inom mat, energi och miljö.
Även Jern och von Nandelstadh underströk behovet av fungerande marknadskrafter. Pettersson höll med, men menade att budgeten därför bör krympa och den vägen minska stödberoendet.
– Om budgeten inte minskar kommer EU:s inflytande över medlemsstaterna att öka, vilket vi sett under den pågående perioden.
Jern påtalade också problematiken kring omöjlig reglering från Bryssel.
– EU får inte införa krav som begränsar möjligheterna för det europeiska jordbruket att konkurrera på världsmarknaden, vilket vissa förordningar riskerar göra.
Schulman menade att marknadsstörningar kan uppstå även om EU saknar handlingsförmåga.
– Om medlemsländerna får bestämma för mycket finns det en risk att marknaden störs om något land har bättre förutsättningar att stöda sin produktion.
Hur skall lönsamheten åtgärdas?
– En viktig aspekt på gårdsnivå är att producenten måste komma närmare kunden inom kedjan samt jobba med förädling av sina produkter, menade von Nandelstadh.
Schulman tog ett bredare perspektiv.
– Det är bra att man på EU-nivå börjar öppna upp den information som flödar inom kedjan. I Finland har vi dessutom en för strikt konkurrenslagstiftning, vilket kunde lösas på EU-nivå genom ramar uppgjorda i Bryssel.
– Gällande handelns ställning skall vi inte gå för långt i att tänka på en lösning på EU-nivå eftersom det då kan uppstå ett enormt regulativt monster, varnade Jern.
Pettersson tog ett steg längre.
– Den fria rörligheten inom EU är något man borde syna igen likaså den stora importen som också har stor inverkan på jordbruket i Finland och Europa. Fraktande runt hela jordklotet och obegränsad rörlighet fungerar inte längre.
Sjöskog lyfte fram EU:s problematiska förhållningssätt till innovationer.
– Det här med GMO har gått Europa helt förbi. Samma gäller gensaxen som kanske blir godkänd så småningom. Faktum är dock att håller resten av världen på med något måste vi också göra det, och utan fördröjning.
Pehrman sammanfattade därefter med en handuppräckningsfråga. Med gröna, gula och röda lappar fick kandidaterna ta ställning till om de arealbaserade stöden bör bibehållas.
Alla signalerade grönt, utom Pettersson och von Nandelstadh som viftade gult.
Ukrainakriget delade åsikter
Då diskussionsämnet nådde Ukrainakriget gick åsikterna delvis isär. Här var stödet för centralisering och stora budgeter större än inom lantbruksfrågorna.
Sjöskog poängterade att Ryssland inte kan tillåtas segra. Jern understödde tanken.
– EU måste stöda Ukraina på alla sätt som finns, och sträva till total enighet.
Detta ackompanjerades av Schulman.
– Ukraina behöver ett enhetligt Europa. Men vi måste se till att bägge parter på lång sikt börjar ingå förhandlingar.
von Nandelstadh vidhöll att stödet till Ukraina måste fortsätta, men att kriget inte kan vinnas militärt. Pettersson instämde:
– Krig avgörs inte på slagfältet utan vid förhandlingsbord. Här har EU en stor möjlighet att försöka driva båda parter till förhandlingsbordet. Förhoppningar om en militär seger gör en fredslösning omöjlig.
Åter följde en handuppräckning. Borde vi ha amerikanska kärnvapen på finsk mark?
Jern och Sjöskog visade grönt, Sjöskog och von Nandelstadh gult och Pettersson rött.
Energilösningar ger försörjningsberedskap
Då diskussionen dirigerades in på försörjningsberedskapsfrågor kom energipolitiken i fokus. Pettersson efterlyste en mångfald inom energisektorn med biogas och skogsenergi som ledstjärnor. Sjöskog tog fasta på gasfrågan.
– Biogasen måste vara en del av paletten. Det är oklokt att begränsa förnybara resurser, speciellt då vi har ett inhemskt bränsle som vi tillverkar själv.
Jern påtalade att EU borde fokusera på att lösa teknologiska problem.
– Vi måste hitta en lösning där elektriciteten kan omvandlas till andra användningsformer som exempelvis vätgas som i sin tur kan syntetiseras vidare. Möjligheten att överföra energi mellan länder och lagra elektricitet i annat än ackumulatorer är en viktig aspekt här.
Skogen måste försvaras
Valpanelen diskuterade även de brännande skogsfrågorna, och hur EU skall övertygas om Finlands sak. von Nandelstadh poängterade att politikern måste kunna få med andra genom argumentation.
– Det övriga Europa vill ju inte våra skogar illa, utan de förstår bara inte problematiken. Därför är det vår uppgift att förklara hur saker och ting ligger till.
Jern, Sjöskog och Schulman menade att det viktiga ligger i att illustrera vad det innebär att vara ett skogsland, samt att hitta allierade i EU som delar ens intressen.
– Jag vill påtala intressebevakningen samt samarbete mellan länder. Problemet ligger dock delvis också hos Finlands egna tröga förvaltning – vi måste kunna formulera vår åsikt innan ett beslut är taget, sa Pettersson.
Då Pehrman igen gjorde gällande att tiden var inne för gestikulerande med de färggranna lapparna var resultatet snabbt inne: ingen av kandidaterna vill ge EU inträde i skogspolitiken.
Bör EU bli en federation?
Tillfället avslutades med en diskussion om rovdjur, invasiva arter och biodiversitet. Här rådde stor enighet om att rovdjurspolitiken bör hållas på nationell eller till och med lokal nivå.
Även gällande biodiversitetsfrågan var enigheten stor. Samtliga kandidater påtalade vikten av att hålla betesmarker och lundar skötta och förhindra förvildning och igenvuxenhet.
– Vi ligger på en bra nivå redan idag. Vi kan ytterligare förbättra situationen genom att göra jordbruket lönsammare så att lantbrukaren på eget initiativ har möjlighet att vidta åtgärder, sammanfattade Schulman.
Slutligen fick kandidaterna med sina färgkort ta ställning till framtidens EU: skall unionen bli en förbundsstat, hålla sig till nuvarande struktur eller övergå i en friare sammansättning?
Pettersson visade upp ett rött kort för en friare union, medan de övriga flaggade gult och därmed signalerade tillfredsställelse med det nuvarande EU.
Även hela folket får ta ställning till just denna fråga då vi går till valurnorna den 9 juni.
Läs också: LF presenterar SLC-medlemmar som ställer upp i EU-valet
Diskussionen kan ses på SLC:s YouTube-kanal: